Som två nyförälskade tonåringar smög Karin, 76, och Bertil, 82, hand i hand på Stockholms bakgator. Nu är de offentliga med sin kärlek och planerar bröllop. För Dagen berättar de om två drömmar som blev en bekräftelse på att relationen var rätt väg.
På Karin Brodén Anderssons ena hand sitter hennes gamla vigselring från det långa äktenskapet med Sune - maken som var föreståndare för Ebeneserkyrkans sociala stiftelse, men som hastigt dog i covid 2021.
På hennes andra hand sitter en betydligt nyare ring, nämligen den som hon och fästmannen Bertil Engqvist införskaffade i samband med förlovningen i augusti i fjol. Där finns ett bibelord från Jesaja, som blivit ledsagande för Karin och Bertil: ”Men glöm det som förut var, tänk inte på det förgångna. Nu gör jag något nytt. Det spirar redan, märker ni det inte?”
Det handlar inte om att glömma sina gamla äktenskap - både Bertils fru Gunnel, och Sune, kommer ofta på tal, och det händer att fel namn sägs i brådrasket. Nej, här tolkas det som att Gud tycks ha nya planer för Karin och Bertil - det är deras önskan och bön med relationen.
Många som gläds
I samband med förlovningen blev relationen offentlig, men ryktet om att de två hade funnit varandra hade redan hunnit spridas.
– Du kan tro att vi var som två nyförälskade tonåringar när jag hälsade på Karin här i Stockholm första gången, berättar Bertil Engqvist.
– Vi smög på bakgatorna för att inte bli igenkända när vi höll hand. Men så gick vi förbi Immanuelskyrkan och hörde ”dunk, dunk, dunk”. Det var fyra gamla kollegor till mig som känt igen oss och knackade på fönstret. Det var bara att gå in och berätta, säger Bertil som under många år arbetat inom Operation Mission (OM).
– När vi sedan gick Sveavägen fram och höll om varandra så hörde vi en röst bakom oss: ”Karin!” Då var det Hasse och Viveca Bratt från S:ta Clara som stod där – Karin har ju gått dit en del – och det blev både kramar och tårar, fortsätter han.
– Ja, folk blir så glada för vår skull. Och det vi önskar genom att berätta är att få skapa hopp hos andra. Vår längtan är att Gud ska få använda oss tillsammans, lägger Karin till, efter att ha bjudit in till vardagsrummet med utsikt över Vasastan i Stockholm.
Båda två har stora kontaktnät inom olika delar av kristenheten. Makarna Anderssons stora engagemang för samhällets mest utsatta gjorde avtryck. Ebeneserkyrkan på Södermalm i Stockholm var baslägret som arbetet för hemlösa och missbrukare utgick från. Till makarnas privata hem stod dörren öppen, och Karin, som även arbetat som rektor, berättar att gästfrihet var självklart för dem.
Kollektivt leverne
Samma typ av gästfrihet och fördomsfrihet för människor med olika bakgrund har funnits hos Bertil Engqvist och hans hustru Gunnel, som även hon avled 2021. Deras fokus var OM:s arbete i Mellanöstern där de bott och ledde missionsarbete under 25 år. De har även levt i ”storfamilj” tillsammans med andra, precis som Karin och Sune. Att leva radikalt för Gud och utöva en karismatisk fromhet är stora gemensamma nämnare.
Karin och Bertil hade inte sett varandra sedan 1967, i samband med att Karin varit ute en sväng med OM. Men så möttes de en söndag i Immanuelskyrkan i Örebro förra året. Karin var där för att bevittna hur äldsta barnbarnet Alice välkomnades till församlingen – och samma barnbarn passade då på att presentera Bertil och Karin för varandra.
– Jag försöker alltid kolla efter nytt folk i kyrkan och hade sett en ung tjej sitta för sig själv, så jag tog kontakt med Alice och vi fikade tillsammans efter gudstjänsten. Den 17 mars hade hon bestämt sig för att gå med i församlingen och hon bad mig följa med för att hälsa på hennes mormor.
– Då fäller du en kommentar som är underbar – kommer du ihåg det? frågar Bertil och vänder sig mot Karin i soffan.
Karin berättar hur hon hade utbrustit: “Men Bertil, du hade ju korpsvart hår sist jag såg dig!”, varav en bekant som stod bredvid inflikade: ”Du Karin, titta på dig själv!”.
De skrattar högt tillsammans. Även om beröringspunkterna som sagt är många, där framför allt mission och evangelisation stått i fokus, hade deras vägar inte korsats sedan 1960-talet. Hon kände dock väl till makarna Engqvist och kallar dem för ”portalfigurer” inom missionsorganisationen.
Mötet i Immanuelskyrkan satte i gång tankar hos dem båda. Bertil berättar hur han på en gång upplevt ”en attraktion”, men blivit tveksam eftersom det stod en man bredvid Karin, vilken senare skulle visa sig bara vara en vän.
Jag kommer så väl ihåg hur jag bad: ”Gode Gud, om det finns en man som älskar dig av hela sitt hjärta, då är jag intresserad av honom!”
— Karin Brodén Andersson
En tid innan deras möte hade Karin haft en bön på sitt hjärta. Tre år hade gått sedan hon blev änka och hon hade börjat längta efter att få dela livets sista år med någon.
– Jag hade ett jättebra liv, med engagemang, fyra barn med sina familjer och församlingen, men jag upplevde ändå en saknad. Jag kommer så väl ihåg hur jag bad: ”Gode Gud, om det finns en man som älskar dig av hela sitt hjärta, då är jag intresserad av honom!”
Endast en gång bad hon, och lämnade sedan över det.
Skrev ett brev
Barnbarnet Alice frågade återkommande om Bertil hade kontaktat hennes mormor fler gånger, och Bertil bestämde sig för att skriva ett brev till Karin – de kunde ju alltid träffas och prata OM-minnen.
– Du skrev ”Det var stort att få möta dig” och jag svarade med samma ord: ”Det var stort att få möta dig med”. Jag hade ju känt direkt, att ”detta är min man”, så fort jag såg dig.
Bertil å sin sida tänkte fortfarande på mannen som stått bredvid Karin i Immanuelskyrkan och ville därför inte ha för höga förhoppningar.
Men jag fick snart klart för mig att du inte hade någon relation, och då började vi kommunicera, riktigt rejält!
— Bertil Engqvist
– Så du var inte ett dugg attraherad av mig? frågar Karin där de sitter bredvid varandra i vardagsrumssoffan.
– Det sa jag inte, jag sa bara att jag var inriktad på att prata om OM; jag visste ju inte hur det var. Men jag fick snart klart för mig att du inte hade någon relation, och då började vi kommunicera, riktigt rejält!
Två oväntade händelser under den första tiden blev för dem en stark bekräftelse på att de var på rätt väg. Dels fick Bertil ett samtal av en bekant kvinna som berättade att hon drömt att Bertil höll ett bibelstudium. Det var många som lyssnade till honom, men där fanns också en kvinna från ett helt annat sammanhang. Det var tydligt att de två behövde varandra. Bertil fick också tre ord med sig: glädje, hopp och hälsa.
– Jag blev väldigt tagen av detta. När jag berättade för kvinnan som ringde mig om Karin blev hon så glad att hon grät. Hon skickade även en teckning som hon hade ritat efter sin dröm, och det var verkligen likt Karin.
Den andra händelsen utspelade sig när Bertil i början av sommaren var nere i Spanien för att träffa somaliska medarbetare inom OM. För att dela med sig av den glada nyheten visade han en bild på honom och Karin tillsammans.
– Men frun i huset blev så chockad av att se bilden. Jag förstod ingenting!
På morgonen kom förklaringen till hennes starka reaktion. När den somaliska kvinnan hade konverterat till kristendomen hade hennes mamma sagt att hon skulle döda henne med sina egna händer om hon fick chansen. Kvinnan hade mått otroligt dåligt och Gunnel hade tagit sig an henne och sagt att hon gärna skulle bli kvinnans mamma från och med nu.
– Hon berättade också att hon, redan ett år innan jag berättade om Karin, hade drömt om mig. Hon såg mig tillsammans med en ljus, kort kvinna från Sverige, och vi kysstes. Hon hade väckt sin man mitt i natten för att berätta och han hade sagt att de inte skulle berätta något för mig.
Nästa dag Facetimade Bertil med Karin och bad kvinnan att vara med i samtalet.
– Hon utbrast direkt: ”Det var henne jag såg!” Sedan frågade hon Karin om hon ville bli hennes nya mamma, vilket Karin ödmjukt accepterade.
[ Samma dröm återkom: Blev avgörande för adoptionen ]
Rörd till tårar
Karin och Bertil tar varandras händer. Deras bön om att tillsammans få bli till välsignelse för andra blev på så sätt uppfylld redan innan de var förlovade.
– Nu blir jag gråtig – det är så fantastiskt vad vi fått uppleva tillsammans. Vi ber varje dag om att få tjäna Gud tillsammans, och jag kan inte tänka mig någon annan att få göra det med. Vi behöver varandra, säger Karin.
[ Bertil blev frälst dagen innan förlovningen ]
– Och jag blir generad när du säger så, ler Bertil.
– Ett uttryck som vi använder hela tiden är ”Vi fattar ingenting” – det har varit så mycket. Drömmarna blir som en bekräftelse för oss, även om det inte är de som vi bygger vår relation på.
– Ja, man kan inte värja sig när kärleken sköljer över en! fyller Karin i.
Vi förflyttar oss från soffgruppen framför den öppna brasan, till matsalsbordet, där smörgås med kallrökt lax strax dukas fram. Ett kärleksfullt ”smågnabb” utspelas mellan fästfolket: Bertil vill fortsätta berätta något, Karin tycker att vi ska be bordsbön först så att vi kan börja äta.
– Nu får du vänta, så tackar vi Gud först, bestämmer hon.
– Okej, kör hårt! säger Bertil och böjer huvudet.
Skrattet och humorn finns hela tiden närvarande hos detta livaktiga och energifyllda par. På frågan om hur de ska göra med respektive fastigheter framöver – Karin har förutom lägenheten i Stockholm ett landställe nära Mariefred, och Bertil äger ett missionshus från 1800-talet – slår Bertil ut med armarna:
– Ja, har ni ingen frågespalt på Dagen som vi kan ta hjälp av här!? Kanske har du Amanda fått någon dröm som handlar om våra hus, säger han vänd mot Dagens fotograf, och alla skrattar.
Vad tror ni Sune och Gunnel skulle sagt om er relation?
De tittar på varandra och Bertil svarar snabbast.
– En vän till mig sa att ”Jag är säker på att Gunnel i himlen gläder sig över er och att hon säger `Den mannen klarar sig inte utan en kvinna i alla fall!´. Och i himlen finns ingen svartsjuka!”
---
Fakta: Bertil och Karin
- Bertil Engqvist, 82 år, bor i Sannamon, Vintrosa.
- Karin Brodén Andersson, 76 år, bor i Stockholm.
- Paret förlovade sig i augusti och ska gifta sig under försommaren.
- Karin har tidigare arbetat som rektor på olika skolor, skrivit en bok om Brottsförebyggande arbete i skolan, samt haft stort engagemang för social verksamhet kopplat till Ebeneserkyrkan, som numera heter Söderhöjdskyrkan. Firar gudstjänst i Munkhagskyrkan, Mariefred, där hon har landställe.
- Karin har fyra barn.
- Bertil har sedan 1960-talet arbetat inom missionsorganisationen OM med fokus på Mellanöstern och Centralasien. Han är aktiv i arbetet än i dag. Utbildad konstnär vid Konstfack.
- Bertil har tre söner med familjer.
- OM är en global missionsorganisation med syfte att nå ut till onådda folk med evangeliet. De anordnar det internationella ungdomseventet TeenStreet, hjälper unga att få pröva på mission och har skeppet Logos Hope – bland mycket annat.
---
[ Del 1 • Par på äldre dar: “När jag hörde Staffans röst första gången kände jag: Nu är jag hemma” ]
