Livsstil

Vi har inte råd att ge tionde – vid kollekten känner jag mig ovärdig

Anonyma läsarfrågan • Hon har pausat sitt regelbundna givande till sin församling men varje gång hon är i kyrkan nu så känner hon skam • Pastorn Britta Bolmenäs ger råd.

Frågan: Hej Britta. Jag är en mamma med två barn och en make som varit sjukskriven länge. Vår familjs ekonomi är otroligt ansträngd och sedan något halvår tillbaka har jag gjort en paus i vårt regelbundna givande till kyrkan. Jag har alltid satt principen om att ge en tionde högt, men just nu känner jag att vi inte kan avvara en enda krona. Varje gång jag går till kyrkan skäms jag över detta. När det är kollekt och församlingens swishnummer kommer upp känner jag mig ovärdig. Hur ska jag tänka?

Britta Bolmenäs svarar: Vad är tionde? I Gamla testamentet beskrivs hur allt vi har ytterst tillhör Gud. ”Ty vad är väl jag, och vad är mitt folk, att vi själva skulle förmå att ge sådana frivilliga gåvor? Nej, från dig kommer allt, och ur din hand har vi gett det åt dig. Ditt är alltsammans”, står det i Krönikebokens 29:e kapitel.

Gamla testamentet påbjuder att ge en tiondel av skörd och boskap till Gud som ett sätt att ge tillbaka. Pengarna man gav gick till prästerna, templet och de fattiga.

I Nya testamentet talas det faktiskt inte om tiondegivande. Här finns inga procentsatser. Nya testamentet beskriver givande som ett utlopp för tacksamhet, glädje och frihet, en del av trons liv.

Jesus är aldrig intresserad av fasta mallar. Han ser varje människas unika livsberättelse. Där Jesus går fram växer viljan att bidra med vad man har, men förutsättningarna ser väldigt olika ut.

Tillåt Honom lyfta av din skam, den är inte från Gud.

—  Britta Bolmenäs

I Lukas kapitel åtta kan man läsa att Jesus lät kvinnor försörja honom och hans gäng. Även om dessa kvinnor hade det gott ställt, talas det inte om procentsatser. Det måste ha uppfattats som provocerande att Jesus lät kvinnor försörja dem, och ovant för kvinnorna att bli räknade med. Men Jesus lyfter inte enbart dem som hade stora ekonomiska resurser att bidra med. Tvärtom menar han att änkan som bara har några ören att ge, men som ger av det lilla, är ett föredöme. Jesus har ett annorlunda sätt att se på ekonomi.

Nya Testamentets tal om ekonomi genomsyras av frihet, generositet och hänsyn för våra olika situationer. Läs bara vad det står i Första Korintherbrevets sextonde kapitel: ”På första veckodagen ska var och en av er hemma lägga undan vad han lyckats få ihop”.

Tillåt Jesu röst att tala starkare än skammens röst in i ditt liv. Tillåt Honom lyfta av din skam, den är inte från Gud. Det finns en sund skam. Den hjälper oss att förstå när vi har gjort fel, så att vi kan rätta till våra misstag. Men det finns också en osund skam, när vi skäms för den vi är. Där Jesus går fram lyfter han av osund skam. Där Guds ande är, där är frihet.

I Bibelns undervisning om ekonomi är givandet ett slags utflöde av trons liv. Vi ger tillbaka en smula av allt det goda Gud ger oss. Men vi har olika förutsättningar. Det finns olika tider i våra liv. Generositet handlar inte bara om pengar. Man kan ge av sin tid, låna ut sin bil, sina grejer, eller hjälpa andra.

Att ge tionde är Guds väg för en del av oss. För andra av oss kan Guds inbjudan vara att ge långt mer än så. Och de av oss som bara har några ören att ge uppmanas att ge dem. Gud gläds över ören också. Frikostighet är en Guds gåva för oss alla att be om mer av.

I Andra Korintierbrevets åttonde kapitel berättar Paulus om den nådegåva församlingarna i Makedonien fått av Gud. Trots svåra prövningar översvämmade deras glädje och djupa fattigdom i rikaste givmildhet. Efter sin förmåga, ja, över sin förmåga gav de. Paulus skriver: ”De tiggde och bad om att få vara med och hjälpa till. De gav inte bara det jag hade hoppats, efter Guds vilja gav de först och främst sig själva, åt Herren. Se till att även denna frikostighetens gåva blir fulländad hos er.”

Jag vill avsluta med en vers som jag hoppas får landa in i ditt liv. Även den är hämtad ur Andra Korinthierbrevets åttonde kapitel.

”Har någon bara den goda viljan, så är han välkommen med vad han har och bedöms inte efter vad han inte har”.

Fler artiklar för dig