Hej! Jag växte upp i en frikyrka som enbart praktiserar vuxendop, men jag döptes ändå när jag var mycket ung. Jag var 13 år gammal och gjorde det mest för att mina kompisar gjorde det, jag hade inte alls förstått vad dopet innebar. Min tro har sedan gått upp och ned i livet, men de senaste åren har den vuxit. Nu har jag fått en djupare förståelse för dopet men i dag känns inte mitt dop som ung äkta, eftersom jag inte visste vad jag gjorde. Därför funderar jag på att döpa om mig. Vad tycker du, kan man göra det? /Cilla
Britta Bolmenäs svarar: Hej Cilla, så stort att du får växa i tro och nu funderar kring detta!
När du skriver att du inte förstått dopet, tänker jag: Vem av oss förstår dopet helt och hållet? Hur gamla och kloka vi än blir, är dopet alltid större än oss själva, vårt intellekt och våra mänskliga upp och nedgångar. Dopet är en gåva som vi får ta emot oavsett intellektuella förutsättningar. Genom livet med Jesus får vi ana och upptäcka mer av dopets innebörd och slitstarkhet.
Vi kristna står i olika doptraditioner. Oavsett vilken dopsyn man själv valt, tror jag att vi har allt att vinna på att inte se ned på andras synsätt. Om vi i stället vågar vara nyfikna på vad de som har en annan syn har upptäckt, kan vår egen bild ofta berikas. I den tradition jag står i, Equmeniakyrkan, praktiserar vi både barndop och vuxendop. Equmeniakyrkan menar att utifrån Nya testamentet verkar det som att både barn och vuxna döptes, när det står att ”han lät döpa sig med hela sitt hus”.
Oavsett vad vi tänker om ålder och dop, kommer ändå ibland frågan om omdop upp. Du är inte ensam om din fråga. Under mina år som pastor har jag många gånger suttit i samtal med människor som velat döpa om sig. Några döptes som barn, andra som du i ungdomen. Kanske har man som vuxen gått bort från tron men kommit tillbaka. Nu vill man på ett tydligt sätt visa inför sig själv och andra att man verkligen vill följa Jesus.
I Efesierbrevet 4:5 står det att ”dopet är ett“. Det tolkar jag som att dopet främst är Guds handling. Hur omständigheterna än såg ut när vi valde, eller våra föräldrar valde att låta döpa oss, är dopet lika giltigt eftersom Gud är trofast och mäktig. Oavsett hur gamla vi är när vi döps, kommer livet göra saker med oss, men dopets gåvor finns kvar.
Prata med din pastor om vilka möjligheter som finns till dopförnyelse i din kyrka.
— Britta Bolmenäs
Kanske behöver du inte döma ut det beslut du tog som trettonåring så hårt? Utifrån den du var och det du visste då valde du att låta döpa dig. Såklart påverkas vi av olika omständigheter- det gör vi alla oavsett ålder – men du valde den goda delen. Du kan vila i att du tog beslutet och att Gud som gav dig dopet inte ändrar sig.
Det finns inget ”rätt” svar på frågan om omdop, Bibeln skriver ingenting om omdop och vi pastorer tänker olika. Detta är mina tankar som du får pröva.
För min del har jag svårt att hitta teologiska argument för omdop utifrån att dopet är ett. Däremot tänker jag att det är viktigt att vi som kyrka möter människor som liksom du vill göra en tydlig och kanske offentlig markering för att visa att du tillhör Jesus. I många församlingar erbjuder man därför dopförnyelse och dopbekräftelse. Inget av det är ett dop, men ett sätt att påminna oss om att vi är döpta in i Kristus och iklädda Honom. Syftet med en dopbekräftelse är just en bekräftelse av dopet, en fördjupad förvissning om att man tillhör Jesus och har fått Helig Ande.
[ Dopet: Hur gör man i Sveriges olika kyrkor? ]
Dopbekräftelsen är något en eller flera samtidigt tar emot i en gudstjänst, liksom när en eller flera döps.
När kyrkor inbjuder till dopförnyelse erbjuds hela gemenskapen i en gudstjänst att påminna sig om vad man har i dopet. Det brukar gå till så att alla som vill får gå fram. Sedan tecknar pastorn eller prästen ett kors i pannan med lite vatten. Mitt tips till dig är att prata med din pastor om vilka möjligheter som finns till detta i din kyrka.
Sedan vill jag också uppmuntra dig att fortsätta att utforska vad det betyder att leva i ditt dop varje dag. Tacka gärna Gud för ditt dop. Gör det till en vana! En liten genväg kan vara att särskilt tacka för och tänka på ditt dop när du badar eller duschar. Låt det påminna dig om dopvattnet! När du klär på dig: Tänk dig att du klär på dig det nya livet. Dopet är inte en händelse att checka av utan ett liv att leva.
[ Fredrik Wenell: Hur små barn kan baptister döpa utan att det blir barndop? ]
