27 procent i åldersgruppen 16–19 år uppger att de är troende, vilket är betydligt fler jämfört med andra åldersgrupper. Det visar en rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).
Kristina Klingberg, gymnasiediakon i Malmö, är inte förvånad över siffran.
Tillsammans med gymnasieprästen Johannes Witkowsky har Kristina Klingberg kontakt med 20 till 25 av Malmös drygt 35 gymnasieskolor. Genom inbjudningar till lektioner där eleverna får ställa frågor, enskilda samtal, krisarbete och gymnasiekonfirmation möter de hundratals elever varje år.
Tycker du att den här siffran, att 27 procent säger sig vara troende, låter rimlig?
– Min upplevelse är att det kan stämma. Både utifrån klassbesöken men också utifrån samtal med lärare som berättar att frågor om tro är aktuella för eleverna, säger Kristina Klingberg.
Två frågor har ställts
Attityd- och värderingsstudien 2025 är den fjärde i ordningen sedan myndighetens första rapport 2007. Två frågor har ställts till 12 000 personer i åldrarna 16–29 år; ”hur viktig är religion” och ”är du troende”. De som uppgav att de är troende fick också svara på frågan om de regelbundet deltar på religiösa möten och/eller sammankomster.
När resultatet bryts ner i tre åldersgrupper – 16-19, 20–24 och 25–29 – visar det sig att religionsintresset är klart störst hos gymnasieeleverna. I de äldre grupperna säger sig omkring 20 procent vara troende, jämfört med de 27 procenten i gymnasieåldern. Resultatet är i princip identiskt på frågan om religion är ganska eller mycket viktigt. MUCF har också ställt frågan till en jämförelsegrupp, 30-74 år, och deras siffror är liknande som 20-29-åringarnas.
Stor öppenhet
Kristina Klingberg upplever att öppenheten för att prata om tro och religion är stor, samtidigt som hon tillägger att hennes yrkesroll såklart underlättar.
– Vi möter väldigt mycket nyfikenhet och engagemang kring de här frågorna. Det märks att det är frågor som de vill prata om.
Vad handlar samtalen och frågorna om?
– Det är lite olika beroende på om det är konfan, besök i klassrummen eller enskilda samtal. Men det som är gemensamt är det här engagemanget, de är väldigt passionerade.
I gymnasiekonfirmationen har Kristina Klingberg gjort en observation: många söker en kristen identitet redan innan de utforskat den kristna tron. Hon har svårt att helt förstå varför, men tror att det har att göra med tillhörighet och att det i dag finns en mer positiv syn på religion än förr.
– De som går på gymnasiet i dag har inte den här negativa bilden av religion som kanske har funnits tidigare. Sedan tror jag att vårt mångkulturella samhälle har gjort unga som är uppvuxna i svenska, sekulära hem nyfikna på religion och tro.
[ Därför lockar Svenska kyrkan unga just nu ]
Andra gången religion undersöks
Rapporten är alltså den fjärde i ordningen, men det var först i MUCF:s senaste studie från 2019 som frågor om ungas relation till tro och religion introducerades. Till stor del påminner resultaten i de båda studierna om varandra. Även vid studien 2019 var det flest gymnasieungdomarna som svarade att de är troende, då 23 procent jämfört med 18 procent i åldersgruppen 25–29.
Störst resultatskillnad i de båda studierna hittar man i antalet som säger att de inte tror på Gud. 2019 var det drygt 60 procent, jämfört med knappt 50 procent i årets studie. Andelen som inte vet om de tror på Gud eller tror på en högre makt eller andevärld har alltså ökat.
När det gäller frågan till de troende i årets studie, om de regelbundet deltar i en religiös sammankomst, visade det sig att 16-24-åringarna är flitigast gudstjänstbesökare. Drygt 40 procent svarade ja på den frågan jämfört med 33 procent bland 25-29-åringarna.
---
Fakta: Några övriga resultat från studien
- Tre av fyra unga är nöjda med det liv de lever idag.
- En majoritet ser ljust på sin framtid och upplever att de har stora möjligheter att påverka sitt liv.
- Många oroar sig för att inte leva upp till egna eller andras förväntningar.
- Även om de flesta unga har en ljus syn på livet är psykisk hälsa fortfarande ett problem.
- Källa: Attityd- och värderingsstudien “Så tycker unga 2025 – hälsa, fritid och framtid” gjord av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
---
[ Emma Audas: Rädda vuxna är värre än svartvita tonåringar ]
