Regeringen har nu presenterade en tioårig strategi för att främja judiskt liv i Sverige samt för att bekämpa antisemitism.
– Många judar beskriver i dag antisemitism som det enskilt största hindret för att fullt ut kunna leva ett judiskt liv i Sverige i dag, säger kulturminister Parisa Liljestrand (M).
I år firar vi 250 år av judiskt liv i Sverige, ett datum som satts efter att den judiske köpmannen Aron Isaac tilläts bosätta sig i Sverige utan att behöva konvertera till kristendom. Han var också med och grundade den första judiska församlingen i detta land.
När regeringen nu sjösätter en strategi för att säkra den judiska minoritetens framtid är det tre ministrar, från rgs tre partier, som lyfter fram det här på en pressträff. Kulturminister Parisa Liljestrand (M) valde att inleda med budskapet att de judiska inslagen i vårt samhälle numera är så många, så tydliga och så självklara att vi därför ser dem som en del av vårt gemensamma kulturarv.
– Att kunna leva ett öppet och fritt judiskt liv ska vara en självklarhet, fortsatte kulturministern.
– Men många judar beskriver i dag antisemit som det enskilt största hindret.
Inte på rädsla
Kulturministern beklagade sig därför över att den här strategin, som beskrevs som den första i sitt slag, kommer i en tid av ökad otrygghet för den judiska minoriteten.
– Många unga judar har delat med sig till oss att de vill definiera sin judiska identitet på kultur och tradition och inte på rädsla. Men samtidigt kan vi inte släppa fokus på trygghet och säkerhet, konstaterade Parisa Liljestrand.
Nina Larsson (L), jämställdhets- och arbetslivsminister, stämde in i att antisemitism har blivit ett allt större problem i samhället, samt att många judar känner sig alltmer övergivna av samhället
– Här behöver vi alla, hela samhället, kraftsamla för att vända den utvecklingen.
Tre fokusområden
Själva strategin som regeringen presenterade bestod av tre fokusområden; utbildning, kulturarv samt trygghet. Fem olika myndigheter ska få en speciell roll i att ansvara att strategin ger de effekter som efterfrågas, nämligen Riksarkivet, Statens kulturråd, Forum för levande historia, Totalförsvarets forskningsinstitut samt Polismyndigheten.
I arbetet mot antisemitism ges också bidrag för att kunna garantera säkerheten för trossamfund, där tio miljoner öronmärkts till de judiska församlingarna.
Självklart med kippa
När socialminister Jakob Forssmed (KD) tog över stafettpinnen berättade han om sitt möte med den judiska församlingen i Helsingborg, och hur främst de unga beskrev den förändring som skett i samhället sedan Hamas terrorattentat mot Israel den 7 oktober 2023, och det påföljande kriget.
– De här unga människorna har slängts in i skuggorna igen, beskriv ministern det skifte som många upplevde.
Sedan kriget bröt ut har flera därför inte längre vågat lämna sina barn på förskolor som tidigare, och judar berättar att de uppmanats att inte bära judiska symboler offentligt. Det här, menade Jakob Forssmed (KD), är något som måste tas på allvar och det är därför regeringen nu sjösätter den här strategin.
– I Sverige ska det vara självklart att man som jude ska kunna bära sin davidsstjärna eller kippa öppet och med stolthet. Så är det inte överallt i dag, säger Jakob Forssmed (KD).
– Religionsfriheten är central i vårt samhälle, och den gäller alla. Det behövs fler insatser för att judar ska känna sig trygga och det är ytterst statens ansvar att garantera den fysiska säkerheten för synagogor och andra judiska institutioner.
