Ute på gator och torg hörs slagrop som många uppfattar som antisemitiska och just nu är Vänsterpartiet i öppen konflikt efter att en företrädare spridit ett antisemitiskt budskap. Men att få någon fälld för hatbrott har visat sig svårt.
Experterna Mårten Schultz och Christer Mattsson ger sin bild av vad det beror på.
Just nu plågas Vänsterpartiet av stora interna motsättningar efter att riksdagsledamoten Lorena Delgado Varas spridit vidare en tydligt antisemitisk bild. Partiledningen har bett henne lämna sin plats, men hon vägrar, och flera inom partiet visar nu öppet sitt stöd.
Inom kort kan hon därför hamna i vildarnas korridor, den plats i riksdagen där partilösa ledamöter tvingas sitta, vilket i dag har är Elsa Widding och Jamal el-Haj.
Få fällande domar
Lorena Delgado Varas blev polisanmäld av Judiska centralrådet för hets mot folkgrupp, men utredningen lades snabb ner. Precis som tidigare i år, när en man på en Palestinademonstration höll ett uppseendeväckande tal om Israel med påståendet att ”det ligger i deras gener att döda människor”. Även här föll en polisanmälan platt till marken eftersom det inte gick att bevisa att mannens uttalande syftade specifikt på judar, vilket Dagen skrivit om.
Exemplen på misstänkta antisemitiska utspel i olika demonstrationståg är flera. Men att få till fällande domar verkar vara svårt.
Tufft bevisläge
Frågan om antisemitiska hatbrott kom upp på seminariet ”Yttrandefrihet vs religionsfrihet” som hölls i riksdagen i veckan, av en slump anordnad vägg i vägg med vildarnas korridor där Lorena Delgado Varas snart kanske sitter. En av talarna var Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet.
Varför fälls så få för antisemitiska hatbrott?
– Det beror nog på en kombination av saker, men delvis handlar det nog om att flera uttalanden på Palestinademonstrationer sker på arabiska, något som den närvarande polisen kanske inte förstår, säger han till Dagen.
– Dels kan det vara svårt att bevisa vem som säger vad i en stor demonstration.
Men ytterst handlar det om att en åklagare måste bevisa att det finns ett uppsåt för att kunna fälla någon för ett hatbrott. Då blir det genast knepigt, ta bara den kända ramsan ”From the river to the Sea” som ofta skanderas.
– Den kan förstås som att Israel med alla judar ska utplånas. Men den kan samtidigt tolkas på annat sätt, säger Mårten Schulz.
Han exemplifierar att denna tvetydighet också återfinns i den polisanmälan som gjordes mot Lorena Delgada Varas. Att bilden hon spred vidare hade ett tydligt antisemitiskt motiv var uppenbart, en bild som gav sken av att judarna (via Israel) styr världens länder som marionetter.
– Men jag vet inte om hennes delning var så tydlig, säger Mårten Schultz.
Dels handlade det om att det fanns en bildtext som gick att tolka på lite olika sätt, och eftersom hon själv förklarade att hon inte hade läst texten så blev det svårt att juridiskt klargöra vilket hennes uppsåt var.
– Det är en illustration på att det här är ganska komplicerat, säger Mårten Schultz.
Själv tror han att fler skulle kunna fällas för antisemitiska hatbrott om det kom in fler anmälningar. Men baksidan är sedan att polisen har begränsade resurser, inte minst när det gäller att utreda den här typen av brott, vilket gör att anmälningar ofta läggs ned i ett tidigt skede.
Uppsåt är nyckeln
Christer Mattsson, föreståndare på Segerstedtinstitutet, deltog också på seminariet. Han har länge forskat om antisemitism och berättade om hur svårt det tidigare har varit att få till fällande domar mot nazister. Det räcker exempelvis inte med att heila, utan det måste finnas något mer, man måste sätta in heilandet i en kontext innan det kan klassas som ett hatbrott.
– Det måste gå att knyta till en händelse där det är bortom all rimlig tvivel att man har ett uppsåt, säger han.
En jämförelse kan göras med koranbränningarna. För att få till en fällande dom för hets mot folkgrupp räcker det inte med att elda ett exemplar av Koranen, utan man måste samtidigt göra ytterligare uttalanden eller ageranden.
Israeliserad antisemitism
När det gäller antisemitiska hatbrott finns det ytterligare ett problem.
– Inom forskningen brukar vi tala om israeliserad antisemitism, säger Christer Mattsson.
Det handlar om att man inte anklagar judar direkt, utan använder snarare begrepp som sionist eller refererar till Israel på något sätt. På så sätt blir går det ofta att komma undan antisemitiska anklagelser.
– För hade man på en demonstration ropat att judarna styr världen, då hade man fått det svårt, men ropar man i stället något om sionisternas makt går det bra eftersom det ordet sionist går att tolka på olika sätt, säger Christer Mattsson.
Sedan är det alltid svårare att åtala någon för vad som ropas i ett demonstrationståg, konstaterar han, eftersom man kan dras med i stunden, något som ofta ses som en förmildrande omständighet.
– Men sitter jag i lugn och ro och formulerar en antisemitisk pamflett som jag lägger jobb på att sprida, då blir det lättare att styrka att det finns ett uppsåt.
Fick fällande dom
Även om många beklagar sig över att det är så svårt att få fällande domar när det gäller antisemitiska utspel så är det heller inte omöjligt. För samtidigt kommer nu nyheten att Ahmed Rami ännu en gång fälls för hets mot folkgrupp, rapporterar Expo.
Ahmed Rami är sedan tidigare känd för sin radiokanal Radio Islam som han startade på 1980-talet, uppmärksammad för sina utspel mot Israel och judar.
Nu fälls han för att i en podd ha jämfört judar med bakterier som måste bekämpas, att ha jämfört judar med en maffia som vill ta makten över mänskligheten samt att Adolf Hitler var den ena som förstått det judiska problemet. Straffet blev villkorlig dom och böter på 6 000 kronor.
[ V-politiker vägrar lämna uppdrag - anklagas för antisemitism ]
