Förekomsten av rasism, hatbrott och diskriminering, migranters och flyktingars rättigheter samt religionsfrihet. Det var några problemområden som lyftes fram när Sverige granskades av FN:s råd för mänskliga rättigheter med över 100 länder representerade.
Bland annat betonade Vatikanen vikten av samvetsfrihet för vårdpersonal och föräldrars rätt att bestämma över sina barns utbildning.
Sverige hamnar ofta högt på listor när världens länder rankas utifrån synen på mänskliga rättigheter. Men det är uppenbart att det finns utvecklingspotential.
På måndagen genomfördes en samling i Genève där Sverige fick lyssna på synpunkter från 101 länder. Sammanlagt resulterade det i 320 rekommendationer.
– Vi uppmanar regeringen att föra en inkluderande dialog med civilsamhället och andra berörda aktörer om prioriteringarna framåt vad gäller genomförandet av rekommendationerna, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter i ett pressmeddelande.
Samvetsfrihet och religionsfrihet är två centrala delar av de mänskliga rättigheterna och utifrån dessa aspekter lyfte flera av länderna fram att Sverige behöver arbeta ännu mer för att förebygga islamofobi. Detta var något exempelvis Malaysia och Indonesien betonade.
På samma tema menade Azerbajdzjan att Sverige behöver införa hårdare lagar för att stoppa hatbrott, ”i synnerhet de som kopplas till islamofobi och övergrepp på heliga och religiösa symboler”. Pakistan uttryckte samtidigt att Sverige behöver göra ansträngningar för att ”främja allmänhetens uppskattning av alla gruppers rätt att utöva religions- eller trosfrihet, inklusive val av kläder”.
Föräldrars bestämmanderätt
Mest fokus på samvetsfrihet och religionsfrihet hade Vatikanstaten. Samtliga fyra rekommendationer från mikrostaten i Rom hade med dessa områden att göra:
1. Skydda principen om samvetsfrihet för vårdpersonal, i synnerhet när det gäller aborter.
2. Erkänn föräldrars rätt att bestämma över sina barns religiösa och moraliska utbildning i enlighet med deras personliga övertygelser.
3. Vidta åtgärder för att bekämpa diskriminering av religiösa grupper och säkerställ att sekularism inte fungerar som ett verktyg för sådan diskriminering.
4. Främja en öppen, strukturerad och inkluderande dialog mellan staten och religiösa institutioner för att hitta konkreta lösningar för en bättre balans mellan religionsfrihet och sekulariseringspolitik.
Nytt institut för mänskliga rättigheter
FN:s råd för mänskliga rättigheter granskar ungefär vart fjärde år den allmänna situationen för mänskliga rättigheter i Sverige. Förra gången Sverige granskades var 2020 och som en konsekvens av rekommendationerna den gången beslutade den svenska regeringen bland annat att inrätta Institutet för mänskliga rättigheter. Detta var också något som lyftes fram i positiva ordalag vid måndagens samling.
En av de mer kritiska rösterna kom från Ryssland. Landets representant i rådet inledde sitt anförande med att slå fast att situationen i Sverige har ”fortsatt att försämras” under rapporteringsperioden.
– På initiativ av de svenska myndigheterna har en russofobisk kampanj inletts som drabbar ryska medborgare, diplomater inom den rysk-ortodoxa kyrkan, deras familjemedlemmar och även svenska medborgare som har uttalat sig för en normalisering av relationen med Ryssland, sa han bland annat.
Positivt och negativt i rapport
Som ett led i arbetet med att granska hur Sverige lever upp till internationella konventioner om bland annat religions- och övertygelsefrihet besökte FN:s sändebud för religionsfrihet, Nazila Ghanea, Sverige hösten 2023. Hennes iakttagelser resulterade i en rapport som innehöll både positiva och negativa delar.
På pluskontot nämndes att Sverige har adekvata juridiska system på plats för att skydda och uppmuntra alla individer utifrån deras åsikts-, religions- och övertygelsefrihet. På minuskontot lyfte Nazila Ghanea samtidigt fram att ett mer diversifierat svenskt samhälle, i kombination med en ”bristande förståelse för omfattningen av religions- och övertygelsefriheten”, innebär utmaningar för det befintliga ramverket.
Hon beskrev även att hon mött en oro från religiösa samfund, inklusive muslimska och judiska grupper, över växande intolerans. Enligt Nazila Ghanea verkade vissa statliga enheter vara relativt medvetna om de farhågor som beskrevs i rapporten, medan andra inte såg denna oro som allvarliga människorättsproblem, eller förbisåg dem.
Lyfte fram de positiva delarna
I samband med måndagens granskning i Genève tog den svenska delegationen upp Nazila Ghaneas rapport. Men Alexandra Wilton Wahren, rättschef vid enheten för migrationsrätt på Justitiedepartementet, nöjde sig med att nämna de positiva delarna av rapporten:
– FN:s särskilda rapportör för religions- och trosfrihet, som besökte Sverige i oktober 2023, drog slutsatsen att Sverige har de nödvändiga rättsliga och politiska ramarna för att upprätthålla dessa rättigheter, en bedömning som vi välkomnar, sa hon.
När granskningen är avslutat förväntas Sverige återkomma till FN:s råd för mänskliga rättigheter med besked om vilka rekommendationer som accepteras och hur de ska implementeras.
[ Religionsfrihet i Sverige ifrågasatt inför FN-granskning ]
---
Fakta: Universal Periodic Review (UPR)
- UPR är en återkommande FN-process där medlemsstater granskar varandras efterlevnad av mänskliga rättigheter.
- Granskningen sker inom FN:s råd för mänskliga rättigheter och bygger på information från regeringar, FN-organ, civilsamhället, nationella människorättsinstitutioner och andra aktörer.
- Sverige genomgår under 2025 sin fjärde UPR-granskning. Inför granskningen har Institutet för mänskliga rättigheter, tillsammans med civilsamhällesorganisationer, lämnat kompletterande information och rekommendationer till FN.
- Källa: Institutet för mänskliga rättigheter
---
