Den nyvalde påven Leo XIV är försiktigt konservativ i teologiska frågor – och samtidigt mer progressiv än företrädaren i vissa frågor.
Det säger den katolske prästen Ulf Jonsson, chefredaktör vid den katolska kulturtidskriften Signum.
Kan en amerikan verkligen bli påve? Länge var det helt otänkbart. Ändå blev det Robert Francis Prevost, bördig från Chicago, som kardinalerna valde efter bara fyra omröstningsomgångar. Men det är en påtagligt internationell man som nu ska leda den världsvida katolska kyrkan: utöver sitt modersmål engelska, behärskar han italienska, franska, portugisiska, tyska, latin och spanska. Under större delen av sitt liv, under nästan fyra årtionden, har Robert Prevost verkat som missionär i Peru, där han också har ett medborgarskap vid sidan av sitt amerikanska.
– Han var den minst amerikanske bland de amerikanska kardinalerna. Jag tror inte att det kunde ha blivit någon annan av amerikanerna, säger Ulf Jonsson.
Att Prevost nu har antagit namnet Leo XIV antyder vilket slags påve han ämnar bli. Hans närmaste företrädare med det namnet satt på Petri stol i slutet av 1800-talet, under en tid då arbetarrörelsens framväxt hade en omvälvande verkan på den europeiska kontinenten. Leo XIII gav sitt stöd för arbetarnas sak – och introducerade den katolska socialläran.
– Det är ett intressant namnval av den nye påven. Den förre Leo följde med sin tid när han såg vilka sociala frågor som var viktiga i samhället. Han engagerade sig i rättvisefrågor, samtidigt som han i sin andlighet och fromhet var en traditionell katolik, säger Ulf Jonsson.
[ Svenska reaktioner på valet av påven: ”Välkommen” ]
”Trumps motsats”
Det är just så som Jonsson beskriver den nye påven: engagerad i rättvisefrågor och samtidigt traditionell i teologiska frågor. Redan i sitt första tal, från Peterskyrkans balkong på i torsdags kväll, tackade Leo XIV Gud för påven Franciskus vilja att bygga broar. Ulf Jonsson uppfattar det som en ”försiktig markering” mot USA:s president Donald Trump; 2016 sa den förre påven, med tydlig adress till Trump, att den som bara tänker på att bygga murar men inte broar inte är någon kristen.
Trump själv meddelade i torsdags, ett ögonblick efter den nye påvens tal, att han ser det som ”en stor ära” att det är en amerikan som nu är påve. Men Ulf Jonsson tror att den amerikanske påven kommer att hålla sig en smula kylig inför Trump.
– Det förmodar jag att han kommer göra just eftersom han är amerikan. På sätt och vis är han ju Trumps motsats, med sitt starka engagemang för migranter, för de fattiga och för miljön.
[ Amerikanen Robert Prevost blir påve Leo XIV ]
Mer uppmärksam på kyrkans regler
Allt detta låter som en fortsättning på Franciskus pontifikat – men hur kommer Leo XIV att skilja sig från företrädaren? Redan från Peterskyrkans balkong sände han en första signal om skillnaderna: Leo XIV framträdde i påvarnas traditionella klädsel – röd mozetta guldbroderad stola över den vita kassocken – medan Franciskus 2013 nöjde sig med den mindre praktfulla kassocken.
– Prevost har doktorerat i kyrkorätt, så han kommer säkert att vara en påve som är mer uppmärksam på att allt sker i enlighet med kyrkans regler. Franciskus var ganska informell och kunde lättare göra undantag för saker och ting. När det till exempel gäller hbtq-frågor tror jag att Leo XIV kommer vara lite mer strikt, säger Ulf Jonsson.
Han tror inte att den nye påven kommer att ”ta tillbaka någonting som har sagts och gjorts under Franciskus”, men inte heller ”utveckla något nytt”.
– Tanken på samkönade äktenskap finns inte på kartan hos honom, säkert inte heller tanken på kvinnliga präster eller kvinnliga diakoner.
Skulle du beskriva Leo XIV som konservativ eller progressiv?
– Han är inte en stockkonservativ person, men i teologiska frågor skulle jag beskriva honom som försiktigt konservativ. I sociala frågor, i fredsfrågor och i miljöfrågor tror jag att han är mer progressiv än Franciskus, säger Ulf Jonsson.
