Israels planerade upptrappning av kriget i Gaza fördöms både internationellt och av en växande israelisk opinion. Samtidigt kan Donald Trumps besök i Mellanöstern nästa vecka öppna för vapenvila.
TEL AVIV. Bezalel Smotrich leder ett litet religiöst högerparti i Israel och kommer enligt opinionsmätningarna inte ens att klara tröskeln till parlamentet, knesset, i nästa val. Men paradoxalt nog ligger mycket av frågan om krig och fred i Gaza i hans händer.
Smotrich kallas Israels mäktigaste politiker av många bedömare – eftersom hans parti Religiös sionism är avgörande för att premiärminister Benjamin Netanyahus regeringskoalition ska överleva. Därför har denne religiöse nationalistledare fått nyckelposterna som finansminister samt minister utan portfölj i försvarsdepartementet med särskilt ansvar för Västbanken.
Men Smotrich och hans anhängare på den extrema högerkanten är inte nöjda med ministerposter. De kräver att kriget i Gaza ska fortsätta tills Hamas är “totalt” besegrat och de vill se israeliska bosättningar i Gaza. Och på sikt att både Gaza och Västbanken, alltså Judéen och Samarien, ska införlivas med staten Israel eftersom dessa områden ingår i det “bibliska Israel”.
Protester mot uttalanden om Gaza
Nu säger Smotrich att Gaza ska bli “totalt förstört”. Han förklarar samtidigt att Gazas befolkning ska “koncentreras” i ett smalt område i söder, “en humanitär zon”, medan övriga Gazaremsan ska bli “tom”. Uttalandena har lett till skarpa internationella protester och också får kritik på hemmaplan.
– Inom några månader kommer vi att kunna förklara att vi har segrat. Gaza kommer att bli totalt förstört. Om sex månader existerar inte Hamas som en fungerande enhet, säger han på en bosättarkonferens på Västbanken.
Bezalel Smotrich har kraft att sätta bakom sina ord. Han hotade att lämna regeringen – och hans likaledes högerextrema kollega Itamar Ben-Gvir avgick som minister – i protest mot vapenvilan med Hamas i januari som ledde till släppandet av gisslan.
Det är bakgrunden till att Israel i mars bröt vapenvilan innan man nådde fas 2, som skulle ha lett till att återstående i gisslan släpptes och till ett slut på kriget. Ben-Gvir återvände till regeringen och Smotrich tog tillbaka sitt avgångshot när kriget startade på nytt.
Vill se nya bosättningar
De båda anser att Israel gjorde ett stort misstag när man 2005 drog sig tillbaka från Gaza och utrymde bosättningarna där. En reträtt som ledde till att Hamas tog över makten i den palestinska kustremsan. Nu vill de och deras väljare se nya bosättningar där.
Netanyahu är beroende av dessa båda politiker och deras partier för att överleva politiskt. I teorin skulle de kunna framtvinga nyval, något som i nuläget skulle vara dystert för premiärministern vars högerblock ligger långt efter i mätningarna. Så han vill hänga kvar vid makten så länge som möjligt. Nästa ordinarie val är i november 2026 och fram till dess kan mycket ändra sig i den israeliska politiken.
I Netanyahus fall är det svårt att skilja det politiska från det personliga. Hans korruptionsrättegång pågår mitt under brinnande krig, men säkerhetsläget ger honom goda chanser att dra ut på förhandlingarna. Processen började för fem år sedan och ingen kan skönja slutet.
Fortsatt krig ger också premiärministern möjlighet att slippa göra det han fruktar mest: tillsätta en statlig undersökningskommission. En sådan ska utreda vem som bär ansvaret för fiaskot den 7 oktober 2023 då Hamas överrumplade Israel och genomförde massakrer i gränssamhällen, en attack som utlöste Gazakriget.
Den skulle med största sannolikhet peka ut Netanyahu som politiskt huvudansvarig – men han vägrar att ta på sig ens en del av skulden utan skyller på ledare för militären och säkerhetstjänsten, av vilka flera redan avgått.
Kan leda till permanent ockupation
Israel kallar nu in tiotusentals soldater i reserven inför en ny planerad storoffensiv i Gaza. Netanyahu säger att den ska bli intensiv. Enligt israeliska talespersoner kan den leda till permanent ockupation av Gaza.
Men protesterna ökar i Israel där fredsrörelsen börjar ta fart efter att ha varit praktiskt taget förlamad sedan den 7 oktober 2023. Efter Hamas terrorattacker var israelernas stöd för kriget totalt. Men i dag pågår demonstrationer nästan dagligen.
“Stoppa galenskapen!” lyder rubriken över onsdagens ledare i den liberala, starkt Netanyahukritiska tidningen Haaretz. Många krigströtta israeler, som inte delar Haaretz politiska åsikter, håller med.
Män som tjänstgjort många månader som soldater i Gaza håller sig borta när de kallas in på nytt. Det finns inga officiella siffror, men enligt uppgift drar sig tusentals undan när de nu får en ny inkallelseorder. Inte genom att uttalat vägra utan med läkarintyg och andra metoder.
Den hårdaste kritiken mot den planerade offensiven kommer från anhöriga till gisslan. De säger att deras anhöriga, som är fångar hos Hamas, inte kommer att överleva en sådan massiv attack.
[ Påvens vilja: ”Påvemobilen” ska hjälpa Gazas barn ]
Inväntar troligen Trumps besök
Men Israel startar troligen inte sin offensiv förrän efter Donald Trumps besök i Mellanöstern nästa vecka. Han ska besöka Saudiarabien, Abu Dhabi och Qatar med förhoppningen att ta hem mångmiljardaffärer till amerikanska företag – och vill inte bli störd av uppflammande krig i Gaza.
Det kan innebära en öppning och en chans för en ny vapenvila om presidenten sätter tryck på parterna medan han är i regionen. På samma sätt som påtryckningar från USA ledde till vapenvilan i januari.
Donald Trump har utlovat “a very, very big announcement” (ett mycket, mycket stort uttalande) under sitt besök. Det kommer att handla om hjälp till Gaza, säger en diplomatkälla till Times of Israel.
[ Nyheter Israels ambassadör kritiserar Magdalena Andersson ]
