År 236 avgjordes påvevalet när en duva slog sig ner på en åskådares huvud. På 1200-talet försökte man svälta ut kardinalerna för att tvinga fram ett val. Dagens 133 elektorer, alltså de 133 kardinaler som ska välja en efterträdare till Franciskus, blir inte svältfödda på annat än sina kontakter med omvärlden.
På onsdag kväll inleds spaningen efter vit rök på Petersplatsen. Då sker den första omröstningen i Sixtinska kapellet om vem som ska leda Katolska kyrkan efter påve Franciskus död den 21 april.
Dagen börjar med en högtidlig mässa i Sankt Peterskyrkan, ”Pro eligendo Papa” (för påvevalet). Den leds av kardinal Giovanni Battista Re, som är dekan för kardinalkollegiet.
Officiellt inleds konklaven klockan 16.30 samma eftermiddag. Då ber kardinalerna om helige Andens ledning i Paulinska kapellet, varpå de går i procession in i det närbelägna Sixtinska kapellet. Där avlägger de löften om att vara trogna påveämbetet, om de skulle väljas, och att inte avslöja något om valet.
Sedan uttalar den påvlige ceremonimästaren orden ”extra omnes”, vilket innebär att alla utom kardinalerna måste lämna Sixtinska kapellet.
Inga ljussignaler
Under de dagar då omröstningarna sker – en första på onsdag kväll och sedan fyra gånger om dagen – bor kardinalerna på gästhuset Sankta Marta, där Franciskus bodde under sina 13 år som påve. Där har man gjort det omöjligt att öppna fönstren, något som visas till exempel i filmen Konklaven.
– Det är lite lustigt detta att man inte kan öppna fönstren eller fönsterluckorna. Jag tror det har hängt med från gamla tider, då man antog att folk skulle kunna meddela sig dag- eller nattetid på olika sätt via solljus eller andra ljuskällor, säger ärkebiskop i Köln, den 68-årige kardinalen Rainer Maria Woelki, i en intervju med tyska Domradio.
Redan har sändningsstörare installerats, och på onsdag kommer kardinalerna att behöva lämna ifrån sig all teknisk apparatur, som läsplattor, datorer och mobiltelefoner.
Rainer Maria Woelki var med redan vid konklaven 2013, och säger att han inte har något emot att vara avstängd från världen under några dagar. Men helst inte för länge. Då finns risk att han, såsom reportern påpekar, missar fredagens viktiga match för favoritlaget FC Köln.
– Det kan ju hända, om det håller på länge. Vi får be om att den helige Ande visar oss den kandidat som Herren valt och att vi sedan kan gå vidare snabbt efter det. Det skulle glädja mig mycket personligen, säger Rainer Maria Woelki.
Latin och italienska
Även om 60 av kardinalerna deltagit i påve Franciskus stora biskopsmöten de senaste åren, synoden om synodalitet, är det många som aldrig träffat varandra tidigare. Det beror bland annat på att påve Franciskus inte kallat till några regelbundna möten för kardinalerna. Därför, menar en del analytiker, har kardinaler med centrala positioner i Vatikanen en viss fördel.
Italienska är dessutom arbetsspråk i Vatikanen, även om de formella delarna av konklaven uttalas på latin.
Till exempel står det ”Eligo in Summum Pontificem” (jag väljer till påve) på de valsedlar om kardinalerna använder.
Ska man döma av de senaste två konklaverna kan det gå undan. Franciskus valdes på femte omröstningen 2013, och Benedikt XVI på fyra 2005. Mot detta talar, enligt en del analytiker, att skaran kardinaler denna gång både är större och spretigare.
Valts på olika sätt
Historiskt har Katolska kyrkans överhuvud valts på olika sätt.
En känd omröstning skedde den 10 januari år 236, då det fortfarande var de troende i Rom som gemensamt valde vem som skulle bli påve. Valet skedde i katakomberna, dit en duva ska ha letat sig ned genom ett luftschakt. Den valde att slå sig ned på huvudet på Fabian, en lekman och adelsman som av ren nyfikenhet sökt sig till omröstningen och just var på väg att ge sig av därifrån.
”När detta hände utropade alla, som om de berörts av en enda gudomlig inspiration, ivrigt och helhjärtat, att Fabian var värdig”, skrev historikern Eusebius om händelsen, som finns återgiven i en fresk i katakomberna.
Fabian, som snabbt vigdes till både präst och biskop, levde med denna oväntade upphöjelsen i 14 år. Då led han martyrdöden under kejsaren Decius, berättar bland annat France 24.
Ett valsystem som liknar dagens inrättades 1274 av Gregorius X. Han beslutade att elektorerna framöver skulle låsas in och avskärmas från omvärlden och att man dessutom skulle ransonera deras mat gradvis för att inte omröstningarna skulle dra ut på tiden. Den senare regeln gäller dock inte sedan länge.
[ Dragkampen igång inför konklaven – här är påvefavoriterna ]
