– Det börjar bli länge sedan jag lämnade Lund.
Vi möter den svenske kardinalen Anders Arborelius hos Birgittasystrarna i Rom dagen efter begravningen av påve Franciskus.
ROM. Han tänker på det nu, Nordens ende kardinal. Påve Franciskus, som utnämnde honom själv till kardinal, är död. Snart ska han delta i sin första konklav, den process som innebär att Katolska kyrkans kardinaler samlas i Vatikanen, isolerade från omvärlden, för att genom omröstning i Sixtinska kapellet utse nästa påve. För att öka spänningen hos den lugne svensken har han nämnts av flera som en möjlig ny påve.
– Men jag vill inte bli påve, säger Anders Arborelius.
Han kan egentligen inte svara något annat. För om det är ett som är säkert i en konklav är det detta: Den som går in i Sixtinska kapellet som påve kommer ut som kardinal.
Arborelius står på takterrassen till Birgittahuset i Rom, uppkallat efter den heliga Birgitta (1303-1373), där Birgittasystrarna, en gren av birgittinorden inom Katolska kyrkan, håller till. Huset vid Piazza Farnese köptes av orden 1930 och är ett gästhus, öppet för alla.
– Se på fågeln där, ropar han.
Kardinalen tycks gilla den stillhet som takterrassen erbjuder denna söndag. De sista dagarna har varit hektiska. I fredag flög han själv högt upp i luften. Han hade nämligen fått skjuts med det svenska regeringsplanet. Ombord var också statsminister Ulf Kristersson och det svenska kungaparet.
Stark delegation från Sverige
– När jag fick frågan om jag ville ha skjuts svarade jag att det ju kan vara spännande. Det betydde så klart att jag kom snabbare hit ned. Hade jag inte fått erbjudandet hade jag behövt ta flyget från Oslo, säger han och ler.
Också ärkebiskop Martin Modéus var med ombord på planet.
– Det säger något om påve Franciskus betydelse i Sverige att vi sänder en så pass stark delegation, säger Anders Arborelius.
Enligt kardinalen har påve Franciskus alltid visat stort intresse för Sverige.
– Han brukade hälsa till drottning Silvia, inte till kungen. Det har att göra med att drottningen har varit med i flera seminarier i Vatikanen med övergrepp och trafficking som tema. Han har talat väl om henne och hennes insats.
Påven kom till Lund i samband med reformationsjubileet.
– Påve Franciskus hade fått ett gott intryck av svensk politik. Den liberala flyktingpolitiken, arbetet för social rättvisa och för fred. Dessutom kände han en svensk luthersk präst i Argentina.
Bilder av påve Franciskus finns också i Birgittahuset. Heliga Birgitta och den nyligen avlidne påven delade sin förkärlek för tiggarmunken Franciskus av Assisi och hans fattigdomsideal.
Bekymrad över politiska utvecklingen
Arborelius sista möte med påve Franciskus ägde rum under påvens audiens med nordiska pilgrimer. Då nämnde påven Sverige.
– Han hade förberett ett tal men jag märkte att han lade det åt sidan. Och då uttryckte han särskilt sin tacksamhet till Sverige för att vi har tagit emot så många latinamerikanska flyktingar. Då tänkte jag att jag inte ville göra honom ledsen med att säga att det har ändrat sig helt. Nu tar ju Sverige nästan inte emot några flyktingar.
Kardinalen ser bekymrad ut:
– Politiken har ändrat sig i stora delar av Europa.
Anders Arborelius har sett bilden som har spritts över hela världen. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och USA:s president Donald Trump sitter mitt emot varandra på två stolar inne i Peterskyrkan för att tala om kriget i Ukraina.
– Det var väntat. Det var inte så konstigt eftersom bägge valde att vara med. Vi såg det ju när vi kom in, att de satt på första raden men med ett visst avstånd mellan sig.
– En av de få gånger när, vad ska man säga, fiender möts är just vid en påvebegravning. När Johannes Paulus II begravdes var det väl Iran och USA som möttes.
Hur viktig blir världssituationen i valet av nästa påve?
– Det finns ju de som säger att det är just nu vi skulle ha behövt påve Franciskus. Han hade exempelvis en ingång till Ryssland. Han har ju fått kritik för att han inte har varit hårdare i tonen mot Ryssland men det är den klassiska hållning som påven alltid har haft. Att man uppvisar en viss neutralitet.
– Kanske behöver man någon som kan tala både Trump och Putin till rätta. Men det är inte lätt. Polariseringen i världen har gått väldigt långt och det är en fara för att den sprider sig till kyrkan. På det viset kan en försonande och förmildrande person bli väldigt viktig.
Vilken slags ledarskap behöver kyrkan i vår tid?
– Det är ju det som vi ska försöka komma fram till. Det förekommer ju naturligtvis många spekulationer men alla verkar vara eniga om att vi behöver en samlande påve. Samtidigt är det många som menar att eftersom kyrkan växer mest i Afrika så är det naturligt att vi får en afrikansk påve.
Ett gammalt romerskt talesätt säger att efter en smal påve så kommer det en fet påve. Ligger det något i detta?
– Ja, lite tror jag. Men ska man se Franciskus som smal eller tjock? Eller lite mitt emellan?
En amerikansk kardinal sa nyligen att han gärna skulle se en påve som har Johannes Paulus II:s kraft, Benedikts intellekt och Franciskus hjärta. Hur låter det?
– Varje påve har sina starka sidor och sin karisma. Man kan inte förvänta sig allt från en och samma person. Men det är klart att det skulle vara bra om några av dessa kvaliteter kunde föras vidare.
På väg att stängas in
Konklaven startar den 7 maj meddelade Vatikanen i måndags. Då stängs Arborelius och de andra kardinalerna in och får inte ha någon kontakt med omvärlden tills de enats om vem som ska efterträda påve Franciskus.
– Det blir väldigt spännande men samtidigt känner man sig väldigt ödmjuk. Kan jag bidra med något, har jag något att komma med?
Har du redan börjat fundera på vem du ska rösta på?
– Nej, det har jag faktiskt inte. Många utomstående säger att den naturliga efterföljaren är kardinal Parolin. Men det är kanske för att många vet vem han är. Man nämner ibland Parolin och kardinal Tagle som några man känner till.
Kardinal Pietro Parolin har haft posten som Vatikanens statssekreterare i mer än elva år och blir ofta omtalade som påve Franciskus högra hand. Han är de facto statsminister i Vatikanen. Kardinal Luis Tagle är ärkebiskop emeritus från Filippinerna och betecknas ibland som ”Asiens hopp”.
Har du sett filmen Konklaven?
– Det har jag faktiskt. Jag såg den på flyget till Singapore. Den är ju skickligt gjord med miljöskildringarna och karaktärerna, men den är ganska osannolikt. Att man väljer någon till påve som man inte känner till är ju också osannolikt. Men den var spännande.
När vi möter Arborelius har han ännu inte varit med på det första av konklavens förberedande möten, den 28 april.
– När man inte riktigt känner varandra är det svårt att veta vem man ska rösta på.
---
Fakta: Konklav
- I princip kan vem som helst bli påve så länge vederbörande är katolik och man. Men så har det inte varit i praktiken. Sedan 1370 har alla påvar hämtats ur kardinalkollegiet. Tiden när en fiskare kunde bli påve är för länge sedan förbi.
- Det är påvens kardinaler som samlas till konklav efter påvens död och som röstar på vem som ska bli hans efterföljare. Men när du som kardinal har fyllt 80 år har du inte längre rösträtt i påveval.
- För närvarande består kardinalkollegiet av 252 kardinaler, varav 134 har rösträtt.
- Påve Franciskus har utnämnt 149 av dagens kardinaler. Övriga är utnämnda av påvarna Benedikt XVI och Johannes Paulus II.
---
Kardinalerna känner inte varandra
Kardinalen sätter ord på ett omtalat problem inför årets konklav. Flera av kardinalerna känner inte varandra särskilt väl. Det har förklarats med påve Franciskus beslut att upphöra med kardinalernas fasta möten, och med hans många utnämningar av kardinaler i det globala syd.
Det finns 134 röstberättigade kardinaler. 108 av dem har utnämnts av påve Franciskus under de senaste tolv åren.
– Att hela kyrkan ska vara representerad i kardinalkollegiet gör det ju lite svårt att veta vem som är vem. Vid begravningen slog det mig att jag bara visste vilka en bråkdel av dem var.
Vet du exempelvis vem du satt bredvid under begravningen?
– Hm, nu måste jag tänka efter, säger Arborelius och börjar grubbla.
– Jo, det var den förre patriarken av Lissabon och den andre var en italiensk kardinal. Vad jag kan säga är att jag satt bakom kardinalen Marx från München.
Jag måste ju fråga … Det är flera som har pekat ut dig som en möjlig ny påve …
Det var 2024 som Arborelius lyftes fram som en av flera favoriter av den franska tidningen Le Figaro. Efteråt har flera andra hakat på, bland annat Edward Pentin, National Catholic Registers Romkorrespondent, som har Arborelius på sin topp 12-lista över aktuella kandidater.
– Vi tror att han har en ganska god möjlighet att bli nästa påve, sa Pentin till Vårt Land i januari.
Hur reagerar du på att du blir utpekad som en möjlig ny påve?
– Det här får jag höra hela tiden och jag börjar bli lite trött på det. Folk frågar mig ”Är du kandidat?” och då svarar jag att det är jag inte för det är inte på det viset att man har kandidater. Vi hade ju en presskonferens i Stockholm och då kom detta upp hela tiden.
Arborelius berättar om en färsk rolig händelse.
– Det blev tal om att fråga AI och AI svarade att jag har fem procents chans att bli påve. Så då vet man det i alla fall. Men, ja. Det är faktiskt ganska lustigt detta, men ibland blir det nästan pinsamt.
Vill du bli näste påve?
– Åh nej! Det är det nog ingen som egentligen vill. I vår tid är det ett väldigt svårt uppdrag. Det förväntas otroligt mycket. Det hör man ju nu, bara det du sa om att alla dessa tre påvars bästa egenskaper ska samlas i en person. Nej, jobbet med att hitta en påve får vi lämna över till den helige Ande.
---
Fakta: Anders Arborelius
- Född 24 september 1949 i Sorengo, i distriktet Lugano i kantonen Ticino i Schweiz.
- Konverterade till Katolska kyrkan i november 1969, vid 20 års ålder.
- 1971 trädde han in i karmeliterorden.
- 1998 utnämndes han av påve Johannes Paulus II till ny biskop i Stockholm
- 2017 utnämndes han till kardinal av påve Franciskus.
- Kan rösta vid påveval fram till sin 80-årsdag, den 24 september 2029.
---
Denna text publicerades först i tidningen Vårt Land.
Översättning gjord av Elisabeth Sandlund.
