Nyheter

Israels inre splittring tilltar och dödssiffror i Gaza går upp

Dagens Israelkorrespondent Arne Lapidus: Denna vecka högtidlighåller Israel sin nationaldag i ett läge av osäkerhet.

Upptrappat krig i Gaza, rykten om eldupphör och internationell kritik. Samtidigt högtidlighåller Israel sin nationaldag i ett läge av osäkerhet och inre splittring.

TEL AVIV. Dödssiffrorna och lidandet ökar i Gaza medan Israel trappar upp kriget. Hjälporganisationer larmar om nödläge i Gaza sedan Israel stoppat införseln av humanitärt bistånd och internationella domstolen i Haag tar upp den israeliska blockaden.

Samtidigt fortsätter Hamas att hålla 59 israeler, levande och döda, som gisslan medan rykten om avtal om eldupphör och släppande av gisslan cirkulerar. Ena dagen är det källor i medlarlandet Egypten som säger att en uppgörelse är nära, andra dagen medlarna i Qatar. Men ryktena dementeras snabbt av Israel eller Hamas eller av båda sidor.

Det är situationen när Israel den här veckan högtidlighåller de två viktigaste dagarna i landets kalender: minnesdagen för stupade soldater som omedelbart följs av nationaldagen. Alltså först en sorgedag för att minnas dem som offrat sina liv för landets försvar och sedan en glädjedag för att fira att den judiska staten fyller 77 år. En dramaturgi som griper tag även i de mest cyniska israeler.

I år överskuggas högtiden av det blodiga kriget i Gaza där fler än 50 000 palestinier dödats, enligt de Hamaskontrollerade hälsomyndigheterna. Och där antalet barn som dödas i israeliska angrepp nu på nytt ökar.

Fortsatt krig – trolig död för gisslan

Allt fler israeler kräver ett slut på kriget, inte så mycket av omsorg om palestinierna som för att de vill ha hem gisslan – och inser att fortsatt krig med stor sannolikhet innebär döden för dem som kidnappades under Hamas terrorattack den 7 oktober 2023, den attack som utlöste Gazakriget.

Israelerna såg offensiven mot Hamas och Gaza som ett rättfärdigt svar på massakrerna den 7 oktober. Men allt fler vill nu ha ett eldupphör som innebär att gisslan släpps och de anser att premiärminister Benjamin Netanyahu fortsätter kriget av politiska och personliga skäl. Detta framgår av alla opinionsmätningar.

Netanyahu och hans regering hävdar att bara ”massivt militärt tryck” kan få Hamas att ge upp och släppa gisslan. Men erfarenheten under mer än ett och ett halvt år av krig visar att gisslan, ursprungligen runt 250 människor, bara har släppts efter avtal mellan Israel och Hamas. Och att Hamas har mördat flera av dem när israeliska trupper närmat sig. Personer i gisslan har också dödats i israeliska flygattacker.

”Går högerextrema till mötes”

I massiva demonstrationer, ofta ledda av anhöriga till gisslan, protesterar israeler mot regeringen. De hävdar att Netanyahu förlänger kriget för att gå de högerextremistiska partierna i koalitionen till mötes, alltså för att överleva politiskt.

Samt för att undvika att en statlig undersökningskommission tillsätts. I alla tidigare nationella kriser i Israel, till exempel efter oktoberkriget 1973, har en sådan gjort en grundlig utredning och pekat ut ansvariga. Men Netanyahu frånsäger sig allt ansvar för fiaskot den 7 oktober och lägger hela skulden på militären och säkerhetstjänsten.

Dessutom pågår mitt under kriget en rättegång mot premiärministern som står åtalad för flera fall av korruption. Han utnyttjar ofta säkerhetsläget för att slippa inställa sig i rätten – och hoppas enligt sina kritiker kunna dra ut på processen i det oändliga.

Netanyahu och hans anhängare går till våldsamma angrepp mot alla, även högt uppsatta statstjänstemän, som de uppfattar som illojala. Regeringens juridiska rådgivare Gali Baharav Miara – som har en nyckelroll som både rådgivare och riksåklagare – står i skottlinjen för att hon bland annat kritiserar regeringens försök att undergräva domstolarnas oberoende.

”En premiärminister som primadonna”

Det senaste målet för Netanyahus attacker är Ronen Bar, chef för den mäktiga säkerhetstjänsten Shin Bet, som han vill avskeda. Formellt för Bars misslyckande i samband med Hamas attack, men i realiteten för att denne är för självständig. Detta enligt Bar själv och många bedömare.

Nahum Barnea, nestorn bland Israels politiska kommentatorer, skriver i den ledande tidningen Yediot Ahronot att Bar försvarar domstolarnas och statsförvaltningens oberoende.

”Netanyahu föreslår de statliga organen en trumpistisk modell. Med en premiärminister som en härskare som inte kan ifrågasättas. En premiärminister som hämnande gud, som primadonna. Passar den modellen Israel? Jag hoppas inte det”, skriver han.

Den israeliska minnesdagen inleds på tisdagskvällen med ceremonier över hela landet som fortsätter fram till onsdagskvällen då nationaldagsfirandet startar och pågår hela torsdagen.

Samtidigt kommer allt fler uppgifter om protester mot Hamas i Gaza. Människor demonstrerar mot den terrorstämplade gruppen och mot allt lidande den har åsamkat civilbefolkningen. Men det är ännu svårt att bedöma omfattningen av protesterna och om de ens på sikt är ett reellt hot mot Hamas regim.

---

Fakta: Krigets lagar

  • Civila får inte anfallas i väpnade konflikter och måste skyddas, enligt folkrättsliga principer som världssamfundet har enats om.
  • Krigets lagar – formellt den internationella humanitära rätten – syftar till att stridande, skadade, krigsfångar och civila ska besparas onödigt lidande. Kärnan utgörs av de fyra så kallade Genèvekonventionerna från 1949, som har ratificerats av närmare 200 stater. Både statliga och icke-statliga aktörer omfattas av lagarna.
  • Nyckelord är distinktion (åtskillnad av civila och stridande), proportionalitet (den militära betydelsen av anfall måste vägas mot riskerna de utgör för civila) och försiktighet (alla parter måste vidta alla möjliga försiktighetsåtgärder för att anfall endast ska riktas mot militära mål).
  • Att icke-civila personer vistas bland civila betyder inte att gruppen som helhet kan betraktas som ett legitimt mål. Civilbefolkningen får inte heller användas som så kallade mänskliga sköldar för att försvara mot anfall.
  • Sjukvårdens särskilda skyddsemblem måste respekteras och de stridande parterna måste göra vad de kan för att underlätta humanitära insatser.

Källa: FN, Röda Korset och Nationalencyklopedin

---

Fler artiklar för dig