Mikael Nilsson har forskat om mobbning i arbetslivet ur ett teologiskt perspektiv. Han konstaterar att många förväntar sig att kyrkan ska vara en fristad från sådant beteende, vilket gör att när mobbningen ändå bryter ut kan det bli väldigt infekterat.
– Makt kan missbrukas, konstaterar han.
Många som engagerat sig mot mobbning och som forskat på ämnet kan ha någon form av egen erfarenhet. Men Mikael Nilsson, teolog och forskare på Marie Cederschiöld högskola, säger att i hans fall var det inte så.
Så varför blev du intresserad av ämnet?
– Det var så att jag hade en övertygelse om att teologin borde ha något att bidra med i olika samhällsutmaningar, då det finns en tradition av att reflektera över svåra etiska frågor, säger han till Dagen.
– Sedan stötte jag på mobbning i arbetslivet av en tillfällighet, via ett tv-reportage, och tänkte att det där var ett problem som skulle behöva diskuteras teologiskt.
Nu är han aktuell med avhandlingen ”Verkligheten blev verklig på något vis”, framlagd vid Åbo Akademi.
– Det finns mycket forskning om mobbning, men nästan ingenting ur ett teologiskt perspektiv, berättar han.
– Anledningen tror jag är att de akademiska ämnena ofta är uppdelade, man har sina områden där teologin främst berör tro och religion medan en fråga som mobbning är något som till exempel psykologer och sociologer har jobbat med.
Själv menar han att denna korsbefruktning, där han överskrider de traditionella akademiska gränserna, blir ett viktigt komplement till den forskning som tidigare gjorts i ämnet.
Nyligen rapporterade Dagen att 15 procent av kyrkoherdarna upplever sig mobbade, vad tänker du om det?
– Jag tänker att det bekräftar bilden av att även kyrkor kan bli ett sammanhang där mobbning kan uppstå. Varför just i kyrkan är svårare att förklara, men en tanke är att man i kyrkorna ofta går in med starka övertygelser, så när det väl blir till en konflikt kan det bli väldigt infekterat, säger Mikael Nilsson.
Det kan också uppstå en situation där någon bryter av mot gruppen, exempelvis i en fråga som upplevs som teologiskt viktig, vilket kan leda till att man kan känna sig väldigt utsatt.
Samtidigt behöver inte kyrkliga miljöer skilja ut sig nämnvärt från andra. Här kan det finnas samma typ av organisatoriska problem och stressnivån kan vara hög, saker som ofta borgar för konflikter.
Handlar om makt
När det gäller mobbning handlar det ofta om maktobalans, att det finns någon form av överläge och underläge, där exempelvis en chef utsätter en anställd. Men frågan är inte alltid så enkel, vilket bland annat kan bevisas av att så många kyrkoherdar upplever sig mobbade.
– För frågan om makt är mångdimensionell, säger Mikael Nilsson.
– När det gäller kyrkoherdarna så har de på ett sätt ett överläge, med mer makt. Men ett maktöverläge kan uppstå på många olika sätt.
Det kan exempelvis handla om en arbetsgrupp som sluter sig samman, vilket även kan drabba en chef.
– Så vem som har över- och underläge är ganska komplext.
Många tänker nog att mobbning inte ska förekomma i kyrkor?
– Renodlar man den idén om kyrkan, då tror jag man blir ännu mer sårbar. Går man och tror att “här är vi alla kärleksfulla, här är vi alla präglade av Gud” och så vidare, då kan man lätt få för sig att mobbning inte kan förekomma. Då blir det också svårare att få syn på det, säger Mikael Nilsson.
– Men om man i stället ser sig själv som en grupp som är sårbar för synd, då blir man nog mer vaken för att saker också kan gå fel, att makt kan missbrukas och att människor också kan uppfatta sig som utsatta i en kyrklig gemenskap
Enligt Mikael Nilsson gäller det därför att ha en realistisk syn på tillvaron, självklart kan Guds ande verka i församlingens liv, men samtidigt går det inte bortse från att vi människor alltid har en benägenhet till synd.
– Sedan är det naturligtvis sorgligt att mobbning förekommer i kyrkorna. Det försvårar för oss som kyrka att vittna om en gemenskap som är fredlig och där olikheter får finnas.
Bön kan vara en viktig del, men man kan aldrig använda bönen som ett sätt att fly sitt ansvar, att inte ta itu med relationsproblem.
— Mikael Nilsson, forskare och teolog
Hur kan man bemöta mobbning i kyrkliga miljöer?
– Till att börja med menar jag att det behöver finnas ett ledaransvar, i bästa fall får man syn på det här tidigt och då behöver det inte bli så infekterat. Så ledarskapet har ett stort ansvar här. I ett första skede kan det handla om att reda ut ett missförstånd, men har det redan eskalerat till en mobbningsprocess, då kan det vara svårare.
Förslagsvis måste man då, även i kyrkan, ta hjälp av en extern tredje part. Att lösa mobbning enbart med bön och att hänvisa till Gud räcker i det här läget inte.
– Bön kan vara en viktig del, men man kan aldrig använda bönen som ett sätt att fly sitt ansvar, att inte ta itu med relationsproblem.
Använder Bibeln
I sin forskning har Mikael Nilsson själv intervjuat åtta personer som blivit utsatta för mobbning och han har också vävt in ett teologiskt perspektiv för hur man ska kunna hantera frågorna i arbetslivet. Bland annat vill han ta hjälp av de stora teman som finns inom kristen tro, som exempelvis synd, försoning och befrielse.
– I avhandlingen har jag läst bland annat bibliskt material och använt det som en spegel av den drabbade människan, berättar han.
Ett exempel är påskberättelsen och hur en stor grupp gaddar sig samman mot Jesus, en enskild individ, där tydliga paralleller går att dra till en mobbningssituation. Mikael Nilsson berättar att detta drama fångar flera viktiga aspekter om utsatthet och lidande, men också slutligen om upprättelse. Han konstaterar också att efter Jesus uppståndelse är han ändå märkt av såren från korsfästelsen.
– För vissa sår finns alltid kvar.
En annan bibelberättelse som omnämns i avhandlingen är den om Hagar som mobbas ut efter att hon fött Abrahams barn, men som också hon upprättas av Gud.
Använd försiktigt
Mikael Nilsson vill betona att visst går det att inspireras av flera bibelberättelser när det gäller mobbning, men det får ske med en viss försiktighet. Som i påskens berättelse där Jesus ibland har beskrivits som passiv i förhållande till det lidande och våld han utsätts för, något man som individ kanske inte bör ta efter.
Vad hoppas du ska hända med din forskning?
– Jag hoppas att den ska kunna bidra till stöd och hjälp för den som varit utsatt, att man ska kunna förstå sig själv och sin erfarenhet i ett större sammanhang. Jag vill också bidra till en situation där man kan skapa ett läkande sammanhang för den som blivit utsatt för mobbning.
Exempelvis hoppas han att forskningen ska komma till nytta i kyrkornas diakonala arbete genom att skapa stöd och hjälp för människor som har det svårt, men också att Bibelns berättelser ska kunna fylla en läkande funktion då de återspeglas i gudstjänsterna.
– Där tänker jag att ens egna berättelse kan få tolkas i ljuset av en större berättelse.
[ Mobbning ett problem i Svenska kyrkan enligt en ny undersökning ]
