När Ebba Busch valdes som partiledare för Kristdemokraterna var hon höggravid. Nu har det gått tio år, hennes barn börjar bli stora, liksom hennes politiska projekt. I dag är hon en av Sveriges mest tongivande politiker, men inom kort står hon inför samma ödesval som då hon en gång tillträdde.
1. Valdes för att gå genom rutan
När Ebba Busch valdes till partiledare den 25 april 2015 var en månad kvar till förlossning. Historiskt på många sätt: KD valde en höggravid kvinna till partiledare och glastak spräcktes både inom partiet och inom svensk politik. Den unga partiledaren hade framför allt sålts in som någon som skulle ”gå genom rutan”. Det behövdes eftersom KD började bli alltmer marginaliserat och olyckskorparna började redan kraxa om att partiet skulle åka ur riksdagen vid nästa val.
Nu var det tänkt att Ebba Busch Thor, som hon då hette, skulle vända opinionen.
– Det kommer inte räcka, sa hon själv under sitt första tal som KD-ledare.
– Inte ens när ni valt Ebba ”gå-genom-rutan” Busch Thor. Ett framgångsrikt parti är ingen enmansföreställning.
2. Mot himmelska höjder
Den 4 augusti 2018, samtidigt som Pridefestivalen pågick i Stockholm, gick Ebba Busch upp på scenen i Hönö för att hålla sitt sommartal. KD låg väldigt illa till i opinionen. I en mätning strax innan sommaren var man nere på rekordlåga 2,1 procent. Feministiskt initiativ hade högre opinionssiffror vid den mätningen. Trots det var det en synnerligen optimistisk partiledare som äntrade scenen.
– Jag skulle vilja börja i dag med att göra en deklaration. Vi kommer att vinna det här valet, inledde Ebba Busch kaxigt.
Sedan talade hon om genusflum och politiskt korrekta prussiluskor på förskolan. Och med det talet lyckades hon vända opinionskurvan som snart började peka uppåt. I riksdagsvalet landade KD på 6,4 procent och Ebba Busch-effekten var efter några års tragglande ett faktum.
Även efter valet fortsatte pilarna uppåt, det började närma sig himmelska höjder med kristdemokratiska mått mätt, med tvåsiffrigt i opinionen. Ebba Busch kunde segla fram som blytung kritiker av den rödgröna regering som bildats efter valet.
Men den glädjen varade inte länge. Våren 2019 gick luften ur. Nedgången började efter en granskning av hur Lars Adaktusson röstat i frågor som rörde abort under sin tid i EU-parlamentet och KD fick efter det ”bara” 8,6 procent i EU-valet. Resan nedåt fortsatte och partiet parkerade till slut där det brukar i opinionsmätningar, i närheten av 4-procentsstrecket.
[ Felicia Ferreira: Ebba Busch har tagit KD från marginalen till makten – nu då? ]
3. Ebba Busch och tron
Strax innan hon blev vald till partiledare fick Dagen en intervju med Ebba Busch som hon förklarade skulle bli exklusiv. För nu skulle hon berätta mer personligt om sin kristna tro, något hon inte hade för avsikt att göra som partiledare, då fokus skulle ligga på politiken.
– Jag har blivit skänkt en djup övertygelse om att Gud finns, berättade hon.
Hennes egen tro beskrev hon som portabel, något hon kunde bära med sig var hon än befann sig, vilket var praktiskt som partiledare. Medlemskapet hade hon i Svenska kyrkan, även om hon hade en frikyrklig bakgrund.
Till viss del har hon lyckats hålla sin privata tro borta från politiken. Ebba Busch har aldrig hymlat med att hon är kristen, men hon har aldrig motiverat KD:s politik utifrån sin kristna övertygelse.
Däremot har hon, motvilligt, tvingats hantera mer personliga frågor kring sin religiösa hemvist. Anledningen är att hennes bakgrund i Livets ord flera gånger har använts som ett slagträ mot henne i debatten. Senast i januari, då Nooshi Dadgostar (V) i en riksdagsdebatt beskrev hur ”Livets ord-krafter” försöker inskränka aborträtten i Sverige.
– Det är kränkande och det är ovärdigt, replikerade Ebba Busch, som uppfattade det här som ett personligt påhopp.
Efter att sedan ha blivit ifrågasatt i sociala medier för att ha ljugit om detaljer i sin tid i Livets ord valde hon att redogjorda i detalj om sin bakgrund, när hon döptes, när hon konfirmerades och när hon senare valde att lämna församlingen som 15-åring.
4. Det kristna mot det muslimska
– Goda värderingar måste vara förankrade i något. Det var ur de kristna värdena som Europas demokratiska och humanistiska principer formades, sa Ebba Busch när hon år 2015 höll sitt första tal som partiledare.
Det här är ett politiskt budskap som hon predikat under hela sin tid som partiledare; de kristna värderingarna (ibland judisk-kristna) är som ett bultande hjärta som slagit hela tiden under hennes partiledarskap.
– Alla samhällen har en överordnad kultur, löd hennes ord då hon återkom till temat i sitt tal i Almedalen förra året.
– Sveriges, och för den delen Europas, överordnade kultur kommer från kristendomen.
I kontrast till detta har Ebba Busch gång på gång gjort en del skarpa uttalanden om islam, ibland väldigt kategoriskt. Men lyssnar man in KD-ledaren lite mer noggrant har man samtidigt kunna höra henne ta muslimer i försvar, där hon som troende har kunnat känna igen sig i hur muslimer fördomsfullt behandlats av det sekulariserade samhället.
5. Med köttbullar mot makten
Sommaren 2019 stal Ebba Busch showen under Almedalsveckan. Hon tog en köttbullelunch med SD-ledaren Jimmie Åkesson och med denna triviala symbolhandling punkterade hon det tidigare så starka tabut att man inte får samarbeta med Sverigedemokraterna.
Där och då förändrades svensk inrikespolitik i grunden. Ebba Buschs lunch banade vägen för en normalisering av SD och hennes steg var avgörande för att M, KD och L slutligen skulle bilda regering efter valet 2022.
6. Den polariserade frikyrkan
Kristdemokraterna växte fram hand i hand med den svenska frikyrkorörelsen. Fortfarande sticker partiet ut; det är det enda riksdagsparti där det snarast är norm att vara kyrkligt aktiv och partiet får många av sina röster från trogna gudstjänstbesökare, inte minst frikyrkliga.
Men under Ebba Buschs ledning har något hänt. Mycket av den argaste kritiken har nämligen kommit från just frikyrkohåll. Som från Bengt Sjöberg, ofta kallad flyktingpastorn för sitt engagemang för invandrare, som i maj 2018 berättade att han efter 50 år i partiets tjänst valt att lämna det.
– Jag kan inte vara med i ett parti som försöker byta väljarbas, förklarade han.
Fler besvikna trotjänare från frikyrkan har följt efter. Besvikelsen består dels i att KD ändrat kurs i migrationsfrågan, dels att man öppnat för samarbete med SD. Slutligen finns också de som lämnat för att de ogillar partiets högersväng.
Lyssnar man enbart på dessa röster kan det låta som att KD helt tappat förankringen i frikyrkligheten. Men riktigt så enkelt är det inte; många sympatisörer finns kvar, vilket bland annat visat sig i olika valundersökningar. Möjligtvis har Ebba Busch snarare bidragit till att polarisera frikyrkan när det gäller KD.
7. Barnen och huset
Vid sidan om politikern Ebba Busch finns också privatpersonen Ebba Busch. Och hon har genom åren skapat en hel del rubriker, som när hon sjungit i tv eller haft trevligt med vänner mitt under pandemin.
Med hjälp av sitt Instagram-konto har Ebba Busch också delat med sig av lite av sitt privatliv, bland annat om livet som ensamstående mamma med två barn. Men mest uppmärksamhet genom åren har nog hennes husköp renderat, en affär som många trodde skulle stjälpa hela hennes politiska karriär.
Det slutade med en förlikning med den äldre man som sålde huset till henne, efter hot om att hustvisten skulle gå till rättegång. Ebba Busch erkände sig också, något motvilligt, skyldig till grovt förtal efter ett uttalande om mannens advokat. Även här hade det kunnat gå till rättegång, men det löstes via ett strafföreläggande.
8. Magra valsegrar
Kristdemokraterna har under Ebba Busch gjort en del bra val. Men partiet har fått finna sig i att vara ett småsyskon i den politiska familjen, trots att man spelat en avgörande roll i att få till en politisk förändring.
I valet 2022 fick KD 5,3 procent. Det var en tillbakagång jämfört med föregående riksdagsval, men samtidigt en stor seger då man fick bilda regering tillsammans med M och L, tack vare Tidöavtalet som man slutit med SD.
I EU-valet år 2024 landade KD på 5,7 procent, också det en tillbakagång. Valrörelsen blev stökig, då det strulade rejält med toppkandidaten Sara Skyttedal som till slut tvingades bort. Ebba Busch handplockade i stället Alice Teodorescu Måwe, vilket antagligen räddade partiet från ett valfiasko.
Ebba Buschs storhet som politiker beskrivs ibland utifrån att hon lyckats åstadkomma så mycket, trots att hon företräder ett litet parti. Under hennes ledarskap har KD gått från ett marginaliserat oppositionsparti till att bli en viktig kugge i en borgerlig regering.
9. Maktfaktor med kärnreaktor
Ebba Busch är i dag energi- och näringsminister. Uppdraget är inte lätt. Hon gick till val på att Sverige återigen skulle börja satsa på kärnkraft. Men det har visat sig att en mandatperiod inte har räckt hela vägen, så nu gäller det att ladda om. För nästa år är det val igen, med nästan samma ödesmättade förutsättningar som när hon valdes till partiledare för tio år sedan.
10. Framtiden
Ska Tidösamarbetet bara bli en politisk parentes, eller är Ebba Busch och hennes vänner på väg att bygga ett robust politiskt projekt som håller över tid? Ja, det är frågan.
När Ebba Busch valdes var hennes primära uppgift att rädda kvar KD i riksdagen. Nästa steg blev att få med sig partierna högerut på ett maktskifte. Hittills har hon lyckats, mot alla odds. Ebba Busch är i dag vice statsminister och KD har en given plats i den borgerliga regeringen.
Men nu börjar nya problem att torna upp sig vid horisonten och de riskerar att plocka ned Ebba Busch från makten och härligheten, inklusive rollen som partiledare. Inför riksdagsvalet 2026 är hon rent opinionsmässigt tillbaka där hon började sin partiledarresa, det vill säga en bit under riksdagsspärren. Kniven är tillbaka mot strupen.
För om inte Ebba ”gå-genom-rutan” Busch lyckas leverera i valrörelsen nästa år finns det en risk att partiet åker ur riksdagen. Då kan KD tvingas påbörja en politisk ökenvandring långt borta från överenskommelser om ny kärnkraft, vårdreformer, familjesatsningar och allt vad inflytande heter.
