För den som vill bli präst eller diakon i Svenska kyrkan ser framtidens arbetsmarknad ljus ut, enligt en färsk spaning från Saco. Nu kompletterar Skao uppgifterna med hur lönesättningen ser ut i kyrkan, bland annat med uppgifter om vad en prästs genomsnittliga lön är.
”Det råder stor brist på präster i dag och därmed liten konkurrens om tjänsterna. Bristen är störst utanför storstäderna.” Så formulerar sig fackförbundet Saco i sin rapport ”Framtidsutsikter” där de målar upp hur arbetsmarknaden kommer att se ut om fem år.
De konstaterar att den som söker sig till prästyrket kommer troligtvis att få jobb mycket enkelt, detsamma för den som vill bli diakon eller församlingspedagog, arbetsmarknaden för alla dessa grupper ser mycket ljus ut.
Vem vet, kanske kan även lönen locka? Enligt färsk statistik från Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation (Skao) tjänar en präst i genomsnitt 46 800 kronor.
För den som även blir chef, som kyrkoherde, ligger lönen betydligt högre, i snitt 70 200 kronor. Diakonernas löner ligger något lägre, på i snitt 41 900 kronor.
Detta enligt den genomgång som gjorts av Tidningen Vision som gått igenom lönesättningen i 11 olika yrken inom Svenska kyrkan.
Medellönen för svenskarna ligger i år enligt SCB på 39 900 kronor, vilket innebär att såväl präster som diakoner tjänar mer än genomsnittet.
---
Hela listan: Så olika tjänar man i Svenska kyrkan
- Kyrkoherde, 70 200 kronor
- Kansli- eller verksamhetschef, 67 900 kronor
- Ekonom, 48 600 kronor
- Präst/komminister, 46 800 kronor
- Kyrkogårdsföreståndare, 41 900 kronor
- Informatör/kommunikatör, 41 800 kronor
- Diakon, 41 700 kronor
- Församlingspedagog, 37 400 kronor
- Administratör, 35 100 kronor
- Kyrkvaktmästare, 31 600 kronor
- Fritids- och ungdomsledare, 31 100 kronor
---
Kan höjas ytterligare
Kanske kan det vara så att präst- och diakonbristen på sikt också kommer att höja de svenskkyrkliga lönerna ytterligare.
– Det råder brist på ganska många av kyrkans profilyrken, konstaterar Sten Lycke, biträdande förhandlingschef på Skao, till Tidningen Vision.
– Det ger en rörlighet inom organisationen som påverkar lönerna uppåt. Framför allt våra vigningsyrken har fått betydligt mer än märket.
För de flesta yrken inom Svenska kyrkan har också fått en högre löneökning än många andra yrken, där diakonerna har fått den högsta löneökningen med 4,8 procent.
Spretar betänkligt
En viktig anledning till att präst- och diakonlöner ligger högre än genomsnittet handlar om att det också är yrken som kräver en gedigen utbildning. För att bli präst krävs i regel minst fem års studier.
Men alla yrkesgrupper i kyrkan tjänar inte lika bra och har heller inte samma utbildningskrav, vilket gör att lönelistan spretar betänkligt. Längst ner på listan ligger fritids- och ungdomsledare med en genomsnittlig lön på 31 100 kronor, och bara några hundralappar över ligger kyrkovaktmästarna.
[ Kyrkoherdar över lag nöjda - men mobbning ett problem ]
