Under påsken berättar två biskopar i medier om den verklighet som deras stift just nu har att hantera: den ungdomliga rusningen till kyrkan. Och den märks i statistiken. Rekordmånga svenskar gick förra året aktivt med i Svenska kyrkan.
Sekulariseringen har passerat sitt bäst före-datum. Det tror biskopen i Växjö stift, Fredrik Modéus, i en intervju med tidningen Barometern:
– De som söker sig till oss söker något annat. Vi förmedlar tradition och ett budskap som är detsamma i dag som för 2 000 år sedan. Det känns som att detta går hem hos dem som söker sig till oss nu.
Modéus ser ytterligare två skäl till den senaste tidens tillströmning av ungdomar till Svenska kyrkan: det oroliga världsläget och migrationen.
– Många nya svenskar, vare sig de är kristna eller muslimer, är vana vid att leva ut sin tro på ett helt annat sätt oss. De är nyfikna och intresserade, säger biskopen till Barometern.
Antalet utträden ur Svenska kyrkan är fortfarande betydligt högre än antalet inträden, men trenden har under några år gått i motsatt riktning; allt färre lämnar kyrkan och allt fler ansluter sig till den. I fjol tilltog den utvecklingen på ett sådant sätt att Jonas Bromander, utredare vid Svenska kyrkan och docent i religionssociologi, beskrev 2024 som ett år som ”sticker ut”. Närmare bestämt lämnade knappt 35 000 personer Svenska kyrkan förra året, samtidigt som drygt 11 400 personer blev medlemmar. Under inget annat år under de två senaste årtiondena har så många svenskar aktivt gått med i Svenska kyrkan – och så få gått ur den.
[ Allt fler går med i Svenska kyrkan – och färre går ur ]
Roligt – ”men också lite utmanande”
För ökningen av nya medlemmar står i huvudsak tre grupper: personer som tidigare lämnat kyrkan men på nytt blivit medlemmar, invandrare som tidigare inte har varit medlemmar, och ungdomar som döps i samband med konfirmationen. Ungdomsbarometern har förutspått att 2025 blir ett år då Jesus blir en tydlig trend bland svenska ungdomar (förutsägelsen bygger på en analys av svar från 17 000 ungdomar mellan 15 och 24 år).
Också Fredrik Modéus biskopskollega i Göteborgs stift, Susanne Rappmann, berättar i påsk om rusningen av ungdomar till kyrkan.
– Jamen, en nyfikenhet på att söka svar på livets frågor, tänker jag, hör till ungdomen, säger hon till P4 Göteborg.
Många, säger Rappmann, tycker att det är ”fantastiskt roligt men också lite utmanande” med den påtagliga ökningen av konfirmander i Svenska kyrkan.
– De behöver få ta plats och vara de [som] de är i det nya landskapet.
[ Ledare: Vilken Jesus är det som trendar? ]
”Avgörande för om unga väljer att stanna”
Forskaren Caroline Klintborg, lektor i religionsdidaktik vid Stockholms universitet, har, utifrån sina kvalitativa forskningsintervjuer med ungdomar i Svenska kyrkan, märkt att en del av de unga som söker sig till kyrkan gör det just för att få ”vara där som den man är”.
– I kyrkan bygger delaktighet inte på prestation, säger hon i ett pressmeddelande från Stockholms universitet.
Klintborg har i sin forskning märkt att betydelsen av att vara kristen varierar mellan olika grupper av ungdomar; en del har en uttalad tro på Gud och Jesus som stämmer överens med kyrkans bekännelse, medan andra lockas mer av kyrkans tradition – med högtider som julen och påsken – eller av kyrkans värderingar.
– Bland de ungdomar jag mött så var Jesus inte en central gestalt. Han framstod snarare som en magiker som gjort osannolika saker, inte som Frälsaren som Svenska kyrkans konfirmandriktlinjer lyfter fram.
En utmaning för Svenska kyrkan, tror Caroline Klintborg, är att ”skapa förutsättningar för ett samtal som bidrar till en förståelse för tro och liv, på de ungas villkor”.
– Det tror jag blir avgörande för om de unga väljer att stanna i kyrkan, säger hon i pressmeddelandet.
[ Kulturessä: Förakta inte den som "bara" är kulturkristen ]
Märks i det offentliga samtalet
Religionens återkomst i det svenska samhället gör sig gällande inte bara i Svenska kyrkans medlemsstatistik utan också i det offentliga samtalet. Med viss tydlighet märktes detta i adventstid förra året, då en kulturartikel av Eric Rosén, Aftonbladets biträdande kulturchef, beredde vägen för den diskussion om Guds existens som under någon vecka tilldrog sig på landets kultursidor.
Crescendot den gången blev en debatt i Aktuellts studio mellan Rosén och Joel Halldorf, professor i kyrkohistoria vid Enskilda högskolan Stockholm. Under nästan tio minuter diskuterade de bägge debattörerna på bästa sändningstid om Gud finns.
[ I världens mest sekulära land har gudstro plötsligt hamnat på allas läppar ]
