Kristna palestinier firar sin andra påsk i skuggan av Gazakriget. Kyrkoledare säger att deras församlingar fokuserar på bön i den dystra verkligheten.

JERUSALEM. Det är ännu en påsk utan helgstämning i Heliga landet när det blodiga Gazakriget rasar sedan ett och ett halvt år och också Västbanken skakas av våldsamheter.

Kristna palestinier förklarar att de inte kan fira helgen med glädje när deras landsmän, både kristna och muslimer, dödas i Gaza. Samtidigt påverkar kriget ekonomin så att arbetslöshet och fattigdom breder ut sig.

– Människor är mycket sorgsna. Det är en fruktansvärd situation med alla barn i Gaza som dödas, skadas och blir föräldralösa. Med allt lidande, också på Västbanken där 60 000 palestinier drivits bort från lägren Jenin, Tulkarm och andra platser den senaste tiden, säger fader Ibrahim Faltas, näst högste befattningshavare i den katolska Franciskanorden i Jerusalem och därmed en viktig kristen ledare i området.

– Kristna familjer lämnar landet på grund av kriget. Vi är mycket oroliga för att Betlehem ska bli en stad utan kristna invånare. Vi ber för att kriget ska ta slut, vi försöker hålla hoppet uppe, säger han.

Begränsad rörelsefrihet

Faltas säger att Israel begränsar palestiniernas rörelsefrihet och bara har gett 6 000 av totalt 50 000 kristna palestinier på Västbanken tillstånd att besöka Jerusalem under påsken. Uppgiften om antalet tillstånd kan inte bekräftas av andra källor. Han säger att han själv har förhandlat med israeliska representanter, men att dessa har vägrat öka antalet tillstånd.

Ibrahim Faltas påpekar att i år infaller öst- och västkyrkornas påskhelg samma dagar, vilket är ovanligt. Och att judarna samtidigt firar sluthelgen i sin sju dagar långa pesach-högtid. Han säger att det bör vara ett tillfälle för ömsesidig respekt.

– Kristnas, judars och muslimers heliga platser ligger inom ett område på bara några hundra kvadratmeter i Jerusalem. Samtidigt förhindrar hatet dem från att respektera varandras religioner, säger han.

Påskveckan i Jerusalem inleddes med den traditionella processionen från Olivberget på palmsöndagen. I år med begränsat deltagandet på grund av israeliska restriktioner och avsaknaden av utländska pilgrimer. De flesta deltagarna var kristna palestinier från Jerusalem och israeliska araber från Galileen, alltså palestinier med israeliskt medborgarskap. Nästan inga turister var på plats, däremot utländska kristna som arbetar i landet.

Sjukhus bombat

Israel bombade på palmsöndagen al-Ahlisjukhuset i Gaza, också kallat Baptistsjukhuset, som drivs av anglikanska kyrkan. Kyrkoledare fördömde attacken som enligt Israel riktade sig mot Hamas kommandocentral på platsen. Sjukhusledningen förnekar att det fanns någon sådan där.

– Attacken är ett budskap till alla invånare i Gaza: ger er iväg eller dö. Ett farligt budskap som innebär att det inte finns någon säker plats i Gaza och att ingen kyrka och inget sjukhus med kyrklig anknytning undgår bombning, säger Munther Isaac, palestinsk luthersk präst.

Yusef Daher, palestinsk samordnare på Kyrkornas världsråds kontor i Jerusalem, understryker att det på grund av lidandet i Gaza och på Västbanken bara blir religiösa ceremonier och böner den här påsken, ingen musik och inget glatt firande.

– Vi lider alla av ödeläggelsen i Gaza och på Västbanken. Vi känner oss hjälplösa under krigets andra påsk. Vi känner vånda men också hopp, det är som att gå längs Via Dolorosa med hopp om uppståndelsen, säger Yusef Daher.

– I ett och ett halvt år har en militär stormakt attackerat palestinier utan att någon sätter stopp. Förödelsen är i våra hjärtan. Varför kan ingen stoppa dem? säger han.

Känner sig övergivna

Yusef Daher har ett budskap till Sverige.

– Vi känner oss övergivna av några vänligt inställda länder som brukade ställa upp för oss. Mitt budskap till Sveriges folk och regering är: Ni var alltid med oss, varför överger ni oss nu? Vi vill att det svenska folket ska stå upp för de fattiga, för rättvisa och fred, säger han.

Wadie Abunassar är samordnare i Forum för kristna i Heliga landet och var tidigare talesperson för den romersk-katolska kyrkan i Jerusalem. Han säger att kristna palestinier liksom övriga palestinier lever i en bister verklighet, men att kyrkorna försöker bidra till att ge sina församlingsmedlemmar hopp.

– Kriget rasar i Gaza, ingen vet när det kommer att sluta. Palestinierna på Västbanken utsätts för israeliska attacker, arbetslösheten är hög. I Israel är jobbläget bättre, men israeliska araber diskrimineras och lider samtidigt av en brottsvåg utan motstycke i den arabiska sektorn, säger Wadie Abunassar.

Kyrkorna har små resurser

Han förklarar att i en stad som Betlehem, som är ekonomiskt beroende av turism, är arbetslösheten extremt hög. Knappast några utländska pilgrimer och turister har kommit sedan Gazakriget bröt ut i oktober 2023 efter Hamas attacker mot israeliska gränssamhällen.

– Kyrkorna försöker hjälpa arbetslösa, bland annat genom mikrofinansiering, alltså hjälp till att starta egna små företag. Men kyrkorna har små resurser. Inga inkomster från pilgrimer samtidigt som donationerna från utlandet minskar, säger han.

Wadie Abunassar, som är palestinier med israeliskt medborgarskap, säger att man i tider av krig och oro ser fler kyrkobesökare. Samt att kyrkorna försöker stärka den kristna närvaron även om flera kristna familjer har lämnat eller planerar att lämna landet.

– Kyrkorna uppmuntrar kristna att inte förlora hoppet. Vi ordnar evenemang med massivt deltagande för att visa att kristna är närvarande, att vi är en oskiljaktig del av landet. Vi hör till och vill leva här i fred, säger han.

---

Fakta: En stad, tre religioner

• Påsktiden i Jerusalem brukar präglas av att tre världsreligioner har storhelger ungefär samtidigt.
• Den kristna påsken firas i år från palmsöndagen den 13 april till annandagen den 21 april. I år infaller dessutom påsken samtidigt i både väst- och östkyrkor.
• Den veckolånga judiska helgen pesach infaller i år den 12–19 april.
• Den muslimska fastemånaden ramadan avslutades i år den 29 mars. Men gränderna i Jerusalems gamla stad fylls ändå av folk på långfredagen när den muslimska fredagsbönen äger rum i al-Aqsamoskén samtidigt som kristna tågar längs Via Dolorosa mot Gravkyrkan och judar förrättar sabbatsbön vid Västra muren.

---