Försvaret ska rustas upp, vilket också inkluderar civilförsvaret. Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar, säger till Dagen att regeringen just nu arbetar för att återinföra möjligheten till vapenfri tjänst.
– Det kommer att vara en möjlighet.
Retoriken är ödesmättad när ministern uttalar sig om världsläget.
– Mycket talar för att den världsordning vi haft de senaste 80 åren är på väg att försvinna och att vi måste ta ett större ansvar för vår egen säkerhet, säger Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar, när han träffar riksdagsjournalisterna.
Bakgrunden är så klart Donald Trumps nya politiska linje där gamla allianser inte längre verkar spela så stor roll. Samtidigt mullrar hotet från Ryssland i bakgrunden och EU har i hast börjat rusta upp militärt för att kunna möta en ny tid.
Vapenfri tjänst
Det här påskyndar också den svenska upprustningen, där alltfler kommer att få göra militärtjänst i och med att allmän värnplikt återinförts. Som en följd av detta kommer också frågan hur man ska hantera alla dem som av olika anledningar vägrar ta till vapen.
SVT har tidigare rapporterat att förra året gjorde 500 ungdomar lumpen mot sin vilja, något som väntas öka.
Som det är i dag går det inte att göra vapenfri tjänst inom försvarsmakten, men Carl-Oskar Bohlin (M) bekräftar för Dagen att det här är något som regeringen just nu tittar på. Att göra värnplikt utan vapen ses som en del i att kunna förstärka civilförsvaret.
– När man får det som en del av mönstringsurvalet blir det ett möjligt spårval att kunna göra, säger han.
Men i dag går det inte att göra vapenfri tjänst?
– Nej. Men det kommer att möjliggöras, säger ministern.
– Jag vill inte avslöja någon tidslinje, men det här är en fråga som vi arbetar med och kommer att återkomma till.
Frågan om att återinföra vapenfri tjänst har bland annat hanterats i utredningen ”Plikten kallar” som regeringen tog emot i januari, där utredaren beskriver det som en positiv möjlighet.
Kristna pacifister
Frågan om man har rätt att slippa använda vapen, och ytterst döda någon annan, har såväl religiös som filosofisk bäring. I Sverige har bland annat frikyrkliga pacifister kämpat för den rätten, där vissa till och med fick sitta av tid i fängelse för sin övertygelses skull. Deras kamp mynnade ut i möjligheten att kunna göra vapenfri tjänst, något som sedan togs bort när Sverige rustade ner och övergick till en yrkesarmé.
Fortfarande går det att göra en ansökan om vapenfri tjänst, men går den igenom innebär det i praktiken att man helt enkelt slipper militärtjänstgöring. På Carl-Oskar Bohlin låter det nu som att det gamla systemet kommer att återinföras, så att en vapenvägrare i stället kan bli en del av civilförsvaret.
– Det kommer att vara en möjlighet, säger han.
I händelser av krig och kris, vilka förväntningar har du på kyrkor och trossamfund?
– Naturligtvis finns den stora förväntan på kyrkor och trossamfund som finns i allehanda kriser, att kunna finnas där som ett stöd hos människor som är drabbade av sorg, olycka och elände, säger Carl-Oscar Bohlin (M).
Men framför allt, säger ministern, räknar han med att Svenska kyrkan ska vara förberedd för att ställa om sitt arbete med begravningar eftersom många fler kan komma att dö i krigstider.
– Det är viktigt att man arbetar med de här frågorna och har förutsättningar för att kunna bedriva begravningsarbete under andra former.
[ Socialminister Jakob Forssmed (KD): Jag skulle inte ha gjort vapenfri tjänst i dag ]
