Bibelöversättningarna slår nya rekord och de flesta människor i världen kan i dag läsa den heliga skrift på sitt modersmål. Men fortfarande saknar vartannat språk en bibelöversättning, i regel väldigt små språk, något som också påverkar Sverige.
6,1 miljarder människor har i dag möjlighet att läsa Bibeln på sitt eget modersmål, fler än någonsin. Förra året kom också 105 nya bibelöversättningar vilket påverkade 580 miljoner människor, enligt ny statistik från United Bible Societies (UBS).
Statistiken förmedlas i Sverige via Svenska bibelsällskapet.
– Inom den internationella bibelsällskapsrörelsen brukar vi en gång om året komma med en sammanställning, för att se till att hålla grytan kokande, säger generalsekreterare Anders Göranzon till Dagen.
Så nu när år 2024 summeras går det att konstaterar att 52 procent av världens alla språk har en fullständig bibelöversättning, vilket innebär att cirka 75 procent av världens befolkning kan läsa Bibeln på sitt modersmål.
– Mot bakgrund av hur andra böcker översätts så är det här en enastående prestation, säger Anders Göranzon.
– Bakom de här siffrorna finns det ett hårt och enträget arbete, framför allt de som översätter, men även de som stöttar på annat sätt. För det är så många individer som är inblandade i en bibelöversättning.

Småspråken är svårast
Målet är att Bibeln ska vara tillgänglig på alla världens språk, utmaningen är alla de små språk som ännu inte har fått någon översättning. Men arbetet går sakta framåt. När United Bible Society sammanfattar förra årets pionjärarbeten finns exempelvis en bibelöversättningen till wayuunaiki, ett språk som talas av cirka 400 000 människor i Colombia och Venezuela. Där finns också Bibeln på lyélé, ett språk som talas av en folkgrupp i Senegal bestående av cirka 130 000.

Men man behöver inte resa till jordens avlägsna hörn för att hitta språk som ännu inte fått en bibelöversättning, utan det här är en utmaning som finns runt knuten. Svenska bibelsällskapet håller på med flera översättningsprojekt i Sverige.
Sydsamiska finns med
Förra året fick exempelvis alla som talar sydsamiska för första gången en översättning av Nya testamentet, något som firades vid en gudstjänst i Östersund. Anders Göranzon var själv närvarade.
– Det var en fantastisk upplevelse, inte minst när huvudöversättaren läste evangeliet på sydsamiska och blev så gripen att han började jojka en bit in i texten.
Fortsätter översättningen nu?
– Ja, med delar av Gamla testamentet. Men det är en väldigt liten grupp människor som behärskar sydsamiska och det är svårt att få tag på översättare.
Omkring 700 personer har detta språk som modersmål och de bibelböcker som står på tur att översättas är Psaltaren, Jesaja och Moseböckerna.
I Sverige pågår även översättningar till lulesamiska, meänkieli och till svenskt teckenspråk.
Varför behövs Bibeln på de här språken?
– För att det finns människor som har det här som sitt modersmål, svarar Anders Göranzon.
Alla dessa språk har också sin egen historia, som meänkieli som är ett språk som ligger nära finskan och talas primärt i Tornedalen.
– Länge fick de inte prata sitt språk utan skulle tala svenska, eftersom statsmakten förhindrat människor att använda sitt eget språk. Då blir en bibelöversättning väldigt viktig.

Modersmål avgörande
Även om de som talar sydsamiska eller meänkieli kan läsa Bibeln på svenska, så ser man det ändå som viktigt från Svenska bibelsällskapet att de även ska kunna få en översättning till sitt modersmål, utifrån visionen att Bibeln ska göras tillgänglig till alla världens språk. Anders Göranzon gör tankeleken med att Bibeln inte hade funnits på svenska.
– Tänk om vi tvingats läsa den på norska i stället, vi skulle fortfarande begripa den, texten skulle nå till vårt huvud, men inte till vårt hjärta.
Det är därför man anser det så viktigt att fortsätta med översättningarna, även till de riktigt små språken. Ett sådant språk är också det svenska teckenspråket, där bibelöversättningar spelas in på film.
Men döva kan väl också läsa?
– Ja, men det är inte deras modersmål, det är inte sättet de uttrycker sig på när de vill få något viktigt sagt. Så när de möter bibelordet i text, då kan de förstå det men det blir lite stumt och inte berörande på samma sätt.
Hur ser den närmsta framtiden ut?
– Nästa år ska vi lansera Nya testamentet på svenska en gång till, i NT 2026. Det är en översättning som håller liv i intresset för Bibeln och tar i beaktande att den bibelvetenskapliga forskningen går framåt, säger Anders Göranzon.
– För oss som talar svenska finns det redan många bibelöversättningar, men det händer saker med vårt språk och med forskningen, så det här är något vi ser fram emot.
[ Bibelöversättarna: Vi brottas med att skapa ett inkluderande språk ]