Flytten från natursköna Rimforsa in till Linköping och Ryttargårdskyrkans lokaler kommer att prägla hur Lijleholmens folkhögskola upplevs. Men det blir inte nödvändigtvis till det sämre, säger styrelseordförande Anders Blåberg.
– Det finns också många fördelar med att vara närmare knuten till en lokal kyrka.
Flera frikyrkliga folkhögskolor har redan gjort resan från land till stad. Nu är det dags för Liljeholmens folkhögskola, som har Evangeliska frikyrkan (EFK) som huvudman.
Som Dagen redan berättat, har styrelsen beslutat att sälja gården vid sjön Åsunden. Förhoppningen är att till hösten 2027 få hyra in sig i de lokaler som EFK-församlingen Ryttargårdskyrkan ska bygga i kvarteret Garnisonen i Linköping.
Det handlar både om att finnas där eleverna finns, och om att det blivit för dyrt att underhålla fastigheterna, varav de äldsta uppfördes 1917.
– För 70 år sedan, när skolan grundades, var det en hel generation som inte hade kunnat förbereda sig för högre studier för att de bodde på landet, säger styrelseordförande Anders Blåberg till Dagen.
– När flyttvågen gick till städerna blev internatdelen inte lika viktig, och många folkhögskolor följde efter. De bidrag som staten ger räcker heller inte till att finansiera internaten, och det kämpar många folkhögskolor med.
Flera har gjort samma resa
Han noterar att tre folkhögskolor inom Pingströrelsen har gjort samma resa, där Kaggeholms flytt in till Stockholm 2020 uppmärksammades mest.
Viebäck folkhögskola blev June folkhögskola 2011, i samband med flytten från Viebäck till centrala Jönköping. Och 2020 flyttade Dalkarlså folkhögskola från Bygdeå in till Umeå och heter numera Umeå folkhögskola.
– Så på ett sätt är detta en naturlig följd av utvecklingen, även om det alltid kommer att finnas behov för natursköna platser, säger Anders Blåberg.
På en sådan – Ralingsåsgården utanför Aneby på småländska höglandet – fortsätter Liljeholmens folkhögskola att driva en bibelskola i samverkan med ungdomsorganisationen Team med uppdrag.
Mindre internatdel
Vid en flytt till Linköping räknar Anders Blåberg med att behovet av internatboende blir mindre.
– Det blir inte så stort i alla fall och kan komma att läggas upp på ett annat sätt, kanske som ett kollektivt boende. Det finns ju vissa kurser som gagnas av att det finns boende på plats, säger han.
– För framtiden är det hur som helst mer lämpligt att ligga i ett stadsområde. Så vi ser fram emot flytten, även om omställning naturligtvis lär prägla hur skolan kommer att upplevas. Det finns också många fördelar med att vara närmare knuten till en lokal kyrka.
I början av 1900-talet bildades många nya folkhögskolor, ofta med starka kopplingar till arbetarrörelsen, frikyrkorörelsen, nykterhetsrörelsen och idrottsrörelsen. Från början låg folkhögskolorna på landsbygden och hade ofta internatboende.
– Folkhögskolorna som skolform har överlevt många perioder och har, om inte dödförklarats så tonats ned, säger Anders Blåberg.
– Men de har alltid överlevt, eftersom det finns en förståelse för att den pedagogik och miljö som de erbjuder är något unikt. De är dessutom en stor tillgång för församlingarna, vilket jag upptäckte under mina år som missionsdirektor för EFK.
