Fyra år räcker inte. Det säger Kristdemokraternas partisekreterare Liza-Maria Norlin, som i en intervju med Dagen berättar att det krävs längre tid för att slutföra det politiska projekt som inleddes med Tidösamarbetet.
Själv trycker hon extra på V-ordet, som hon hoppas ska kunna göra KD till valvinnare nästa år.
Alla har det, men ingen pratar om det så mycket som en kristdemokrat. Värderingar.
Det är ordet som idisslas, från partiledare Ebba Busch och nedåt.
Nu i helgen håller partiet sina kommundagar i Karlstad och på plats finns partisekreterare Liza-Maria Norlin för att hålla ett föredrag om, ja just det, värderingar.
Varför är Kristdemokraterna så besatta av ”V-ordet”?
– För att det är därför vi finns som parti, svarar Liza-Maria Norlin när Dagen möter henne inne i riksdagen.
Vikten av goda värderingar är något som funnits med hos Kristdemokraterna genom alla år, menar hon. Den tidigare partiledaren Alf Svensson använde begreppet etik och moral, i grund och botten är det samma sak som V-ordet, det som KD-politiker främst använder sig av i dag.
– Det handlar om att ett gott samhälle bygger på några grundläggande principer, för det gemensammas bästa, som liv, hälsa, respekt och en god miljö. Det låter kanske lite slentrian när man säger det, men samtidigt är goda värderingar något som man hela tiden måste erövra.
Även andra partier har värderingar, så vad är skillnaden när KD pratar om det?
– Det handlar om att vi jobbar regelbundet med det och ser det som politikens främsta uppgift, men också hur vi jobbar med värderingar, samt att det är de kristna värdena vi bygger vår politik på.
Liza-Maria Norlin konstaterar att KD visserligen inte äger V-ordet, men målet är ändå att det är genom att tala om värderingar man också ska göra ett bra val nästa år, hösten 2026.
– Ja, jag är redan där, erkänner hon med ett skratt.
Rent konkret, förklarar hon, handlar värderingar om sakfrågor. Hårdare straff bygger på värderingen att brottsoffer måste få upprättelse, sänkt skatt handlar om att staten inte ska ta för mycket av den lön man själv tjänat ihop.
– Och varför pumpar vi in pengar i Ukraina just nu? Jo, för att vi måste vara med och försvara de europeiska värderingarna.
Nästa val i fokus
KD sitter i dag i regeringen inom ramen för Tidösamarbetet där man inför förra valet lovade en rad stora förändringar, ofta beskrivna som paradigmskiften. Liza-Maria Norlin är en av dem som redan nu börjar blicka framåt mot vad som ska hända efter nästa val.
Vad talar för att den här mandatperioden inte bara blir en historisk parentes, att snart är S tillbaka vid makten?
– För att vi vill fortsätta. Vi gick verkligen till val på att byta regering och såg att det var fundamentala saker som det behövdes ändras på, att det behövdes ett regeringsskifte.
Men nu, när mandatperioden börjar närma sig sitt slut, menar Liza-Maria Norlin att det är viktigt att man får fortsatt förtroende.
– För de stora fundamenten som behövde förändras blir inte klara på fyra år, säger hon.
En sådan sak handlar om statligt huvudmannaskap för sjukvården, ett långsiktigt politiskt projekt som också är en hjärtefråga för KD. Det här är ett ypperligt exempel på att det inte alltid räcker med en mandatperiod.
– Nej, där krävs det mer, och det är så viktigt att som politiker få vara med och fatta beslut som sträcker sig längre än ett fyraårsperspektiv, annars blir det så fjuttigt.
Följdfrågan är så klart vilka partier som ska vara med i detta mer långsiktiga arbete.
Får SD plats i regeringen efter nästa val om det är vad som krävs?
– Det är upp till väljarna, är Liza-Maria Norlins diplomatiska svar.
Frågan är fortfarande något känslig och hon är väl medveten om att KD kommer att jagas av den fram till nästa valdag. Men Liza-Maria Norlin förklarar att Kristdemokraterna tänker gå till val på sin egen politik, inte på hur de förhåller sig till andra partier.
– Risken är att om regeringsfrågan blir för stor kommer folk tycka att allt blir ett politiskt spel, om vem som tar vem, när det vi själva vill fokusera på är de viktiga värderingarna som behövs i ett samhälle.
Liza-Maria Norlin får som partisekreterare ofta svara på frågor om KD:s läge i opinionen, där de balanserar på fyraprocentsspärren. Men hennes analys är att många väljare fortfarande är osäkra och att den politiska kartan kan komma att ritas om inför valdagen. Det är också därför hon anser det olämpligt att sätta ned foten i regeringsfrågan redan nu.
Konvertiters situation
En politisk fråga som KD brunnit för handlar om att asylsökande konvertiter ska få en rättssäker behandling. Samtidigt kommer det med jämna mellanrum berättelser om hur konvertiter aktiva i en församling inte anses genuina och därför ska utvisas.
Ett sådant exempel är Amir och Samineh som Dagen nyligen skrev om, ett gift par engagerade i Frälsningsarmén, där enbart hon har ett utvisningsbeslut. Som politiker kan Liza-Maria inte uttala sig om ett enskilt asylärende, däremot generellt om behandlingen av konvertiter.
Har ni misslyckats?
– Nej, det skulle jag inte vilja säga, det här var också något som vi såg under den förra mandatperioden, säger Liza-Maria Norlin.
Hon fortsätter att det regeringen nu gör är att få ordning och reda i migrationspolitiken i stort, men när det gäller hanteringen av asylsökande konvertiter är man i KD inte helt nöjda.
– Vi hade gärna sett en extern granskare av Migrationsverket, för känslan är att det inte är rättssäkert som det är nu, säger Liza-Maria Norlin om konvertitfrågan.
Hon berättar att hon själv kommit i kontakt med konvertiternas berättelser i sin egen omgivning, samt att hon och många andra inom partiet känner till problematiken väl.
Vad de från politiskt håll har gjort är att skriva in vikten av rättssäkra beslut i Tidöavtalet. Efter det har regeringen också ställt krav på Migrationsverket via det regleringsbrev som getts till myndigheten.
– Vi vill att de tittar extra på hur de jobbar med konvertiter, och även hbtq-personer, säger hon.
– För det här är fortsatt ett problem och vi är inte nöjda.
Vad tänker du när ni som parti beskylls för att konvertiter utvisas?
– Man skyller på dem som har ansvaret. Jag skyller själv på den förra regeringen, säger Liza-Maria Norlin.
– Så mitt svar är att vi tar det ansvaret. Vi ser och vi tar del av de här berättelserna och vi gör vissa åtgärder. Sedan är det ett komplext system.
För politiker kan inte själva gå in och avgöra asylärenden, utan måste jobba på ett mer övergripande sätt. Regleringsbrevet till Migrationsverket är ett försök att få till rättssäkerheten i asylärendena.
– Men vi är beredda att ompröva andra saker om det behövs, säger Liza-Maria Norlin.
[ Båda blev kristna och flydde Iran - bara hon ska utvisas ]
