Pingstpastorernas nya förtroendenämnd har träffats för första gången, men utan några specifika ärenden på bordet. Ordförande Andreas Ardenfors tror det i framtiden kan komma att handla om någon, eller ett par pastorer om året där nämnden har att uttala sig när något har gått fel.
– Nio av tio gånger fattar församlingsledaren själv att han eller hon behöver kliva åt sidan, säger han.
Det är pastorsnätverket Pingst pastor som har beslutat att inrätta den nya förtroendenämnden bestående av sju erfarna pastorer och ledare. Tanken är att nämnden från nätverkets sida ska kunna uttala sig i förtroendefrågan kring enskilda pastorer i rörelsen, eller uttala en varning eller erinran på något specifikt område.
Det kan exempelvis handla om en pastor som har fallit moraliskt, är på väg att gå teologiskt snett eller har hamnat fel i ledarskapssynen.
– När vi har fattat våra beslut kommer vi aldrig att redovisa skälen, utan bara svara ja eller nej på frågan om vi har förtroende eller inte, säger Andreas Ardenfors.
[ Ny nämnd ska kunna pröva förtroendet för pingstpastorer ]
Kan återkalla pastorns vigselrätt
Han jämför med praxisen i exempelvis Equmeniakyrkans ansvarsnämnd, där de brukar hantera något eller några ärenden om året, ibland inget alls, och betonar att det här är ovanliga saker.
Förtroendenämnden hos pastorsnätverket i Pingst ska inte ta några egna initiativ, utan kommer bara att pröva ärenden som lämnas över från föreståndaren i Pingst och verksamhetsledaren för Pingst församling.
Förtroendenämnden har också fått uppdraget att vara rådgivande kring att återkalla vigselrätt för pastorer samt att hantera frågor kring tystnadsplikt och tystnadsrätt gentemot myndigheterna.
Kan hjälpa pastorn åter i tjänst
Nämnden ska även ansvara för processer kring helande, återupprättelse och eventuell återgång till pastorstjänst, när förutsättningar för sådant finns.
Nämnden ska vid behov kunna inhämta stöd av professionella terapeuter, psykologer, jurister med flera när den för dialog med de enskilda pastorer de har att göra med.
---
Fakta: Förtroendenämnden i Pingst
- I nämnden ingår pastorerna Andreas Ardenfors (ordförande), Sören Perder, Marica Reid, David Sundström, Thomas Henning och Anethe Carlsson.
- Sekreterare i gruppen är Magnus Wahlström, anställd vid pingstkontoret i Alvik.
---
Församlingskonsulter kontaktas vid konflikter
Inom pingströrelsen är det församlingarna på olika håll i landet som anställer sina pastorer och uttalar förtroende som arbetsgivare. Den nya nämnden kommer inte att hantera och överpröva anställningsfrågor lokalt, uppger Andreas Ardenfors. Men däremot kommer man att uttala sig för det gemensamma pastorsnätverket inom Pingst FFS.
– Om vi inte har förtroende för en person att vara med i pastornätverket så försvinner exempelvis vigselrätten. Som gemenskap kan vi säga att den här personen inte är med i pastornätverket längre, säger han.
Andreas Ardenfors tror samtidigt att en del har missuppfattat förtroendenämndens uppgift. Det är inte hit församlingar ska höra av sig om någon tycker att den lokala pastorn drar åt fel håll, eller om man har skilda förväntningar på varandra, framhåller han.
I lägen av konflikter och skav ska församlingarna även fortsättningsvis vända sig till Pingst FFS och församlingsavdelningen. Där finns fem-sex församlingskonsulter som kan bistå i första läget – om församlingen så önskar.
När förtroendenämnden nyligen hade en heldag tillsammans hade gruppen inga aktuella ärenden på sitt bord, utan ägnade dagen åt att prata sig samman, titta på historiska exempel och fundera kring olika framtida gränsdragningar, uppger Ardenfors.
Till rådslaget för Pingst FFS, i Stockholm i maj, kommer samtidigt troligtvis ett angränsande förslag att läggas fram om ett etiskt råd som mer ska vara en stödfunktion för församlingarna. Pelle Hörnmark, föreståndare för Pingst FFS, säger att förslaget ännu är på ritbordet, men har kommit fram i processen kring ”pingströrelsen och framtiden”.
Här handlar det om att även församlingarna ska ha en instans att vända sig till exempelvis när det är problem med anställda, i dialog med myndigheter, eller på andra sätt har bekymmer. En förebild finns i norska pingströrelsen.
Om Pingst FFS styrelse går på förslaget vid ett styrelsemöte till helgen kan ett inriktningsbeslut läggas fram för rådslaget, som sedan behöver arbetas vidare med om rådslaget tycker det låter bra, uppger Hörnmark.
Varför behövs det en förtroendenämnd och kanske ett etiskt råd?
– Förtroenderådet har vi pratat om ganska länge. Vi har sett behovet för att kunna hantera svåra situationer. Men det är klart att det som har uppstått kring vår tidigare föreståndare också har skyndat på processerna att hitta strukturerna och komma tillrätta med svagheter i detta, säger Pelle Hörnmark.
[ Pingststyrelsen: Föreståndaren bär hela eller största ansvaret ]
