Röda korset har behövt fördubbla sin utdelning av matkassar vid sina Röda korset-hus i fem städer.
– I en del av de här verksamheterna är det nästan som att vägarna sprängs därför att det är så många som söker stöd, säger Ulrika Modéer, generalsekreterare för Röda korset.
Klyftorna ökar i Sverige. Det konstaterar fyra frivilligorganisationer i en ny rapport om barnfamiljernas ekonomi.
Den största boven just nu är de höga matpriserna. Av drygt 800 ensamstående föräldrar med låga inkomster uppgav hela 29 procent för undersökningsföretaget Verian att de har haft svårt att äta sig mätta det senaste halvåret. Det var en ökning med 9 procent jämfört med samma undersökning 2024, som också då gjordes på uppdrag av Röda korset, Rädda barnen, Hyresgästföreningen och Majblomman.
I kontrollgruppen, som bestod av 501 barnfamiljer oavsett hushållsinkomst, var samma andel 1 procent.
– Det här är ett resultat som går igen i hela undersökningen: en ljusning i kontrollgruppen, medan ingenting egentligen har hänt i de andra två målgrupperna, sa Martin Ahlqvist från Verian när undersökningen presenterades vid en pressträff på tisdagen.
Bortsett från kontrollgruppen och ensamstående föräldrar med en bruttoinkomst under 30 000 kronor i månaden, intervjuades också 400 sammanboende föräldrar med en bruttoinkomst under 43 000 kronor i månaden för hela hushållet.
Höjt barnbidrag
De fyra organisationerna landar i en rad politiska förändringar som de menar skulle förbättra för de fattigaste barnfamiljerna och minska ojämlikheten: höjda barnbidrag och bostadsbidrag, kostnadsfria fritidsaktiviteter och avgiftsfri kollektivtrafik för barn och ungdomar i hela landet.
– Barnbidraget har fungerat väl som en utjämnande faktor historiskt men det har inte höjts sedan 2018. Att höja det och se till så att det ligger i takt med kostnadsökningar är väldigt viktigt för de här familjerna och skulle göra väldigt stor skillnad för barn, sa Åsa Regnér, generalsekreterare för Rädda barnen.
Ulrika Modéer, generalsekreterare för Svenska Röda korset, berättade att organisationens utdelning av matkassar vid Röda kors-husen i Malmö, Vänersborg, Stockholm, Hovsjö och Hedemora fördubblats förra året.
– Det blir väldigt tydligt att civilsamhället får kliva in och täcka för det som är grundläggande basbehov för familjer och inte minst ensamstående med barn, men också andra grupper som lever på marginalerna i utsatthet, säger hon till Dagen efter pressträffen.
Krav på politiker
Än så länge lyckas Röda korset och andra ideella aktörer möta behoven. Men långsiktigt är det inte hållbart, menar hon.
– Det är därför det är så viktigt att titta på det här tillsammans med andra organisationer. Är detta tendenser som vi ser i hela samhället så måste vi också, precis som vi gör här, ställa tydliga krav på förändring i politiken.
Åse Henell, generalsekreterare för Majblomman, berättar att insamlingsorganisationen de senaste tio år har fördubblat sin utdelning av det ekonomiska stöd som går till kläder och skor åt barn.
– Den största pressen ligger på ensamstående föräldrar med låga inkomster. De ansöker om basala behov, och det är oftast mammor [som gör det], säger hon vid pressträffen.
– Man har inte någon chans när matpriserna har ökat som de har gjort. Man väljer mellan mat och kläder i rätt storlek. Och att ge sina barn en meningsfull fritid hamnar oftast helt utanför plånboken.
Frågan om barnfamiljernas ekonomi har rests i riksdagen flera gånger. Senast den 11 februari fick äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) svara på frågor i en interpellationsdebatt om hur regeringen tänker kring den utbredda barnfattigdomen.
Det svar hon återkom till var att fler måste komma i arbete.
– För att stävja låg ekonomisk standard hos barnfamiljer är det avgörande att fler föräldrar kommer i arbete och klarar sin försörjning genom eget arbete, sa hon, och drog en skiljelinje mellan dem som ”tycker att det är viktigt med höga skatter och höga bidrag, eller [dem som vill ha] sänkta skatter och ökad tillväxt”.
Många har jobb
Men flera av de fattiga föräldrar som de fyra frivilligorganisationerna möter i sin verksamheter har arbete, påpekades under pressträffen.
– Många har jobb. De utför väldigt viktiga tjänster för oss, till exempel inom äldreomsorg, kanske som barnskötare eller inom handeln. De utför tjänster som vi behöver varje dag, sa Åsa Regnér.
– Så en observation som vi har är att både kvinnor och män måste kunna leva på sin lön. Barn till de här yrkesgrupperna ska inte betala för att föräldrarna utför just de här jobben.
[ Frida Park: Ring din politiker – inget barn ska behöva somna hungrigt ]
---
Fakta: Rapport om barnfamiljernas ekonomi
- Görs för tredje året av Verian, på uppdrag av Majblomman, Röda korset, Rädda barnen och Hyresgästföreningen.
- Bygger på intervjuer med ensamstående föräldrar med inkomster under 30 000 brutto kronor/månad; sammanboende föräldrar med en hushållsinkomst under 43 000 brutto/månad; samt en kontrollgrupp med barnfamiljer oavsett hushållsinkomst.
- Tre av tio (29 procent) av de ensamstående föräldrarna med låga inkomster anger att de haft svårigheter med att äta sig mätta – en ökning med 9 procentenheter jämfört med 2024. Drygt en av tio (10 procent) bland de sammanboende föräldrarna med låga inkomster svarade samma sak. I kontrollgruppen är det enbart 1 procent av familjerna som uppger att de haft svårt att äta sig mätta.
- Bland sammanboende föräldrar med låga inkomster uppger nära en av tre (30 procent) att de vid något eller flera tillfällen har haft svårt att ha råd med att köpa näringsrik mat, och bland ensamstående föräldrar med låg inkomst är det varannan (50 procent). Motsvarande siffra för kontrollgruppen är 8 procent.
- En tredjedel (31 procent) av de sammanboende och hälften (50 procent) av ensamstående föräldrar med låga inkomster är oroliga för hur ekonomin påverkar barnens mående och behov. Motsvarande siffra för kontrollgruppen är 4 procent.
---
[ Rosana, 31: Allt jag vill är att kunna sätta mat på bordet till barnen ]
