USA:s beslut att kapa sitt bistånd har fått omfattande konsekvenser för hjälporganisationer och projekt världen över. I Sverige kan Sida komma att kräva tillbaka 120 miljoner kronor – pengar som har betalats ut i förskott till dess amerikanska motsvarighet, USAID, för samarbetsprojekt.
”Tillbringade helgen med att mata in USAID i en flismaskin.” Med några lakoniska ord på plattformen X den 3 februari konstaterade Elon Musk att hans departement Doge slagit under fötterna för världens största biståndsaktör, USA:s biståndsmyndighet USAID.
Senare kom beskedet om att USAID läggs ned helt och hållet, och att 83 procent av dess program försvinner. De kvarvarande ska administreras av utrikesdepartementet, vilket Dagen nyligen rapporterade.
Biståndsvärlden hamnade i chock, och länder som Sverige ser över hur bortfallet kan kompenseras och hur nedskärningarna påverkas deras samarbeten ute i värden.
Dansk flyktinghjälp mister nu den femtedel av dess budget som har kommit från USAID. Och Norsk Folkehjelp har lagt en fjärdedel av sitt arbete på is, i avvaktan på att få veta om och hur mycket amerikanska myndigheterna vill fortsätta att satsa på gemensamma arbetet med minröjning.
I Sverige hänger inte så stora delar av arbetet på medel från USAID. Däremot har Sida en överenskommelse om samarbete med USAID inom främst miljö och klimat, demokrati och ekonomisk hållbarhet. Utöver det finns direkta avtal där man samfinansierar program eller projekt i olika länder, uppger DN.
120 miljoner i förskott
Ända sedan början av februari har Sida försökt att ta reda på vad det innebär för samarbetsprojekten om USA drar sig ur. Mer specifikt gäller det cirka 120 miljoner kronor som betalats ut till USAID i förskott, vilket Global Bar var först med att berätta om.
– Det handlar om sex insatser där vi har ett direkt partnerskap med USAID och där vi betalat ut ungefär 120 miljoner kronor till den amerikanska biståndsmyndigheten, säger Annika Otterstedt som är chef för Sidas Resultatavdelning, till Global Bar.
– Vi vill att pengarna återbetalas, eller att de går till rätt saker. Vi har sökt ansvarige men inte kunnat få någon kontakt. Vi är inte ensamma i detta, utan många andra biståndsmyndigheter befinner sig i samma situation.
Enligt TT handlar det bland annat om projektet WE4F, där Sverige, Norge och Nederländerna har samarbetat med USAID. Målet där är att hjälpa jordbrukare och andra i utvecklingsländer att utveckla innovativa och energismarta sätt att odla livsmedel. Också de andra två länderna ligger på USA för att få reda på vad som hänt med de medel de lagt in i arbetet, skriver nyhetsbyrån AP.
Håller ingångna avtal
Biståndsminister Benjamin Dousa (M) skriver i ett mejl till TT att regeringen ”utgår från att USA håller ingångna avtal”.
”Regeringen värnar alltid om skattebetalarnas pengar. Vi kommer givetvis göra vad vi kan för att projekten antingen ska återupptas, eller att vi ska få tillbaka våra pengar”, säger han.
USA är väldens största biståndsland och 2023 var budgeten för USAID motsvarande mer än 450 miljarder kronor. USAID har bedrivit hjälpverksamhet i fler än 100 länder och stod förra året för 42 procent av allt humanitärt bistånd som FN registrerat.
Sedan beskedet om Usaids nedskärningar har Sverige ökat framför allt sitt humanitära bistånd. Regeringen har ökat det humanitära stödet till Syrien med totalt 120 miljoner kronor, biståndet till Ukraina med över 1,4 miljarder kronor, och har beslutat om ett nytt stödpaket om 300 miljoner kronor för att möta de akuta behoven hos civilbefolkningen i Gaza. Dessutom beslutat om ytterligare bidrag om 75 miljoner kronor till FN:s befolkningsfond UNFPA.
