Rätt eller fel att en kyrka bjuder in sina muslimska grannar att bryta fastan tillsammans? Det har diskuterats sedan det blev känt att Tingbjergkyrkan i Köpenhamn upplåtit sina lokaler åt en iftar-måltid och ett samtal om muslimsk och kristen fasta.
”Jag går ur folkkyrkan. Ni är helt galna.” Det är en av reaktionerna som fångats upp av Kristeligt dagblad, som skriver om händelsen.
Det handlar om den måltid, iftar, då muslimer bryter dagens fasta när solen har gått ned under ramadan.
”Kom till Ramadanmiddag i Tingbjergkyrkan och delta i en mysig kväll med härligt sällskap och utsökt mat, där vi tillsammans utforskar innebörden av fastan inom islam och kristendomen genom presentationer, dialog och reflektion”, skriver församlingen, som tillhör Danska folkkyrkan, på sin hemsida.
Där framgår också att middagen anordnas i samarbete med en interreligiös förening.
Rekordmånga med utländsk bakgrund
Enligt Kristeligt dagblad var Tingbjergs församling år 2020 den församling i landet där flest personer – hela 79 procent – antingen var födda i utlandet eller hade utländsk bakgrund. Förra året anordnade Tingbjergs Kulturhus en ramadanmiddag i början av april, med både muslimer, judar och kristna bland de inbjudna.
Men att den lokala kyrkan nu upplåter sina lokaler för en ramadanmiddag har väckt reaktioner.
”Vi kan be för fienden, men vi ska inte bjuda in honom. Du har helt missuppfattat Ordet”, lyder en kommentar på församlingens Facebook-sida.
Flera personer rycker samtidigt ut till kyrkans försvar. En församlingsbo påpekar att ”det är en middag och inte en religiös handling” saken gäller.
Tillfälle till dialog
”I stället för att se detta som en källa till splittring bör vi omfamna det som ett tillfälle till dialog och vänskap”, skriver en annan person, och pekar på att det oftast är muslimer som bjuder in kristna när de bryter fastan.
Detta är också det vanliga i Sverige, enligt Maria Kjellsdotter Rydinger, som är verksamhetschef för Sveriges interreligiösa råd.
Muslimska församlingar eller föreningar brukar bjuda in till iftar ”som ett sätt att visa gästfrihet, berätta om sina traditioner på samma sätt som exempelvis judiska församlingen brukar bjuda in bland annat Interreligiösa rådet till Rosha hashana och hinduerna att ta del av Holi”, uppger hon för Dagen.
Härom veckan höll Sveriges interreligiösa råd och Myndigheten för stöd till trossamfund, SST, en gemensam iftar på Ekumeniska centret i Bromma, då representanter från olika trossamfund deltog.
Inte första iftar i dansk kyrka
Peter Lööv Roos är samordnare för interreligiösa frågor och ekumenikhandläggare i Svenska kyrkan.
Han påpekar att församlingen i Tingbjerg inte är den första kyrka i Danmark som bjudit in till iftar. Sedan 2016, förklarar han, har Stefanskirken på Nørrebro i Köpenhamn bjudit in till måltidsgemenskap under ramadan.
Och i Norge är det på lördag kväll iftar i Laksevågs kyrka i Bergen, i samarbete med Kyrkans dialogcenter och initiativet Ramadangäst.
Allra vanligast att kyrkor bjuder in till iftar är det dock inom Engelska kyrkan, som har utarbetat särskilda riktlinjer för sina församlingar.
– Exemplen från Sverige är tyvärr inte så många, uppger Peter Lööv Roos för Dagen.
Förra helgen var det emellertid ”Dialog-Iftar” i Mölndal Fässbergs församlingshem. Och förra året bjöd Mariakyrkan i Hammarkullen in till ”Iftar för fred”, som del av ett större arrangemang i kyrkan, i Folkets hus och i Angeredsmoskén.
– Då är det mycket vanligare att muslimska församlingar och föreningar bjuder in folk från Svenska kyrkan och andra trossamfund, och civilsamhällesorganisationer och myndigheter, till iftar i moskén eller någon annan lokal, säger Peter Lööv Roos, som beskriver det som ”viktiga tillfällen till goda samtal och brobyggande”.
Svenska kyrkan har inga konkreta riktlinjer för arrangemang som iftar i kyrkan, konstaterar han, även om viss vägledning ges i ett biskopsbrev från 2019, ”De kyrkliga handlingarna i en mångreligiös kontext”.
[ Muslimer bröt ramadanfastan inne i Manchesters katedral ]
