Det är inte bara i Sverige som Jesus trendar bland ungdomar. Intresset för kristendom har ökat tydligt också i Finland, där Kati Tervo-Niemelä leder ett stort forskningsprojekt om unga män och religion.
– De säger att de söker stabilitet och trygghet, och ser kristendom som en motkultur.
Redan 2021 såg forskarna trenden i olika undersökningar – fler unga män och pojkar drogs till religionen.
– Först var jag skeptisk och tänkte att det måste vara något fel på våra data. Därför ville jag inte ens uttala mig om det, berättar Kati Tervo-Niemelä, professor i praktisk teologi vid Östra Finlands universitet.
Men åren efter, 2022 och 2023, blev trenden ännu tydligare. När datan från 2024 kom gick det inte att komma ifrån det längre: något stort var på väg att hända bland ungdomarna i Finland.
Enkäter med konfirmander
De data Kati Tervo-Niemelä talar om handlar framför allt om de årliga enkäter som görs med 15-åringarna som går i konfirmandundervisning i Finska lutherska kyrka.
– Kyrkan ställer frågan till cirka 20 000 ungdomar varje år, vilket innebär att man når en tredjedel av alla 15-åringar i landet, säger hon.
Alla studier som gjorts under perioden i Finland visar samma sak: unga män är mer religiösa än tidigare, och mer religiösa än kvinnor.
År 2019 sa drygt en tredjedel (36 procent) av de manliga konfirmanderna att de trodde på Gud ”i viss utsträckning”. Förra året hade andelen stigit till 62 procent, alltså nästan två av tre pojkar.
Förra året ökade även antalet flickor som svarade att de tror på Gud, från 37 till 50 procent.
– Eftersom det är första året vi ser det här också bland flickorna så är jag lite avvaktande. Men samtidigt har vi sett att medier de senaste åren skildrat religiositet bland unga på ett positivt sätt, och det kan ju ha påverkat, säger Kati Tervo-Niemelä.
Religion och maskulinitet
Sedan i höstas leder hon forskningsprojektet ”Religion, mening och maskulinitet: Religionens roll i männens liv i Finland”, vilket ska pågå i fyra år. Ett tiotal forskare ska grotta i en rad frågor: vilken roll spelar religion för män, och hur ändras det genom livet? Och hur hänger frågor som rör mening, maskulinitet och religion samman för männen?
Varför startade ni forskningsprojektet?
– Av ren nyfikenhet, för att förstå vad som håller på att hända. Detta fenomen, att unga män söker sig till religion, är ju något nytt, säger Kati Tervo-Niemelä.
– Det vi ser är oväntat och går emot alla förväntningar. Vi hade förväntat oss ett minskat intresset för religion generellt, och vi har utgått från att kvinnor är mer religiösa än män, vilket är fallet bland de som är äldre.
Trygghet och stabilitet
Forskarna har redan gjort flera intervjuer med unga kristna män. Och de ger en fingervisning om vad det är som lockar med kyrkan: trygghet, stabilitet – och att den ses som en motkultur.
– Något männen tar upp är att tron ger dem trygghet och stabilitet. De ser kristendomen och kyrkan som ett av få område i samhället som erbjuder stabilitet när så mycket annat i samhället ändras konstant, säger Kati Tervo-Niemelä.
Det verkar heller inte som att det specifikt är konservativa värderingar som lockar med kyrkan, säger hon, utan även liberalt sinnade ungdomar ser kyrkan som en fast punkt i en föränderlig tillvaro.
Något annat som de unga refererar till handlar om trygghet i relationer. Inom kyrkan och religionen finns människor man upplever att man kan lita på. Det ses som en plats där man kan vara sårbar och vara sig själv.
Pandemin och kriget påverkade
Att gudstron bland unga män ökade 2021 och 2022 är ingen slump, menar Kati Tervo-Niemelä.
– Först kom covid-pandemin, som började 2020, och sedan den ryska attacken mot Ukraina i 2022. Det var två stora händelser som skapade en känsla av otrygghet. Det är inte konstigt om detta påverkade ungdomarna, som är särskilt känsliga för sådana förändringar, och deras relation till livet och religion, säger hon.
I en tid då det normala är att inte ha en religiös tro, lockar kyrkan dessutom i sin egenskap av motkultur, menar forskarna. Barnen till dem som aktivt lämnade kyrkan går alltså åt andra hållet
– Det finns i dag inget nytt eller attraktivt i att vara ateist eller icke-religiös, vilket är det förväntade. För de allra flesta finns heller inget tvång hemifrån att tro på Gud, utan det blir ett eget ställningstagande, säger Kati Tervo-Niemelä.
[ Joel Halldorf: ”Jesustrenden är egentligen bara ett trendbrott” ]
Inte påverkat medlemssiffrorna
Hittills har ungdomarnas ökade benägenhet att tro på Gud inte påverkat kyrkornas medlemssiffror.
– Men förra året började faktiskt nedgången att mattas av. Innan hade vi sett att gudstron ökat, men inte villigheten att gå med i en kyrka. Så det kan vara så att de ändrade attityderna börjar att få genomslag i den religiösa praktiken.
Eftersom de finska forskarna samarbetar med kollegor i både Norge och Sverige, vet de att trenden med ökad gudstro bland konfirmander gäller också inom Norska kyrkan och Svenska kyrkan.
– Och just nu söker forskare i Norge medel för att starta ett likande projekt som vårt, så uppenbarligen ser de samma utveckling, säger Kati Tervo-Niemelä.
[ Färre kvinnor - men fler unga män söker sig till kyrkan i Finland ]
