Hyresskulder och höga läkarräkningar, uppmaningar att sälja sina smycken och tillgångar i det krigshärjade Ukraina. Många hjälpsökande flyktingar har varit oförberedda på vad som gäller efter att de har fått svenska personnummer.
– De är det enda jag har kvar av min mamma, säger en kvinna som fick rådet att sälja sina örhängen för att få hjälp av Socialtjänsten.
Att komma in i systemet för folkbokföring skulle underlätta för ukrainarna i Sverige. Men de mest utsatta – framför allt äldre och sjuka – har fallit mellan stolarna. Det berättar en grupp kvinnor som Dagen träffar på Mötesplats Caritas i Älvsjö i Stockholm.
– Kommunen kräver att jag ska sälja min bostad i Ukraina för att få socialbidrag. Men jag vet inte hur jag ska göra det, säger Marysa, en av åtta kvinnor som Dagen träffar, men som inte vill uppge sina efternamn.
– Handläggaren frågade om det var guld i mina örhängen och om jag inte kunde sälja dem. Men de är det enda jag har kvar av min mamma, säger Katya.
Massflyktsdirektivet som började gälla när Ryssland attackerade Ukraina våren 2022 ger ukrainare rätt till bostad, en låg dagersättning och viss subventionerad vård. I höstas blev det så möjligt för ukrainare som varit i Sverige i minst ett år att bli folkbokförda och därmed kunna ansöka om personnummer.
Med personnumret kan man ansöka om id-kort från Skatteverket och skaffa bankkonto, e-legitimation och swish. Man kan också gå med i Arbetsförmedlingens etableringsprogram, som berättigar till ersättning från Försäkringskassan.
Mister dagersättning
I gengäld mister den som är folkbokförd sin dagersättning och förväntas betala sin egen hyra och samma avgifter för vård som andra i Sverige. Man har dock inte rätt till barnbidrag, bostadsbidrag eller äldreförsörjningsstöd.
– Det tar ofta en månad eller två innan man kommer in i ett etableringsprogram, som dessutom bara gäller personer mellan 20 och 66, och vad man ska leva på under det glappet är oklart. Kommunerna har inte riktigt varit förberedda på att ta över det här ansvaret, fast alla vetat om att de här situationerna skulle uppstå, säger Karin Ödquist Drackner, sakkunnig i migrationsfrågor hos Röda korset i Sverige.
De som faller mellan stolarna är äldre och sjuka, säger hon, men också ensamstående kvinnor med barn.
– Tanken var att möjligheten till folkbokföring skulle förbättra för alla. Men för dem vi möter har det inte blivit så, tyvärr.
För de ukrainare som vänder sig till Socialtjänsten väntar nya bryderier. Ett villkor för att få ekonomiskt bistånd är nämligen att man säljer av eventuella tillgångar, som fastigheter, bil och smycken.
– Som handläggare ska man ju gå igenom vilka tillgångar den sökande har. Men det blir lite absurt i kontexten av att många inte vet om de har sitt boende kvar eller om det är sönderbombat, säger Karin Ödquist Drackner.
Måste visa ukrainska bankutdrag
De ukrainska flyktingarna uppmanas visa bankutdrag från Ukraina och att redovisa gåvor från släktingar och vänner.
– En mamma nekades bistånd för att hennes släktingar i Ukraina hade samlat in 5 000 kronor till barnens födelsedag, säger Ruzanna Khachatryan, som arbetar på Mötesplats Caritas i Älvsjö.
– Men det är också svårt för de äldre att fylla i alla papper rätt och att förstå all information. De vet heller inte om att de kan ansöka hos socialen om nödbistånd.
Karin Ödquist Drackner håller med.
– Det har inte varit lätt för handläggarna att ta till sig den här målgruppen och deras bakgrund, konstaterar hon.
Retroaktiv hyra
På Mötesplats Caritas visar kvinnorna som Dagen träffar upp de avier med retroaktiva hyror som de fått när de väl blivit folkbokförda.
Det är ett problem som uppmärksammats bland annat i Hyresgästföreningens tidning Hem och hyra, och som har lett till att Uppsala kommun slutat att kräva in hyra retroaktivt.
Detta, plus själva kravet på att betala sin hyra själv, har lett till att en del ukrainare har valt att inte folkbokföra sig alls.
– Det finns de som inte folkbokför sig, framför allt många äldre, för att de inte ser fördelarna, säger Karin Ödquist Drackner.
– De väljer att ha den låga dagersättningen och begränsad vård framför risken att bli bostadslösa, och för att de hört av andra hur krångligt det kan bli om man måste gå till Socialtjänsten.
Att medvetet undvika att folkbokföra sig är ett brott och Skatteverket är skyldigt att anmäla misstänkta folkbokföringsbrott till Polismyndigheten eller till åklagare.
---
Fakta: Flyktingar från Ukraina
- År 2022 ansökte 50 371 personer från Ukraina om att stanna i Sverige med stöd av massflyktsdirektivet.
- Hittills i år har 37 029 ukrainare ansökt om att förnya sin status som flykting enligt massflyktsdirektivet.
- Det är kommunerna som ansvarar för boende för personer som beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktingsdirektivet, medan Migrationsverket anvisar vilken kommun som ansvarar för varje person.
- De som inte är folkbokförda får en dagersättning på som mest 71 kronor för en ensamstående vuxen. Barn får som mest 50 kronor per dag.
- Den som är folkbokförd och är mellan 20 och 65 år kan delta i Arbetsförmedlingens etableringsprogram. Då kan man ansöka om etableringsersättning genom Försäkringskassan, vilken uppgår till som mest 308 kronor per dag.
- Äldre hänvisas till Socialtjänsten för ekonomiskt bistånd, eftersom de inte har rätt till äldreförsörjningsstöd
---
[ ”Att fira jul under krig är något helt annat än att fira jul i fredstid” ]
