I november 2023 drabbades Nepal av en jordbävning. Landets premiärminister lovade kort därefter att raserade hus skulle byggas upp, men 1,5 år senare bor många människor fortfarande i plåtskjul. Nu befinner sig Torsten Åhs i Nepal för att hjälpa lokalbefolkningen att sätta press på myndigheterna.
Torsten Åhs är medlem i Centrumkyrkan i Stockholm och ordförande i föreningen Nepals vänner. De senaste två veckorna har han rest runt i Nepal och intervjuat människor som fortfarande väntar på det utlovade ekonomiska stödet från regeringen i Kathmandu. Tanken är att det inspelade materialet ska resultera i en film som kan användas för att visa på den utsatta situation som många lever i.
– Allt går ut på att försöka hjälpa den lokala regeringen att trycka på den federala regeringen i Kathmandu.
Enligt Torsten Åhs skickade bland annat EU och USA stora summor pengar till Nepal efter jordbävningen, men eftersom lokalbefolkningen fortfarande inte har fått del av hjälpen säger han att det finns en stor oro bland lokalbefolkningen att den federala regeringen ska välja att satsa pengarna på något annat.
– Varje månad som går är risken att pengarna sipprar ut så att det inte finns lika många miljoner dollar kvar den dagen de ska börja betalas ut. Det är den stora risken som alla undrar över.
Är det säkert att de här pengarna som från början var öronmärkta för uppbyggnad av raserade hus efter jordbävningen fortfarande finns kvar?
– Svar nej, det vet vi inte. Men jag menar, det är ju enorma summor så det vore en enorm katastrof för landet om de skulle ha slarvat bort större delen av alla de pengarna.
Svenska kyrkor behöver hjälpa till
Samtidigt som Torsten Åhs talar om enorma summor som är avsatta till uppbyggnaden säger han att pengarna i slutändan inte kommer att räcka. Och då menar han att även församlingar i Sverige kan spela en viktig roll.
– Då kommer vi att behöva hjälpas åt från olika håll, inte bara i Sverige. Men jag tänker att speciellt EFK, men även Pingst, har speciella relationer till Nepal och att det borde kunna komma loss pengar. Nu bor folk i små, små plåtskjul som vi i Sverige skulle referera till som hönshus och de bor jättetätt, tre generationer jättetätt. De måste sova hud mot hud i de där små skjulen. Och skjulen blir ju jättevarma på sommaren och iskalla på vintern.
Ensam kvar i församlingen
Torsten Åhs berättar om 13-åriga Tabita som han nyligen träffade. När de möttes hade hon precis varit i den lokala kyrkan.
– I jordbävningen dog hennes mamma och fyra systrar och hon fördes i medvetslöst tillstånd till sjukhus. När hon vaknade upp fick hon reda på att hon hade förlorat sin mamma och sina syskon. Det är verkligen en gripande berättelse.
Enligt Torsten Åhs hade mamman varit väldigt aktiv i kyrkan samtidigt som pappan också följde med.
– Men som jag förstod det har han inte bara förlorat sin fru, utan också sin tro. Nu är det, i den här tre generationsfamiljen, bara 13-åriga Tabita som går till kyrkan. Jag såg inte själva kyrkobyggnaden, men hon sa att det brukar vara ungefär 35–40 personer. Jag har tänkt att vi i Centrumkyrkan ska lyfta fram henne och verkligen be för henne.
[ Som barn åt han löv och sopor – leder i dag stor missionsorganisation ]
