Den globala Lausannerörelsen utmanar svenskarna att missionera på sina arbetsplatser – något som kan vara svårt för många. Det säger Anna-Maria Jonsson, som deltog i ett globalt möte i Sydkorea i höstas. Samtidigt gläder hon sig åt att det arbete mot korruption som Evangeliska frikyrkan (EFK) stöder i Brasilien fick en rejäl skjuts under konferensen.
Vad hände under Lausannerörelsens fjärde globala kongress i Seoul i höstas, och hur påverkar det evangelisationen i Sverige? Det är frågan som på torsdag ställs under ett uppföljningsmöte i Folkungakyrkan i Stockholm.
En av det dussintal svenskar som var på plats i Sydkorea i september var Anna-Maria Jonsson, regionledare för EFK i Latinamerika och på Iberiska halvön.
Hon var där för att tala om det anti-korruptionsprojekt som drivs av ungdomar i sex församlingar i nordöstra Brasilien.
Men det som hon tog med sig för den svenska kontexten handlade om något helt annat: utmaningen att leva ett missionellt liv på arbetsplatsen.
– Det är ju ingen nyhet, men blev väldigt tydligt i samtalen. Det är inte den enda procent av världens kristna som har ett lönearbete inom kyrkan som kommer inte att vinna världen, utan det måste de andra göra, säger Anna-Maria Jonsson till Dagen.
– Det här är något mycket utmanande i vårt sekulariserade Sverige där många kristna går under radarn på sina arbetsplatser och ligger lågt med sin kristna tro.
”Mission ses som något omoraliskt”
Att många européer har svårt för mission i vardagslivet lyftes upp i en regional rapport inför Lausanne-konferensen.
”Mission ses som något omoraliskt eftersom det innebär att pådyvla andra sin egen sanning, vilket tolkas som att man använder sin makt och kränker andra personers rättigheter. Det har bidragit till att tron privatiseras ytterligare. Troende tvekar att dela sin personliga tro; kristna humanitära organisationer säger lite om sin kristna drivkraft”, står det.
– Vi svenskar och många andra européer delar, mycket generellt sett, upp livet i olika pizzabitar med vattentäta skott mellan. Vi blandar oftast inte kollegor, vänner och familj, säger Anna-Maria Jonsson.
– I Latinamerika skulle man aldrig komma på tanken att ha olika fester för kollegor eller släkt, utan man gärna introducera sina vänner i familjen och det påverkar också hur man kommunicerar sin tro. Jag tänker att vi måste våga leva lite kontrakulturellt i Sverige, och jobba både med och mot den rådande kulturen utifrån vad evangeliet säger.
Att nå nästa generation
En annan deltagare i Seoul var Daniel Råsberg, EFK:s missionsideolog och utvecklingsledare inom samfundets internationella program.
Han konstaterar att samtalen under Lausannekonferensen bearbetats under olika samlingar i Sverige sedan september, både inom EFK, vid Akademi för ledarskap och teologi (ALT), och tillsammans med Svenska evangeliska alliansen. Dessutom hålls en större konferens på europeisk nivå i höst.
– Något av det som jag själv burit med mig och funderat över sedan konferensen i Seoul är frågan om hur vi når nästa generation. Den har bäring både för Sverige och för andra länder som jag arbetat i. Det blev verkligen tydligt att detta är hela kyrkans fråga, säger Daniel Råsberg till Dagen.
Något annat som gjorde stort intryck på honom var Anne Zakis tal om vikten av inom-kristen konfliktlösning, något som Frida Park lyfte i en ledare i Dagen.
– Vi står inför så många paradigmskiften och behöver verkligen lära oss att prata om hur vi går vidare gemensamt. Jag tycker hon pekade på en bra väg, och det var ett av de stora medskicken från konferensen.
Ett lyft för arbetet
För EFK:s arbete i Brasilien blev mötena i Seoul ett rejält lyft.
Anna-Maria Jonsson insåg att det brasilianska projektet, som syftar till att både öka transparensen inom kyrkan och att påvisa korruption inom lokalsamhället, är unikt inom kristenheten.
– Vårt arbete blev mycket uppmärksammat, och det är redan tal om att skapa liknande projekt i andra länder i Latinamerika, säger hon.
– Det var nog först när jag var där som jag insåg värdet av det vi gör. Det blev en viktig energiinjektion när jag fick berätta det för projektets deltagare efter Lausannekonferensen.
Anna-Maria Jonssons förbehåll mot Lausanneprocessen kring ökad integritet och mot korruption är att mycket handlade om kyrkornas inre arbete, och mindre om det utåtriktade.
– Naturligtvis måste man jobba internt. Men kyrkorna har verkligen en uppgift i samhället, som handlar om att utbreda Guds rike och rättfärdighet. Bland de ungdomar som finns med i vårt projekt är den övertygelsen och kallelsen en stark drivkraft.
---
Fakta: Lausannerörelsen
- Lausannedeklarationen är ett missionsdokument och en evangelikal kristen trosbekännelse som kom till när evangelikala kyrkor från hela världen globalt möttes i Lausanne i Schweiz 1974.
- Deklarationen har blivit utgångspunkten för en global rörelse och Lausannemöten har arrangerats fyra gånger: I Lausanne i Schweiz 1974, på Filippinerna 1989, i Sydafrika 2010 samt 2024 i Sydkorea.
- I Seoul möttes närmare 5 400 kristna ledare från hela världen för att tala om hur kyrkan kan nå jordens befolkning med budskapet om Jesus och på så sätt skapa en bättre värld.
---
[ Debatt: Den evangelikala rörelsen har i någon mening misslyckats med det den ville ]
