Det är för tidigt att tala om en ny religiös trend i Sverige. Men fler ungdomar ber och tror på Gud i dag, jämfört med för tio år sedan. Och sekulariseringen har stannat av, visar siffror från SOM-institutets nationella undersökning.
– De närmaste åren får visa om trenden fortsätter till sakralisering eller om vi bara sett en återhämtning efter pandemiåren, sa forskaren Magnus Hagevi vid ett livesänt seminarium på onsdagen.
På senare tid har det talats mycket om den framtidsspaning som pekar mot en ny religiös trend bland ungdomar i Sverige. Det är något som delvis avspeglas i den nationella undersökning som varje års görs av SOM-institutet vid Göteborgs universitet, där förkortningen står för samhälle, opinion och medier.
Sverige är fortfarande ett sekulärt land, där en minoritet säger sig tro på Gud och ägna sig åt bön och religiösa samlingar. Men något har hänt.
– Vi ser ett trendbrott, men inte dramatiskt mot en ökad sakralisering. Men sekulariseringen tycks ha slutat att öka, både bland svenskar med och utan utländsk bakgrund, sa Magnus Hagevi, som är professor i statskunskap vid Linnéuniversitetet.
Den grupp där detta kan ses tydligast är bland unga mellan 16 och 24 år, alltså just den grupp vars ökande religiösa intresse fångades upp av Ungdomsbarometern.
Fler unga tror på Gud
SOM-institutets siffror visar att åldersgruppen sedan 2014 har kommit ikapp vuxna över 25 år i fråga om hur många som säger sig tro på Gud, be och delta i religiösa samlingar. Trenden håller även när Magnus Hagevi filtrerade bort ungdomar med utländsk bakgrund, som kan antas ha med sig en starkare religiös tradition från sina hem.
Men bortsett från en kraftig dipp under pandemin pekar ungdomarnas kurva uppåt.
– Om det inte är den utländska bakgrunden som påverkar, kan det vara andra faktorer som spelar in, som inhemska faktorer och värderingar – i det här fallet pandemin, gissar jag, sa Magnus Hagevi.
– Eller så det vara att vi lever i oroliga tider, alltså en periodisk effekt, och att man då öppnar sig för religion i större utsträckning.
Att så pass många unga verkade tappa tron under pandemin beskrev forskaren som lite av ett ”mysterium”.
– Det är märkligt, men visar kanske att religion är ett socialt fenomen, något som man gör tillsammans.
[ Så många svenskar ser sig som kristna: ”Det överraskade mig” ]
Bibelbältet i topp
Över tid är det allt färre svenskar – år 2024 motsvarande 33 procent – som säger sig tro på Gud, även om nedåtkurvan inte är lika kraftig längre. Men variationerna över landet är stor.
– I Småland och Blekinge tror man mest på Gud, medan Jämtland och Uppsala, där ärkebiskopen har sitt huvudsäte, tävlar om bottenplatsen. Så det är stora skillnader i landet, och det är inte slumpmässigt, sa Magnus Hagevi.
Andelen gudstroende i Jönköpings och Blekinge län toppar listan, med 47 respektive 41 procent troende. I Uppsala och Jämtland är siffrorna 27 respektive 26 procent.
Något som har hänt de senaste åren är att förtroendet för Svenska kyrkan har ökat kraftigt, och nu ligger på rekordhöga 40 procent bland de svarande. Dock inte bland de unga. Bland de unga som inte har utländsk bakgrund har förtroendet dessutom sjunkit markant sedan pandemin.
– Här finns det ett förtroendegap för Svenska kyrkan, sa Magnus Hagevi.
---
Fakta: SOM-institutet om religion
- Sekulariseringen tycks ha slutat att öka bland svenskar både med och utan invandrarbakgrund. Detta märks tydligt bland ungdomar 16–24 år.
- Invandringen har gjort genomsnittssvensken mer religiös och förtroendet för Svenska kyrkan ökar.
- De närmaste åren får visa om trenden fortsätter till sakralisering eller det handlar om en religiös återhämtning efter pandemi.
- Källa: Magnus Hagevis presentation av SOM-institutets nationella undersökning
---
