Katoliker röstade på kristdemokraten Friedrich Merz medan Olaf Scholz, som leder det socialdemokratiska partiet, fick flest röster från protestantiska väljare. Det visar en undersökning efter nyvalet i Tyskland.
Det mesta tyder på att Friedrich Merz blir Tysklands näste förbundskansler. Hans parti CDU fick 28,6 procent av väljarnas röster i valet och blev därmed tillsammans med systerpartiet CSU Tyskland största parti.
Socialdemokratiska SPD med sittande förbundskansler Olaf Scholz i spetsen, gjorde ett katastrofval med 16,4 procent – det sämsta resultatet för partiet sedan 1880-talet.
Högernationalistiska Alternativ för Tyskland (AFD) blev valets verkliga vinnare med 20,8 procent av rösterna. Det är det bästa resultatet för ett ytterhögerparti i Tyskland sedan andra världskriget.
Men hur röstade de kristna väljarna i Tyskland? PRO Medienmagazin konstaterar att både katoliker och protestanter i hög grad röstade annorlunda än befolkningen i stort, enligt en valundersökning som gjorts.
CDU-CSU uppnådde 39 procent bland katolska väljare medan partiets stöd från det tyska folket som helhet var betydligt lägre, 28,5 procent.
Bland protestanterna lade 29 procent sina röster på CDU, vilket stämde överens med hur befolkningen i stort röstade. I den grupp som benämns utan religiös tillhörighet valde 22 procent det kristdemokratiska partiet.
Från 10 till 20 procent
Fler protestanter valde socialdemokratiska SPD än befolkningen som helhet. En av fem – eller 20 procent – av protestanterna röstade på SPD. I det tyska riket fick SPD 16,4 procent av väljarnas gunst.
Förbundskansler Olaf Scholz parti fick 15 procent av katolikernas röster och 14 procent av de icke-religiösas röster när dessa grupper gick till valurnorna. Detta är färre än bland befolkningen i stort.
AFD fördubblade sitt totala röstantal jämfört med valet 2023. Den här gången röstade ungefär var femte på partiet. 20 procent av protestanterna gjorde så jämfört med 18 procent av katolikerna.
I den grupp som uppger att de inte har någon religiös tillhörighet var AFD:s siffra betydligt högre. En av fyra – eller 24 procent föredrog partiet framför något av de andra partierna.
I befolkningen som helhet fick AFD och dess toppkandidat Alice Wiedel 20,8 procent av rösterna bland folket.
De Gröna lika populära
När det handlar om De Grönas popularitet bland väljarna skilde sig inte katoliker och protestanter åt. Ungefär en av tio, närmare bestämt 11 procent, med kyrklig anknytning gav Die Grünen sitt stöd.
I Tyskland som helhet samlade De Gröna med partiledaren Robert Habeck i spetsen ihop 11,6 procent, vilket alltså är nästan exakt lika många som bland väljarna med kyrklig anknytning.
Ännu bättre gick det för detta parti bland icke-religiösa väljare. Där valde 14 procent att lägga sin röst på Tysklands motsvarighet till det svenska Miljöpartiet.
[ Frida Park: Hela världen har ögonen på regeringsbildningen i Tyskland ]
Framåt för vänstern
Med 8,8 procent tog sig vänsterpartiet Die Linke åter in i förbundsdagen. Partiet, som leds av Heidi Reichinnek, fick dock inte lika starkt stöd bland väljare med kyrklig bakgrund som hos befolkningen i stort.
Bland katolikerna blev stödet 5 procent och bland protestanterna valde 7 procent detta alternativ. Die Linke var betydligt mer populärt i den icke-religiösa gruppen än bland befolkningen som helhet.
Det liberala partiet FDP, med sin ledare Christian Lindner som affischnamn, lockade bara 1 av 20 katoliker, vilket motsvarar 5 procent. Både bland protestanter och icke-religiösa fick FDP stöd av 4 procent.
I Tyskland som helhet landade partiets resultat på 4,3 procent. Därmed klarade inte FDP spärren på 5 procent av rösterna, och får alltså inte plats i förbundsdagen. En stor missräkning för partiet.
Utbrytare fick nej
BSW – eller Bündnis Sahra Wagenknecht – lyckades inte heller komma in i förbundsdagen. Med sina 4,97 procent av rösterna missade partiet landets parlament med en hårsmån.
3 procent av katolikerna och 4 procent av protestanterna valde BSW när de röstade. Sahra Wagenknecht representerade tidigare vänsterpartiet Die Linke men gick ur och bildade BSW i januari 2024.
Valdeltagandet nådde 82,5 procent – vilket är den högsta siffran sedan 1990. Enligt Tysklands valmyndighet deltog drygt 49 miljoner väljare i valet till förbundsdagen.
Nyvalet i Tyskland hölls den 23 februari och i undersökningen ingår 49 500 väljare över hela Tyskland.
