Svenska kyrkans interna debatt har dragit till skogs. Ska träden få växa fritt för klimatets skull, eller ska skogen brukas med moderna metoder och även ge en ekonomisk skjuts in i kyrkans verksamhet?
Frågan om skogen är högaktuell i och med att skogsutredningens remissrunda går mot sitt slut.
Ingen har sågat skogsutredningen så som Sören Dalevi, biskop i Karlstad, ett stift fullt av stora skogar. Han ifrågasätter det kyrkligt unika i denna utredning, att Svenska kyrkan lagt in begreppet andlig hållbarhet när det kommer till skogsbruk.
– Även personer som anser sig själva som ”andliga” – vad det nu innebär – behöver använda toapapper, konstaterar Sören Dalevi krasst då han intervjuas av Arvika Nyheter.
– Även den ”andliga hållbarheten” måste betänka att vi lever i ett län där tiotusentals personer är beroende av skogen, direkt eller indirekt.
Oumbärlig råvara
Skogen, menar han, är också en råvara som är oumbärlig när det gäller den gröna omställningen som alla vill se. Att bara låta träden växa, så som utredare Göran Enander drömmer om, ger biskopen inte mycket för.
– Jag menar att vi inte ens vet om det finns några klimatmässiga vinster med förslagen. Jag tror inte att vi har tillräckligt med fakta för att vara säkra på det, säger han till Arvika Nyheter.
Ta det bara lite lugnt, lita på fakta och var inte så känslostyrda är biskopens uppmaning då han ger tummen ned till kyrkans egna skogsutredning.
Av annat virke
Andra inom kyrkan är av annat virke och har slutit upp bakom utredare Göran Enanders radikala förslag på omläggningen av skogsbruket, påhejade av miljörörelsen och klimataktivister.
Förslaget som Göran Enander har lagt fram handlar om att 20 procent av Svenska kyrkans skogar ska få växa fritt för att på så sätt bevara den biologiska mångfalden. Det ses också som ett sätt att binda koldioxid och på så sätt motverka klimatförändringarna. Ytterligare 33 procent ska avverkas med ett naturnära skogsbruk, alltså inte kalhyggesbruk eller mer modern form av skogsavverkning.
Prislappen för detta har Göran Enander satt till 100 miljoner kronor per år och hans förhoppning är att inkomstbortfallet ska betalas av kyrkans medlemmar på annat sätt.
Ekonomisk konflikt
En av de konflikter som nu tornat upp sig handlar alltså om ekonomi. Hur mycket av kyrkans verksamhet ska behöva läggas ned på grund av omläggningen av skogsbruket? Har utredaren verkligen räknat rätt, eller kan det bli ännu mer kostsamt om han får sin vilja igenom? Här ställs en hel del saker på sin spets om vilka prioriteringar som är viktigast för en kyrka.
Ärkebiskop emeritus Anders Wejryd har varit med och tagit fram det teologiska resonemanget som handlar om skogens andliga hållbarhet och han har också blandat sig in i den ekonomiska debatten. När kritik mot skogsutredningen börjat komma slänger han in begreppet trovärdighet: Om inte Svenska kyrkan tar sitt miljöansvar när det gäller sina egna skogar finns en uppenbar risk att många kommer att känna sig lurade.
”Om människor, som anser att de blivit lurade, lämnar Svenska kyrkan, så blir det dock avsevärt fler procent av inkomsterna som försvinner. Kyrkoavgifterna utgör mer än 90 procent av inkomsterna. Trovärdighet kan kosta – men brist på trovärdighet kostar mer”, skriver Anders Wejryd på debattplats i Kyrkans tidning.
Debattör hotade gå ur
Han har redan en namnkunnig opinionsbildare med sig. Den S-märkte debattören Göran Greider har nämligen helt öppet hotat med att gå ur Svenska kyrkan om skogsutredningen inte genomförs, ett hot som framförts som kulturdebatt i Dagens Nyheter.
Ingen har beräknat kostnaderna för vad en kyrklig exodus bland miljövänner skulle innebära, men argumenten som nu framförs bygger på att det kan svida minst lika mycket som de ekonomiska förlusterna som väntas vid ett ja till kyrkans skogsutredning.
Bästa klimatnyttan
En annan konfliktlinje handlar om klimatnyttan, där vissa argumenterar för att skogar som får stå orörda är det bästa för klimatet, medan andra menar att skogar som brukas snarare gör mer nytta. Miljörörelsen verkar ha slutit upp bakom Göran Enander i den här konflikten, inte minst Supermiljöbloggen som skrivit en lång rad artiklar om hur bra kyrkans skogsutredning är och om försöken att från skogsindustrins håll skadeskjuta den. Det har även uppmanats inom miljörörelsen att skicka in spontanremisser till utredningen, och det visar sig att omkring 400 sådana kommit in.
Det kan också vara bra att veta att utredaren själv, Göran Enander, har ett förflutet inom Miljöpartiet, då han varit statssekreterare åt den tidigare klimat- och miljöministern Åsa Romson (MP).
Även i den andra skyttegraven går det att hitta politik, eftersom många aktiva inom skogsbruket har nära förbindelser med Centerpartiet, ett parti som också är aktiva i kyrkopolitiken.
Ytterligare en stridsfråga handlar om kyrkan centralt ska få mer att säga till om när det gäller skogen, eller om det ska fortsätta vara som nu, där ansvaret är decentraliserat ut till de 13 stiften. Lägg även till Svenska kyrkans löfte att ta hänsyn till samerna, vilket främst påverkar stiften i norr.
Snårig debatt
Det är på många sätt en snårig debatt som förs i Svenska kyrkan, en organisation som av historiska skäl har blivit landets femte största skogsägare. Striden om skogens resurser, ofta kallad prästlönetillgångar, är nu på väg in i ett avgörande skede. Skogsutredningen lämnades in i september förra året och efter det påbörjades en remissrunda som nu tagit slut, där alla svaren snart kommer att göras offentliga.
Och det är därför debatten blossar upp just nu, eftersom alla aktörer måste spela ut sina kort och visa var de står. Samtidigt kommer processen att mala på i ett långsammare tempo, där alla remissvar ska analyseras och ett konkret förslag läggas fram till kyrkomötet i höst. Med tanke på att det även är kyrkoval i år kan kyrkans skog bli en av de hetaste frågorna i valet. Om kyrkomötet slutligen klubbar igenom utredningens förslag om ett förändrat skogsbruk kan de nya reglerna börja gälla från nästa år.
[ Svenska kyrkan nu redo att omprioritera sin hantering av skogen ]
