Coronapandemin kom till Sverige senvintern 2020 och präglade samhället under drygt två år. I dag känns den här tiden mycket avlägsen, menar några personer som Dagen har talat med.
– Jag är nog mest bara tacksam för att det är över, säger Jessica Cehlin vid Korskyrkan i Stockholm.
Nedstängningar, avstånd, digitala samtal och gudstjänster. Orden beskriver en tid som Sverige kastades in i för drygt fem år sedan.
Ett hittills okänt coronavirus hade börjat spridas i Europa. Den 31 januari 2020 bekräftades det första svenska fallet – en kvinna i Jönköpings län som hade besökt Wuhanområdet i Kina, där viruset dök upp för första gången.
Då visste man ännu inget om vad som skulle följa: två år av kraftig smittspridning med svåra insjuknanden och dödsfall i släptåget, hårda restriktioner för i synnerhet äldre och en rekordsnabb utveckling av ett verksamt vaccin.
Kyrkorna stängde sina dörrar, började sända gudstjänster digitalt och ställde in läger och sommarkonferenser. En del av perioden gick det inte att ses fler än åtta personer åt gången i kyrkan.
Jessica Cehlin hade återkommit från föräldraledigheten och återgått till sitt ansvar för gudstjänster och ungdomsarbete i Korskyrkan i Stockholm, som tillhör EFK, strax efter att pandemin brutit ut.
– Vi fick göra på många olika sätt allt eftersom rekommendationerna ändrades, minns hon.
– Under vissa perioder var det helt nedstängt och då hade vi bara gudstjänster på nätet. Sedan kunde det öppnas i perioder och vi kunde träffas 50 personer, men körde på nätet samtidigt.
Olika bud hela tiden
Ibland kunde hemgrupperna ses, ibland avråddes de från att träffas. Ungdomar delade upp sig i mindre grupper om tio personer på tre ställen i staden. Arbetslaget träffades mycket digitalt.
– Vi försökte tänka på alla rekommendationer, vilket medföljde att vi exempelvis endast kunde vara tre personer vid varje fikabord, och att vi funderade på var de som var mest utsatta skulle sitta, säger Jessica Cehlin.
– Vi var noga med att följa de riktlinjer som kom, men vi försökte att ses när det gick. Den mänskliga kontakten var viktig för att man skulle orka.
Hon minns perioden som frustrerande och oviss.
– Man visste inte vad som skulle hända nästa månad eller vecka, utan måste hela tiden vara beredd att ändra sättet att arbeta. Det var ganska uttröttande och frustrerande och jag är väldigt glad att det är över.
På plussidan är att församlingen tvingades till en teknisk utveckling.
– Vi hade inte haft inspelade gudstjänster förut, och nu fick vi ställa om på bara en vecka. Det klarade vi tack vare alla engagerade församlingsmedlemmar, berättar hon.
Församlingen startade en podd som har fortsatt, även om den just nu har en paus. Man har fortsatt att filma gudstjänsterna och har börjat att lägga ut predikningarna som podd.
– Vi använder oss dessutom mycket mer av digitala samlingar. Så det kom positiva saker av det även om det var väldigt tungt just då, säger Jessica Cehlin.
– Det känns nästan overkligt att tänka på den tiden, nu när allt är som vanligt igen. Jag är nog mest bara tacksam för att det är över.
Ändå märkte församlingen att den växt efter pandemin.
– När dörrarna öppnades och vi kunde fira vanliga gudstjänster igen upptäckte vi att kyrkan växt under pandemin. Det är jag tacksam till Gud för, men jag är också tacksam för alla församlingsmedlemmars uthålliga arbetade under denna period, säger Jessica.
Bytte jobb i pandemin
”En tid utan hållpunkter för minnet.” Så beskriver pingstpastor Samuel Folke i dag pandemiåren.
– Jag tror inte vi letar mycket i minnet från den tiden. Man har inga upplevelser eller resor som hållpunkter, säger han till Dagen.
Samuel Folke började en tjänst som pastor och föreståndare i Avesta den 1 maj 2020, och fick ta avsked av sin tidigare församling, i Sala, digitalt.
– Det var tråkigt att inte kunna krama om varandra. Det betydde också att jag under lång tid inte träffade särskilt många av de cirka 400 medlemmarna i min nya församling.
Sin installationsgudstjänst kunde han inte fira förrän den 6 september.
– Den dagen hade vi tre gudstjänster med 50 besökare i varje och det var en glädje. Sedan stängdes allt ned igen i november.
Digitalt kyrkkaffe
En idé som Samuel Folke lånade med sig från församlingen i Sala var att ha digitalt kyrkfika. Dagen var med på ett sådant fika i mitten av maj 2020.
– Fikat fyllde ett visst behov under en tid. Men efter ett år hittade många andra sätt att ha fysiska kontakter, säger Samuel Folke.
Både gudstjänster och bönesamlingar skedde digitalt under perioden.
Något nytt som infördes var att låta de missionärer som församlingen stöttar runt om i världen delta i bönesamlingarna. I dag, fem år senare, har man tagit upp konceptet igen.
– Missionärerna kanske besöker vår församling vart tredje år, så det blir en annan kontinuitet och känsla av att vi hör och ser varandra när vi ber tillsammans över digital länk, säger Samuel Folke.
De digitala gudstjänsterna har inte fortsatt, och numera ses omkring 130 personer till gudstjänst om söndagarna.
– Att inte ha kyrkfika på plats, att inte ha förbön med handpåläggning, det kändes så sorgligt. Värmen av handskakningar och kramar fanns inte, säger Samuel Folke.
– Flera hemgrupper stängde ned, trots att behovet var stort. Man var tacksam för att barn och ungdomar skulle kunna träffas, och att barnkyrkan kunde ha gudstjänst och viss verksamhet i veckorna.
Hjälpte äldre med inköp
Diakon Christina Dongas i skånska Vellinge intervjuades redan i mars 2020 om kyrkans roll i pandemins början. Hon berättade om hur Höllvikens församling snabbt inrättade en tjänst för personer som behövde hjälp med att handla, kallad projekt Handlingskraft.
– Tre, fyra ideella tog kontakt och var hur snabba som helst med att skapa det här systemet, berättar hon för Dagen.
– Det var väldigt smidigt. Man kunde ringa in till präst eller diakon om man behövde hjälp med inköp, sen gick det vidare till en projektledare som delegerade inköpen till någon ideell person.
Christina Dongas fick snabbt god kontakt med bygdens 70-plussare, och började nätverka med diakoner i grannorterna.
– Vi lärde oss att det gick ganska fort att mobilisera och att det finns gott om goda krafter i samhället. Det känns hoppfullt för framtiden, säger hon.
– För mig som diakon breddades begreppet kyrka, i och med att kyrkans omsorg sträckte sig bortom kyrkorummet, ut i hela närsamhället.
Lägger ut betraktelser på nätet
En kvarleva från pandemin är att församlingen regelbundet lägger ut musik på sina plattformar, liksom veckans betraktelser.
– Nu har vi till och med en präst som har det i sitt uppdrag. Det är ett fint sätt att nå ut på, vi fick många fina reaktioner och det är många som tittar.
I dag är det som om pandemin aldrig ägde rum, säger Christina Dongas.
– Det tog slut för tre år sedan. Men det känns som att det var för mycket längre sedan.
---
Fakta: Coronapandemin
- Den 31 januari 2020 får Sverige sitt första bekräftade fall av covid-19.
- Den 1 februari 2020 klassar regeringen coronaviruset som en allmänfarlig sjukdom.
- Den 10 mars 2020 uppmanar Folkhälsomyndigheten alla med symptom, också på lindriga luftvägsinfektioner, att avstå från att träffa andra människor. Anhöriga rekommenderas att undvika onödiga besök på sjukhus och äldreboenden.
- Den 11 mars 2020 rapporteras det första dödsfallet med covid-19 i Sverige. Samma dag klassar WHO virusutbrottet som en pandemi.
- Den 16 mars uppmanar Folkhälsomyndigheten personer över 70 att stanna hemma och inte ens gå ut för att handla mat. Arbetsgivare uppmanas att införa distansarbete. Dagen efter rekommenderar regeringen distansstudier för gymnasieskolor, universitet och högskolor.
- Från den 29 mars får allmänna sammankomster och offentliga tillställningar ha max 50 deltagare.
- Från den 24 november får maximalt åtta personer närvara vid offentliga sammankomster. För begravningar gäller 20 personer.
- Den 27 december inleds vaccinationerna i Sverige.
- Den 1 december 2021 införs krav på vaccinationsbevis för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar för fler än 100 personer. Alternativt måste varje sällskap på högst åtta personer ha en meters avstånd till andra sällskap.
- Det 1 april 2022 tar regering beslut om att covid-19 inte längre ska klassas som en allmänfarlig sjukdom eller en samhällsfarlig sjukdom.
- Läs Dagens artiklar från pandemin om hur pandemin påverkade kyrkorna.
---
[ Forskare: De äldre låg på för att digitalisera pingstkyrkorna ]
