Den amerikanska biståndsmyndigheten, USAID, behöver enligt Donald Trump göras om från grunden. Nu har verksamheten pausats och internationellt finns det en stor oro för vad detta kommer att få för konsekvenser.
Enligt amerikanska medieuppgifter utspelades märkliga scener i Washington DC i helgen. Först ska personal från det nyligen inrättade ”effektiviseringsdepartementet”, Doge, ha krävt att få tillträde till USAID:s huvudkontor. Senare försvann myndighetens webbplats och på måndagsmorgonen ska anställda vid USAID och demokratiska politiker ha hindrats från att ta sig in på huvudkontoret.
Samma morgon meddelade Elon Musk – som har fått Donald Trumps förtroende att genomföra stora rationaliseringar i den amerikanska statsapparaten – att USAID hade stängts ned.
”Det blev uppenbart att det inte är ett äpple med en mask i. Det vi har är en klump av maskar. Vi måste helt enkelt göra oss av med alltihop. Det går inte att reparera”, skrev affärsmannen på sociala medieplattformen X.
På en pressträff sa Donald Trump samtidigt att nedstängningen ”borde ha gjorts för länge sedan”.
”Skapar kaos för tusentals projekt”
USA är väldens största biståndsland och 2023 var budgeten för USAID motsvarande mer än 450 miljarder kronor. Men i samband med att Donald Trump installerades som president i januari meddelade han att allt internationellt hjälparbete skulle stoppas under 90 dagar. Sedan dess har tusentals USAID-anställda blivit uppsagda samtidigt som biståndsprogram runt om i världen har stängts ned.
Erik Lysén, chef för Act Svenska kyrkan, befinner sig för närvarande i Kenya. På telefon säger han till Dagen att alla han möter pratar om beslutet att stänga ned USAID.
– Det är väldigt allvarligt och det skapar kaos för tusentals projekt i olika länder.
Utöver Kenya nämner han Sydsudan och DR Kongo som två exempel där de amerikanska biståndspengarna utgör mer än hälften av det totala humanitära stödet.
– Konsekvenserna av det indragna stödet blir oerhörda.
Oklart med undantag
Den amerikanska regeringen, med USA:s nya utrikesminister Marco Rubio i spetsen, har meddelat att vissa delar av USAID:s verksamhet ska fortsätta under tiden som det internationella hjälparbetet utvärderas. Undantagen gäller framför allt så kallade livsavgörande humanitära insatser.
Men enligt Erik Lysén råder det stor osäkerhet om vilka program som faktiskt räknas in i denna kategori.
Han beklagar också att det redan nu står klart att USA framöver inte kommer att ge pengar till program som jobbar med familjeplanering och sexualundervisning.
– Det här slår väldigt hårt mot det arbete som görs för sexuell och reproduktiv hälsa i många länder.
Han konstaterar vidare att beslutet att stänga ned USAID innebär ett ”oerhört tryck” på Sverige och andra länder som jobbar med bistånd. För svenskt vidkommande säger han att UD och Sida snabbt behöver analysera situationen.
Skriftlig fråga i riksdagen
Med anledning av de senaste händelserna i USA lämnade Miljöpartiets biståndspolitiska talesperson Janine Alm Ericson på måndagen in en skriftlig fråga till bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M).
”Hur avser statsrådet att agera för att möta de enorma luckor USAID lämnar?”, skrev hon.
Enligt Erik Lysén borde svaret vara givet:
– Sveriges regering har tidigare beslutat att dra ned på biståndet. Nu krävs det ett annat beslut för att täcka upp för det bortfall som nedstängningen av USAID innebär.
”Väldigt dåliga förutsättningar”
PMU:s direktor Niclas Lindgren är också bekymrad. Han konstaterar i och för sig att de insatser som PMU är med och stöttar inte påverkas av det amerikanska beslutet. Däremot förklarar han att PMU har flera samarbetspartner som har haft, och har avtal, med USAID, och att de nu direkt tvingas in i stor osäkerhet om vad som gäller framöver.
– Att över en natt stänga ned den amerikanska biståndsmyndigheten ger väldigt dåliga förutsättningar för alla organisationer som världen över har fått stöd för sitt arbete. Än så länge finns det många oklarheter vad det betyder på sikt, och vi får hoppas att det till slut blir en bra lösning.
Frustration och förväntan i USA
World Relief är en kristen biståndsorganisation som grundades i USA efter andra världskriget. På Instagram uttrycker organisationen frustration över utvecklingen.
”Det här är den senaste i raden av otroligt oroande händelser som kan visa på en tragisk målsättning att montera ned livräddande hjälp och utvecklingsarbete runt om i världen.”
Men alla är inte negativa. På en blogg som tillhör den kristna organisationen Focus on the Family välkomnas omstruktureringen av det amerikanska biståndet. Paul Batura, kommunikationsansvarig på Focus on the Family, konstaterar bland annat att det finns en risk att biståndspengar skapar ett skadligt beroende hos mottagarna.
”Under de kommande månaderna har myndighetspersoner lovat att på ett noggrant sätt analysera och utvärdera vart aktuellt bistånd går. Vi ber att de här individerna ska vara kloka och ha gott omdöme, att de inte ska styras av politik, utan av alla berördas bästa intresse.”
Effekter i Kenya
Jackson Obare, regionchef för ForumCiv i östra Afrika, säger i en kommentar till Dagen att det amerikanska beslutet redan märks i Kenya där han är stationerad. Han berättar bland annat att 1,4 miljoner kenyaner med hiv drabbas och att vaccinationskampanjer mot malaria har stoppats. Han nämner även att utbildning för flyktingar påverkas negativt samt att risken för barnarbete och tidiga äktenskap ökar. Dessutom lyfter han fram säkerhetsaspekten och våldsbejakande extremism liksom att framsteg som har gjorts inom demokrati och demokratisk styrning nu hotas.
– Det kommer att ta många år för något land att fylla det finansieringsunderskott som har orsakats av indragningen av USAID-finansieringen.
[ Musk och Trump sätter skräck i världens utsatta ]
---
Fakta: USAID
- USA:s statliga biståndsorgan bildades 1961 på initiativ från president John F Kennedy. En målsättning var att på ett effektivt sätt motverka Sovjetunionens inflytande utomlands.
- Myndigheten har fler än 10 000 anställda och en budget på 42,8 miljarder dollar, motsvarande mer än 450 miljarder kronor. Pengarna ska gå till både humanitärt stöd – katastrofhjälp – och långsiktiga utvecklingsinsatser.
- Myndigheten har kontor i ett 60-tal länder och verksamhet i runt 120 länder.
---
