Salwan Najem döms för hets mot folkgrupp efter sitt agerande i samband med fyra koranbränningar, något som utförts tillsammans med den nu avlidne Salwan Momika.
Domen har fått debatten att ännu en gång blossa upp, där vissa menar att vi nu fått någon form av hädelselagsstiftning i Sverige där islam fått en särställning.
Han har tidigare hamnat lite i skuggan. Men efter mordet på Salwan Momika har strålkastarljuset nu riktats mot Salwan Najem, han som spelade andrafiol i de uppmärksammade koranbränningarna.
De båda männen, båda med rötterna i Irak, skapade stora rubriker världen över då de med sina manifestationer mot islam såg till att öka hotbilden mot Sverige samt försvårade processen att gå med i Nato. Deras agerande skapade också en stor debatt om var gränsen för yttrandefrihet ska gå. Den debatten har nu åter tagit fart efter att Stockholms tingsrätt dömt Salwan Najem för hets mot folkgrupp, en dom som Salwan Momika också hade fått om han varit kvar i livet. Han sköts till döds förra veckan i Södertälje.
Svårare med religionskritik
Rätt eller fel domstolsbeslut? Yttrandefrihetens försvarare gick snabbt ut och kritiserade domen.
– Även det osakliga, råa och barbariska ryms inom en vid yttrandefrihet, kommenterade Nils Funcke, journalist och tidigare sekreterare i den parlamentariska Yttrandefrihetskommittén, till Sveriges Radio.
Han menade att nu finns en risk att det blir svårare att utöva religionskritik och hoppas därför att domen ska överklagas för att få en annan utgång.
Flera andra är inne på samma spår och gör analysen att Sverige är på väg att få tillbaka någon form av hädelselag, där islam får en särställning eftersom man tänker att yttranden mot kristna eller judar inte skulle leda till samma sak.
Ytterligare kritik som förs fram i just den här domen är att Salwan Najem döms även för Salwan Momikas uttalanden, då domstolen anser att de båda agerade i samförstånd.
En kombination
Andra menar att domen är rimlig, exempelvis Aftonbladets nyhetskolumnist Oisén Cantwell, som tar fasta på att det trots allt handlar om mycket grova angrepp på muslimer. Han konstaterar också att det i domen inte slås fast att koranbränningar i sig skulle utgöra hets mot folkgrupp, utan det handlar snarare om en helhetsbild, där man också lindat in Koranen i bacon och gjort aggressiva uttalanden mot islam och muslimer.
I domen från tingsrätten framkommer det tydligt:
”Att hantera en för muslimer helig skrift genom att tända eld på den, lägga bacon i den, trampa och sparka på den, putsa sina skor med den och riva ut sidor ur den i samma sammanhang som man fäller uppenbart kränkande uttalanden om religionen och dess företrädare kan inte ses som en saklig eller vederhäftig debatt om islam som religion.”
Fyra olika bränningar
Salwan Najem fälls för sin inblandning i fyra koranbränningar, varav två skedde utanför Stockholms moské i samband med muslimska högtider. Förutom att tända eld på Koranen framfördes budskap som ”att de som följer Koranen är farliga och har ett terroristiskt tankesätt, att islamcancern sprider sig i Sverige och att den elakartade sjukdomen måste tas bort, att terrorism och uppvigling föds i moskéerna, att barn blir våldtagna i moskéerna, att barn ska förbjudas gå in i moskéer eftersom de annars kommer att bli tidsinställda bomber i framtiden samt att muslimer tvingar barn att bära slöja eftersom de känner sexuell attraktion till barn”, allt enligt domen från Stockholms tingsrätt.
Samarbete med korskvinnan
Salwan Najem har efter sitt samarbete med Salwan Momika fortsatt att elda upp Koranen tillsammans med en kvinna bärandes på ett stort träkors, som säger sig utföra sina koranbränningar i Jesus namn. Hon går därför under smeknamnet “korskvinnan”, och även hon framför grov kritik av islam i samband med sina framträdanden.
Efter mordet på Salwan Momika har både hon och Salwan Najem sagt att de numera är de främsta måltavlorna för islamister som retats upp av deras koranbränningar.
