Omvändelseförsök, konfessionella friskolor, abort och finansiering av trossamfund. Flera frågor som berör trossamfund och religion finns med i Tidöavtalet. Dagen granskar – hur går det?
Den 14 oktober 2022 offentliggjordes Tidöavtalet, det dokument som ligger till grund för hur Sverige styrs i dag. Avtalet innehåller en rad förslag på politiska reformer som den borgerliga regeringen med M, KD och L kommit överens om med Sverigedemokraterna.
Nu har över halva mandatperioden passerat, så hur går det? Dagen har tittat närmare på några av förslagen som man kom överens om på Tidö slott.
1. Omvändelseförsök
Som en del i att bekämpa hedersrelaterat förtryck har det lagts in i Tidöavtalet att man ska se över om omvändelseförsök av hbtq-personer, eller omvändelseterapi som det står i själva avtalet, ska kunna förbjudas. Det är inget direkt löfte, utan det som står är att man ska utreda behovet av ett förbud, med tillägget att det ska ske ”med respekt för grundlagsskyddade fri- och rättigheter, såsom religionsfriheten”.
Något förbud är ännu inte i sikte. Men att viljan finns bedyrade justitieminister Gunnar Strömmer (M) i den interpellationsdebatt som hölls i riksdagen i oktober.
– Vår utgångspunkt är att omvändelseförsök ska kriminaliseras, löd beskedet.
Problemet är bara att den utredning som presenterats under mandatperioden, tillsatt av den tidigare S-ledda regeringen, inte kom med några förslag på hur det ska gå till. I stället ansåg utredaren att nuvarande lagar är tillräckligt för att lagföra dem som försöker tvinga hbtq-personer att ändra sexuell läggning.
Gunnar Strömmer kunde bara sucka djupt åt att man inte kommit längre i frågan och lovade att regeringen ska återkomma med skarpare förslag, troligtvis inbakade i någon form av ny utredning.
– Jag tycker att det här luktar löftessvek från regeringen, svarade Daniel Vencu Velasquez Castro (S), som var den som initierat debatten.
Han påstod att det numera står klart att omvändelseförsök inte kommer att förbjudas under den här mandatperioden, trots det som står i Tidöavtalet.
[ Regeringen avvaktar om förbud av omvändelseterapi ]
2. Finansiering av trossamfund
Strax innan valet 2022 sjösatte den S-ledda regeringen en förstudie för att se över om det gick att förbjuda utländsk finansiering av trossamfund. Efter valet dök frågan även upp i Tidöavtalet. Även om man inte kräver ett förbud så lovar man i alla fall en kartläggning eller utredning. Det står också svart på vitt vilken religiös inriktning man vill rikta in sig på, nämligen trossamfund ”med kopplingar till islamism”, något som slås fast två gånger om i avtalet.
I januari 2023 publicerades förstudien, med beskedet att det vore mycket krångligt att införa ett generellt förbud av utländsk finansiering av trossamfund, i alla fall om regeringen var ute efter att stävja religiös extremism. Johan von Essen som var utredare menade att det vore mycket enklare att bara rikta in sig på de trossamfund där man tror att extremism finns.
Någon ny utredning har inte tillsatts, men regeringen har jobbat med frågan om att bekämpa religiös extremism på annat sätt, bland annat genom att få igenom den nya lagstiftningen om demokrativillkor för trossamfund, något som dock inte ingår i Tidöavtalet.
[ Expert: Lag mot utländska pengar till samfund är onödig ]
3. Konfessionella friskolor
Skolinspektionen ska enligt Tidöavtalet få möjlighet att göra fler granskningar av konfessionella friskolor, där det också finns uttalat att problemet handlar om muslimska friskolor. Fler oanmälda besök ska göras och myndigheterna ska främst rikta in sig på skolor där man tror att problemen för radikalisering är stora.
Och av nyhetsrapporteringen att döma så verkar det som att avtalet följs. Dagen har rapporterat om en våg av oanmälda besök av Skolinspektionen på kristna friskolor, där de även hittat en och annan detalj att slå ned på. Nyligen kom exempelvis beskedet att en kristen friskola i Flen ändrade i sina morgonsamlingar, eftersom det kunde tolkas som att de krävde obligatorisk närvaro på morgonbönen.
Men framför allt har den nya vågen av inspektionen lett till att en rad muslimska friskolor tvingats stänga. När Dagen rapporterade i december 2023 visade det sig att det enbart fanns en friskola i hela Sverige som var öppen med sin muslimska profil.
Regeringspartiet Liberalerna gick till val på att helt förbjuda konfessionella friskolor, men det skrevs aldrig in i Tidöavtalet och inga steg har tagit för att införa ett sådant förbud.
[ Våg av oanmälda inspektioner på kristna friskolor ]
4. Villkora biståndet
Att svenskt bistånd är mitt inne i en stor förändring är tydligt sedan maktskiftet 2022. Men mycket sker utan att det finns nedskrivet i Tidöavtalet, exempelvis avskaffandet av enprocentsmålet eller reformerna för civilsamhället. Men det som står är att biståndet ska börja villkoras när länder vägrar att ta tillbaka sina egna medborgare som ska utvisas.
Det här skrevs sedan in i policydokumentet ”Bistånd för en ny era” som kom i slutet av år 2023. I samband med det kom det också några spetsiga uttalanden om att Sverige står redo att dra in bistånd till länder som vägrar ta emot sina egna medborgare. Men detta hot har, vad Dagen erfar, inte använts någon gång.
Vidare står det i Tidöavtalet att bistånd ska användas för att motverka irreguljär migration och bidra i arbetet med den frivilliga återvandringen, något som också ska gälla inom EU-samarbetet. Även det här har förts in i dokumentet ”Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete inom migration, återvändande och frivillig återvandring 2024–2028”.
Så löftena från Tidöavtalet har med andra ord förts in i relevanta dokument och framtida strategier, men hittills har de inte prövats i skarpt läge.
[ Biståndsreformer tvingar SMR att lägga om arbetet ]
5. Abort
I Tidöavtalet finns det två tydliga förslag gällande abort. Det ena handlar om att föra in skyddet för abort i grundlagen, det andra handlar om att göra det möjligt med hemaborter.
När det gäller att skriva in aborträtten i grundlagen har det precis presenterats en utredning där alla åtta riksdagspartier verkar vara med på noterna. Eftersom det handlar om en grundlagsändring går det inte att genomföra det här under den pågående mandatperioden, utan det måste ske ett riksdagsval innan beslutet börjar gälla. Men hittills ser det ut som att regeringen gjort vad de kan i frågan.
En annan fråga handlar om att göra det lagligt med så kallade hemaborter, alltså att i ett tidigt stadium kunna genomföra en abort på egen hand utan att uppsöka sjukvård.
Sommaren 2023 tillsattes en utredning för att se över frågan, den väntas vara färdig i februari 2025, där vi ännu inte vet var den kommer att landa.
[ KD:s invändning mot förslaget att abort ska skrivas in i grundlagen ]
---
Fakta: Tidöavtalet
- Tidöavtalet är det 63-sidiga dokument som ligger till grund för hur Sverige styrs under mandatperioden 2022–2026.
- Avtalet har tecknats av de tre borgerliga regeringspartierna M, KD och L och Sverigedemokraterna.
- Syftet med avtalet är att få till ett samarbete under mandatperioden där SD ska ges inflytande utan att sitta i regeringen.
- En lång rad löften finns nedskrivna i Tidöavtalet, men de är inte uppsatta i punkter, utan sorterade utifrån olika ämnesområden.
---
