Närmare 800 personer lyssnade till deras berättelse om andliga trauman från tiden i församlingen Stockholm Karisma Center. Vid seminariet ”Fri från frikyrkan” samtalade de med forskare. Och riktade skarp kritik mot pingströrelsen som helhet.
– Det behövs en vitbok eller sanningskommission kring Karisma center, menade Sofie Twal Hedman och Mia Fernando.
De båda systrarna har nyligen skrivit en bok om sin tid i Stockholm karisma center, en pingstförsamling som bildades 1996 och som gick i konkurs och lades ner ett knappt decennium senare, 2005. De två var till största delen i tonåren när de var en del av Karisma.
Nu berättade de sin historia inför storpublik. Här fanns representanter från olika delar av frikyrkligheten, blivande pastorer från teologiska högskolor samt andra som, liksom dem själva, haft tuffa erfarenheter från frikyrkan och ofta lämnat sina församlingar.
De beskrev smärtsamma upplevelser av andliga strider, demonlära, frånvaro av demokrati, lydnadskultur, skamkänslor och dyra hyror för exklusiva lokaler som var dolda för medlemmarna.
Stark trosförkunnelse
I samlingen tryckte de dessutom hårt och upprepat på att Karisma centers pastorer och teologi hade sin förankring i pingströrelsen som helhet. Det gällde inte minst det de kallade ”den starka trosförkunnelsen”, som de menade var något annat än framgångsteologin från Livets ord, även om de såg likheter.
Man var tvungen att ha tro för något för att det skulle hända. Det fick konsekvenser inte minst inom ekonomihanteringen, menade de.
– Karisma tog ofta det man kallade sanningar ett steg längre än övriga pingströrelsen, påpekade Sofie Twal Hedman.
Omkring 1 000 elever deltog totalt i Karisma centers ettåriga bibelskola under åren, där många kom från andra pingstförsamlingar i landet. Församlingen hyrde en period lokaler av Citykyrkan i Stockholm, och slutade sina dagar i Filadelfiakyrkan, som försökte sträcka ut en hand till en församling i nöd, beskrev de.
[ Frida Park: Pilgrimer på trons vandring – inte på flykt undan kyrkan ]
Efterlyste utredning
Bokförfattarna har saknat ansvarstagande från pingströrelsen centralt efter konkursen – och tyckte även att kristna medier har haft en högst bristfällig bevakning av konsekvenserna för de cirka 700 medlemmarna som blev utan församling.
Sofie Twal Hedman och Mia Fernando efterlyste en utredning typ den rapport Pingst har gjort kring Kutbyförsamlingen och deras läror, som de menade var sprungen ur samma teologi vid tiden.
De berättade att ingen från Pingst hittills har hört av sig till dem, även om ett informellt samtal med en mindre grupp pastorer var planerat nyligen, men ställdes in.
[ Recension: Skildring av Karisma Center väcker viktiga frågor om destruktiva församlingsmiljöer ]
”Tyst från pingströrelsen”
– Tystnaden kring Karisma center är ett kontraktsbrott som har skapat en förtroendekris som inte kan repareras förrän det finns ett offentligt ansvarstagande. Men än har vi inte sett några sådana tecken. Från pingströrelsen är det tyst, sa Sofie Twal Hedman och möttes av applåder i lokalen.
Mia Fernando fortsatte:
– Kontraktsbrottet har gjort oss till dekonstruerare och avhoppare. Att det inte finns ett ansvarstagande för det vi kallar den tossiga teologin gör att man knuffar ut folk.
Det beklagades att ingen från pingstledningen fanns på plats i lokalen. Pingstledningen hade samtidigt inte erbjudits plats i samlingen att ge sina kommentarer till det som framfördes, ska påpekas. Några enskilda pingstpastorer fanns bland de lyssnande.
Högre seminarium hos EHS
Bakom inbjudan till ”Fri från frikyrkan” – om karismatik, andliga trauman och dekonstruktion – stod Enskilda Högskolan i Stockholm, EHS, med Equmeniakyrkan som huvudman.
Samlingen på tisdagseftermiddagen var formellt ett högre seminarium och hölls i Immanuelskyrkan i Stockholm. Drygt 250 personer var på plats och cirka 500 följde föredrag och samtal på nätet framför bildskärmar runt omkring i landet.
Om det hettade till kring Stockholm karisma center under samlingen så hölls övriga inslag i en betydligt mer lågmäld ton, där man vände och vred på olika smärtsamma erfarenheter av tro och kyrka. David Eklind Kloo, med en karismatisk och bibeltrogen uppväxt inom Baptistsamfundet, delade med sig av sin resa bort från kristen tro och om hur uppväxten i Värmland bestått av rädsla för Gud.
[ Bokrecension: Mer sorgesång än anklagelseakt när David Eklind Kloo gör upp med frikyrkan ]
Från forskarhåll deltog Pehr Grankvist, professor i psykologi vid Stockholms universitet samt Espen Gilsvik, tidigare ledare för Ny generation i Norge som skrivit om ex-karismatiska kristna.
[ Dokument Karisma: Sex artiklar om församlingens uppgång och fall ]
Viktigt att lära av misstag
Carin Dernulf, pastor och föreståndare i Immanuelskyrkan var nöjd efter samlingen.
– Det har varit en jätteviktig eftermiddag. Vi behöver prata om det här för att kunna lära oss av våra misstag. Sedan kan vi aldrig kontrollera helt med strukturer och annat. Men så länge vi har trygga miljöer där alla frågor får ställas tror jag att vi har kommit långt.
– En lärdom från i dag är också att det demokratiska – med ett vi och inte bara en ledare – är oerhört viktigt, säger Carin Dernulf.
Tacksamhet över seminariet uttrycktes i slutet av samlingen av Josefin Lennartsson i publiken som jobbar med frågor kring religionstrauman, och som också efterlyste uppföljning.
[ Fler artiklar om Stockholm Karisma Center ]
---
Fakta: Fri från frikyrkan
Rubriker ur programmet:
- Att tro på Gud men tvivla på sig själv: Om Gudsbild och självbild. (David Eklind Kloo, författare och Pehr Granqvist, professor i psykologi).
- Dekonstruktion av tro. (Espen Gilsvik, religionssociolog och tidigare ledare för Ny generation i Norge).
- Berättelsen om Karisma center (Sofie Twal Hedman och Mia Fernando).
- Frågestund med alla medverkande.
---
