Rebellerna i M23, som anses ha Rwandas stöd, har tagit över miljonstaden Goma i Demokratiska republiken Kongo. Här har Läkarmissionen sex anställda, som rapporterar om explosioner och beskjutning.
– Just nu är läget oerhört alarmerande. Vi förbereder oss för en humanitär insats så snart vi har större kontroll över situationen, säger generalsekreterare Josephine Sundqvist.
Rebellgruppen M23 har under januari trappat upp sina attacker och intagit flera städer och orter i norra och södra Kivuprovinserna i östra DR Kongo. Bara sedan årsskiftet har över 400 000 människor tvingats fly sina hem, enligt FN:s flyktingorgan UNHCR, och förra veckan varnade FN:s generalsekreterare António Guterres för att konflikten riskerade att sprida sig och leda till ett regionalt krig.
På söndagskvällen meddelade så rebellerna att de intagit Goma, som har två miljoner invånare och är bas för flera internationella hjälporganisationer och fredsbevarande insatser. Även Läkarmissionen har sitt landkontor för DR Kongo i Goma.
– Det som är verklighet är att Goma övertogs av MS23 på söndagskvällen vid 20-tiden. Rebellerna har nu kontroll över flygplatsen och kontrollerar även gränsen mellan Kongo och Rwanda, säger Läkarmissionens generalsekreterare Josephine Sundqvist till Dagen.
– De FN-anställda lämnade staden redan i går eftermiddag, innan rebellerna intog centrala Goma, och evakuerades med flyg till Uganda respektive huvudstaden Kinshasa.
Varningstecknen har funnits en längre tid.
– Det man möjligtvis kan notera är att övertagandet skedde väldigt snabbt, och att rebellerna kom från flera olika riktningar, säger Josephine Sundqvist.
Både FN och USA anklagar grannlandet Rwanda för att stödja M23, som är en av flera väpnade grupper som söker kontroll över DR Kongos tillgångar på metaller och mineraler.
Svårt för alla i Goma
Josephine Sundqvist vill inte kommentera den politiska situationen, utan konstaterar att civilbefolkningen och internflyktingars behov av skydd måste stå i centrum för arbetet.
– Det har varit strömlöst i staden i fyra dygn, och internet har legat nere i cirka tre dygn, vilket försvårar all kommunikation och också den humanitära samordningen, säger hon.
– Våra sex anställda lever under väldigt hård press, och hör ständigt skjutningar och explosioner. Det är många rebellsoldater ute på gatorna. Vår landchef berättar att rebellerna skjuter regelbundet utanför hans bostad.
Fokus för Läkarmissionen och andra humanitära aktörer ligger just nu på personalens säkerhet och på att få en överblick över situationen, säger hon.
– Samtidigt planerar vi för en humanitär respons i staden. Det har varit flera attacker mot flyktingläger och många har skadats i skjutningar. Det finns stora behov av första hjälpen och sjukvård, av skydd för civilbefolkningen och av mat och andra förnödenheter. Det behövs också hjälp med strömkällor, eftersom människor är helt beroende av mobilen för att kunna hålla kontakter och skicka pengar.
– Tyvärr talar det mesta för att det sexuella våldet, som redan nu används som ett vapen i konflikten, riskerar att eskalera i och med det här övertagandet.
Arbeta med Kyeshero-sjukhuset
Det Läkarmissionen hoppas på närmast är att kunna utöka sitt stöd till Kyeshero-sjukhuset i Goma, för att kunna ge skydd åt civila, erbjuda sjukvård och dela ut mat. Läkarmissionen bedriver redan ett omfattande humanitärt arbete på sjukhuset i nära samarbete med kyrkoorganisationen Cepac, som är huvudman för sjukhuset.
– Sjukhuset är säkert tills vidare och vi förbereder oss för att kunna agera där, säger Josephine Sundqvist.
– Just nu är vår personal kvar i Goma och förbereder en respons. Men läget kan ändras snabbt och vi följer situationen från timme till timme.
– För oss på Läkarmissionen är det också centralt att Sverige kliver fram. Det här är en bortglömd konflikt som kräver utökat humanitärt stöd och finansiering, men också naturligtvis resolutioner i FN:s säkerhetsråd.
Denis Mukwege har varnat
FN:s säkerhetsråd fördömde vid ett krismöte på söndagskvällen en ”uppenbar respektlöshet” mot DR Kongos suveränitet och territoriella integritet. Rådet krävde att den ”oauktoriserade närvaron av utländska styrkor i östra Kongo” omedelbart skulle dra sig tillbaka, utan att nämna styrkorna i fråga vid namn.
En som varnat länge för situationen är Denis Mukwege, som leder Panzisjukhuset i östra Kongo och hela Cepacs hälsodepartement, som även inkluderar Kysehero-sjukhuset. Han fanns på plats förra veckan i Norge när Läkarmissionen lanserades där.
”När ska världens länder sluta att blunda för den kongolesiska tragedin och att acceptera eller tolerera systematiska brott mot internationella lagar och mänskliga rättigheter?!”, skrev han i söndags på Facebook.
Rebellrörelsen M23 växte fram för över ett årtionde sedan, och består till delar av stridande från folkgruppen tutsi som deserterat från DR Kongos armé. Rwanda förnekar inblandning.
[ Panzisjukhuset mitt i mpox-spridningen: ”Situationen är allvarlig” ]
