Att man i kyrkor och trossamfund är oroliga för de nya demokrativillkoren är förståeligt, säger socialminister Jakob Forssmed (KD) när Dagen träffar honom i Rosenbad.
– Samtidigt har vi haft en väldigt lång process och varit väldigt transparenta, lägger han till då han förklarar varför det här regelverket behövs.
Den har funnits i några veckor nu. Lagstiftningen om demokrativillkor för trossamfund och civilsamhälle infördes vid årsskiftet, något som skett efter att frågan debatterats under lång tid dessförinnan.
Än så länge har den purfärska lagstiftningen inte prövats i skarpt läge, så det är fortfarande ovisst vad den kommer att leda till. Men flera kyrkliga ledare som Dagen varit i kontakt med den senaste tiden har uttryckt en viss oro, bland annat vad som kan hända om vissa samfund skulle bryta mot de uppsatta villkoren. Hur hårt blir man straffad?
Enhetligt och förutsägbart
Ansvarig minister är Jakob Forssmed (KD) som Dagen träffade i samband med en pressträff inne i Rosenbad.
Demokrativillkoren är på plats, vad händer nu?
– Nu kommer de att implementeras i ett stort antal förordningar. Syftet är att vi ska få mer enhetlighet, förutsägbarhet och rättssäkerhet kring detta, säger Jakob Forssmed (KD).
Lagstiftningen är alltså på plats, men han räknar med att det kommer att ta lite tid innan allt har satt sig och innan alla frågetecken har rätats ut. Att det finns de som känner en viss oro har han därför förståelse för.
– Det väcker naturligtvis frågor när ett nytt regelverk ska implementeras.
Finns ett behov
Hur tillämpningen kommer att ske kan han som minister inte med hundraprocentig precision svara på, utan Jakob Forssmed (KD) kan enbart förklara att man just nu jobbar med att försöka räta ut alla frågetecken som finns.
– Samtidigt har vi haft en väldigt lång process och varit väldigt transparenta, säger han.
Utredningen som ligger till grund för lagstiftningen blev exempelvis klar redan 2018, då Alice Bah Kuhnke (MP) var ansvarig minister under en S-ledd regering. Sedan har en proposition dragits tillbaka i samband med maktskiftet 2022 och Jakob Forssmed (KD) förklarar det med att man ville säkerställa att det blev så bra som möjligt.
Att det finns ett behov av demokrativillkor för att få statliga bidrag är något som Jakob Forssmed (KD) inte tvivlar på.
– För det har funnits samfund som inte borde ha fått bidrag och vi har inte kunnat stoppa det, säger han.
Varför är viktigt att trossamfund får statliga bidrag?
– För att de är en viktig del av samhället och man gör viktiga insatser för sina medlemmar, säger Jakob Forssmed.
Så både vad kyrkor och samfund gör internt, men också vad de gör för samhället i stort, är anledningen till att de även ska få statliga bidrag. Ministern poängterar att trossamfunden finns till för stöd i samband med krissituationer och de har bra kunskap om hur man hanterar svåra frågor i livets olika skeenden.
– Det är inte utanför Skatteverket man samlas när det är kris så att säga.
Vore det inte bättre om samfunden klarade sig utan statliga bidrag?
– Jag tycker att de bidrag vi ger är väldig välmotiverade, svarar Jakob Forssmed.
Sedan betonar han att samfunden inte finansieras fullt ut av statliga bidrag, utan den allra största inkomsten kommer från dess egna medlemmar, även om det i flera fall sker med lite draghjälp från staten då många betalar in sin kyrkoavgift med hjälp av Skatteverket.
[ Pingstvän blir ny generaldirektör med ansvar för civilsamhället ]
