Här är Syriens kristna - står inför en osäker framtid

En av Syriens historiska kyrkor har numera fler anhängare i Sverige. En annan har lyckats behålla sina medlemmar i hemlandet. Efter att en islamiströrelse tagit makten i Syrien är nu osäkerheten stor för landets kristna minoritet – här är de olika kyrkorna det handlar om.

”Det är som att Ahmed Al-Sharaa har återskapat kyrkomötet i Nicea.”

En och annan kyrkohistoriskt intresserad person skrockade nog glatt åt sociologiprofessor Amro Alis skämt då han på plattformen X kommenterade mötet mellan Syriens nye president och landets olika kyrkoledare. För den nya ledaren sitter inklämd mellan en lång rad svartklädda kyrkliga representanter, och ja, backa bandet så fanns flera av deras historiska företrädare antagligen på plats år 325 då kyrkomötet i Nicea hölls, ett möte där flera avgörande teologiska beslut togs, exempelvis om Guds treeniga natur.

Jihadist med slips

Men nu sitter kyrkoledarna här som representanter för olika kristna minoriteter i ett land som precis tagits över av en islamistisk rebellrörelse. Mötet med Syriens nye president Ahmed Al-Sharaa är så klart en viktig händelse. Han var tidigare en jihadist ansluten till al-Qaida, men numera framträder han som en slipsklädd statsman som lovar att landets minoriteter ska skyddas.

Syriens kristna har dock anledning till oro. Se bara på grannlandet Irak och hur det gick efter att diktatorn Saddam Hussein föll år 2003, det blev starten på förföljelse och flykt och sedan även framväxten av IS fruktade kalifat. Vad kommer att hända här, efter diktatorn Bashar al-Assads fall?

Snårig skara kyrkor

Att bena ut vilka alla Syriens olika kyrkor är kan vara knepigt.

– För det är en enorm röra, erkänner Michael Hjälm, rektor på Sankt Ignatios som utbildar ortodoxa präster.

Men de flesta samfund är ortodoxa, antingen grekisk-ortodoxa eller orientaliska. Här finns också flera kyrkor som ingår i den katolska gemenskapen, medan de protestantiska kyrkorna är så små att de oftast räknas bort.

Statistik är inte enkelt, men innan Syriens inbördeskrig drog i gång år 2011 var omkring 10–15 procent av landets befolkning kristna. Många invånare har sedan dess flytt, inte minst efter att IS tog över delar av landet och påbörjade sin utrensning av oliktänkande. Så hur många kristna som faktiskt finns kvar, och hur stor andel av befolkningen de utgör, går i nuläget bara att göra grova uppskattningar av.

Okänd kyrka störst

Men den kyrka som är störst i Syrien är den grekisk-ortodoxa kyrkan av Antiokia. Det här är en kyrka som sträcker sig tillbaka till 300-talet och det biskopssäte som upprättades i staden Antiokia, som då var en av fem säten som utgjorde grunden för den kristna världen.

– Så den kyrkan har funnits där hela tiden, säger Michael Hjälm.

Kyrkan ska ha grundats av apostlarna Petrus och Paulus i staden Antiokia, som i dag ligger i Turkiet. Det är en av de största kyrkorna i Mellanöstern, allt som allt har de omkring fyra miljoner medlemmar utspridda över flera länder. Kyrkans högste ledare är patriark Johannes X som har sitt högsäte i Syriens huvudstad Damaskus.

Michael Hjälm uppskattar att den här kyrkan har omkring en halv miljon anhängare i Syrien. Han berättar att de har haft en privilegierad position under den tidigare presidenten Bashar al-Assad, vilket lett till att många har valt att stanna kvar i landet. Kyrkan finns etablerad i Sverige, men har bara några tusen medlemmar här, inte alls i paritet med andra invandrarkyrkor.

Kyrkan som blivit störst i Sverige

En annan kyrka med starka rötter i Syrien är den syrisk-ortodoxa kyrkan. Det här är en kyrka som många i Sverige känner till eftersom den är väl etablerad här och är numera ett av landets största trossamfund.

– De är faktiskt ganska få kvar i Syrien, ungefär 100 000, säger Michael Hjälm.

– De har kraftigt desarmerats på grund av förföljelse.

Att så många syrisk-ortodoxa lämnat Syrien förklarar Michael Hjälm med att ju mindre en kristen gemenskap är, desto större är tendensen att fly. Numera är denna kyrka faktiskt numerärt större i länder som Tyskland och Sverige än vad den är i Syrien.

– Den nya ”huvudstaden” för den syrisk-ortodoxa kyrkan i världen är numera Södertälje där det bor cirka 30 000 av kyrkans medlemmar. Det finns ingen annan stad som har så många syrisk-ortodoxa, säger Michael Hjälm.

Patriarken, Mor Aphrem II, har dock sitt huvudsäte i Syriens huvudstad Damaskus. Även denna kyrka gör anspråk på att härstamma från biskopssätet i Antiokia.

Andra stora kyrkor

Syrien ligger mitt i det område där kristendomen en gång växte fram, och det är en förklaring till att det finns så många olika kyrkobildningar. När Michael Hjälm ska redogöra för de största kyrkorna nämner han den armeniska apostoliska kyrkan och den melkitiska grekisk-katolska kyrkan, en katolsk kyrka som använder sin egen bysantiska rit.

Sammanlagt finns det cirka tio olika kyrkor i Syrien av betydelse. Utöver de ovan nämnda finns också armeniska katoliker, den armenisk-ortodoxa apostoliska kyrkan, österns assyriska kyrka, maroniter, kaldéer och Katolska kyrkan.

Tillsammans utgör de en stor, men brokig, kristen minoritet. Michael Hjälm tror att det kan finnas ungefär 700 000 kristna kvar i Syrien, vilket är ungefär 60 procent jämfört med hur det såg ut innan krigsutbrottet år 2011.

– För det har skett en kristen avfolkning som vi inte sett någon gång tidigare, konstaterar han.

Kyrkohistoriskt paradis

Den som älskar kyrkohistoria har i alla fall ett helt hav att ösa ur när det gäller Syrien där det går att följa spåren bakåt i tiden till den tidiga kristna kyrkan.

– Alla tillhörde samma kyrka från första början, innan den började dela upp sig i olika grenar, förklarar Michael Hjälm.

Vid kyrkomötet i Nicea på 300-talet var alla dessa kyrkor exempelvis enade mot arianismen som uppfattades som en irrlära. Den första stora splittringen ägde i stället rum på 500-talet vid kyrkomötet i Kalcedon, då man tvistade om Jesus hade en eller två naturer, där vissa kyrkor som brukar kallas orientaliska skiljde ut sig från de övriga, exempelvis den syrisk-ortodoxa kyrkan. Vid sidan om de stora kyrkomötena fanns också Österns kyrka, som gick sin egen väg.

Genom århundradena har det skett ytterligare splittringar, folkförflyttningar och sedan även mission. Resultatet är alltså denna mångfacetterade kristna palett som i dag utgör Syriens kristna minoritet.

Kan de känna sig trygga i det nya Syrien?

– Ahmed al-Sharaa och hans rörelse HTS som vi tidigare identifierat med al-Qaida hävdar att de har bytt position och att de numera vill ha en mer inkluderande hållning när det gäller minoriteter. Det är omöjligt att veta om det är på allvar eller om det bara handlar om att få bekräftelse från omvärlden, säger Michael Hjälm.

Men han tänker att det är viktigt att ta tillvara på den här öppenheten för att på så sätt kunna stödja de krafter som vill bygga ett demokratiskt samhälle. För just nu är det oklart vad som kommer att hända. Michael Hjälm tror att ambitionen trots allt är att bygga en muslimsk stat i Syrien där kristna och även andra minoriteter ska få plats.

[ Oro i Tyskland när Syriens ledare vägrade skaka ministerns hand ]