Nyheter

Präst stängdes av efter anmälan – stämmer stiftet och vädjar till påven

Katolske prästen som suspenderats efter att han inte avstått från arbete med barn och unga - menar att han inte fått varningar eller detaljer om vad han anklagats för

Den katolske präst som avstängdes i november har stämt Stockholms katolska stift, och har även överklagat avstängningen till Vatikanen. Han vill att avstängningen hävs och anser sig ha rätt till skadestånd, bland annat för att stiftet ”offentligt utpekat honom som brottslig eller klandervärd”.
– Också Stockholms katolska stift lyder under svensk arbetsrätt, uppger prästens advokat Andreas Karlgren.

Prästen i fråga hade enligt stiftet inte fullt ut lytt en uppmaning från 2022 om att avstå från att arbete med barn och unga. Bland annat därför fråntogs han i november i ett slag rätten att verka som präst i Stockholms katolska stift, som omfattar hela Sverige.

Nu bestrider prästen avstängningen i rätten.

– Han har följt de krav arbetsgivaren ställt på honom varför ytterligare ingripanden är ogrundade, uppger mannens advokat, Andreas Karlgren, för Dagen.

Enligt de handlingar som Dagen har tagit del av grundar sig avstängningen inte på någon misstanke eller anklagelse om fysiska övergrepp. Snarare ska prästen ha ”haft en tendens att binda yngre personer emotionellt till sig”, vilket kopplas till en anmälan från en person år 2021.

Till Dagens Nyheter säger Andreas Karlgren att hans klient gärna vill ”försonas med de som upplevt sig vara sårade av honom”.

– Men han håller inte alls med om att han har någon sorts patologisk problematik. Han tar gärna emot varje form av hjälp för att kunna läka både sig själv och relationen med andra berörda.

I januari 2023 fick prästen en rehabiliteringsplan av stiftet där han uppmanades att ta emot ”psykologisk och andlig hjälp”. Detta förklarar sig prästen ha gjort, samtidigt som han hänvisar till att han ”av psykolog bedömts vara lämplig för tjänstgöring”.

Dagen träffar Anders Arborelius, romersk-katolsk kardinal och biskop i Stockholms katolska stift.

Inte fått ta del av underlag

Hans kritik mot stiftet handlar, enligt advokat Andreas Karlgren, om att de olika ingripandena mot honom inte har motiverats tillräckligt väl.

– Stiftet har påstått att man har utredning och underlag med bevisning där skälen ska framgå. Dessa har vi inte fått ta del av i någon form på två år. Detta trots att vi har bett om det upprepade gånger, uppger han för Dagen.

I den stämningsansökan som lämnades in i december yrkar prästen på att få tillbaka sin tjänst, då sakliga skäl för avskedande saknas, och på att få skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd. Dessutom önskar han 50 000 kronor i skadestånd för att stiftet under denna process ”offentligt utpekat honom som brottslig eller klandervärd” – något som styrks genom hänvisning till en tidigare artikel i Dagen.

– Också Stockholms katolska stift lyder under svensk arbetsrätt. Det betyder att ett kanoniskt eller kyrkorättsligt beslut utgör en uppsägning eller omplacering enligt svensk lag. Det är inte så att katolska präster är undantagna från svensk lag och god sed på arbetsmarknaden, menar Andreas Karlgren.

Överklagat till Vatikanen

Prästen har också överklagat avstängningen utifrån den katolska kyrkorätten, både till det svenska stiftet och till den enhet inom Vatikanen som ansvarar för präster och diakoner, Dikasteriet för klerus. Bland annat menar han att en avstängning måste föregås av en skriftlig varning, vilket han inte fått.

Som ett svar på överklagandet skriver biskop Anders Arborelius att avstängningen ”står kvar”. Men under den tid som överklagandet till Vatikanen pågår har prästen lov att fira mässan och att förrätta andra sakrament än bikt och vigsel.

Enligt Andreas Karlgren känner prästen “stor sorg” över att behöva föra sin talan i domstol.

– Det hade varit bättre med en pastoral försoningsprocess. Det är stiftets bristande kommunikation och helt ensidiga agerande som tvingat honom att agera på detta sätt, menar advokaten.

Stockholms katolska stift vill inte svara på frågor om vare sig stämningsansökan eller överklagandet.

”Det är ett personalärende där vi nu låter den rättsliga processen ha sin gång utan att uttala oss”, skriver kommunikationschef Kristina Hellner till Dagen.

Fler artiklar för dig