Trossamfunden jobbar just nu som bäst för att sätta sig in de nya regler för statsbidrag som börjar gälla vid årsskiftet.
– Det är många delar som vi behöver väga in och bearbeta innan vi vet hur vi ska tänka kring den nya lagen, säger Frälsningsarméns ledare Bo Jeppsson.
Snart är det skarpt läge för alla trossamfund som framöver vill få statliga bidrag och få Skatteverkets hjälp med att ta in medlemsavgiften.
Senast den 31 mars måste de ha fyllt i den ansökan som grundar sig på regeringens nya lagar, och som bland annat innehåller villkor för hur samfunden ska leva upp till olika demokratiska värderingar.
Regeringen har också höjt ribban för de formella kraven som gäller för att ett samfund ska få del av statliga bidrag. Ett sådant är att samfunden måste ha uppgifter om både medlemmar och så kallade ”regelbundna besökare” – ett begrepp som samfunden får definiera själva.
Sedan den 1 januari 2024 måste samfunden ta in namn, adress och födelsedatum för alla medlemmar som de vill kunna räkna sig till godo för att få bidrag. Namn och adress har räckt för personer som inte är medlemmar men som deltar regelbundet i den verksamhet som organiseras av trossamfundet eller dess församlingar.
Vi vill inte medverka till att en människa ska behöva känna oro för att bli registrerad och känna sig kränkt för att hon besöker Frälsningsarmén.
— Bo Jeppsson, Frälsningsarmén
Födelsedatum på alla som betjänas
Men från och med nästa år måste samfundet ta in födelsedatum också för de deltagare som inte är regelrätta medlemmar, alltså samtliga betjänade. Uppgifterna ska dessutom styrkas av en revisor, enligt den förordning som kom i slutet av november.
– Vi arbetar just nu med att se över hur vi eventuellt behöver förändra våra nuvarande rutiner så att de harmoniserar med de nya reglerna, uppger Frälsningsarméns ledare Bo Jeppsson för Dagen.
Han är samtidigt kritisk till kravet på att kunna redovisa födelsedata för alla betjänade för att kunna få organisationsbidrag.
– Detta ser vi som problematiskt då Frälsningsarmén bedriver ett omfattande arbete för människor som lever i utsatthet. Vi vill inte medverka till att en människa ska behöva känna oro för att bli registrerad och känna sig kränkt för att hon besöker Frälsningsarmén.
Samdundet påbörjar ansökningsprocessen i början av nästa år.
---
Fakta: Så mycket bidrag fick samfunden förra året
Det som står på spel för samfunden framöver är bland annat de statliga organisationsbidragen.
Dessa summor betalades ut 2023 (ett urval av samfund i ordningen störst ekonomiskt bidrag - minst bidrag):
- Romersk-katolska kyrkan: 8,8 miljoner kronor;
- Pingströrelsen: 8,7 miljoner kronor
- Equmeniakyrkan: 8,4 miljoner kronor
- Förenade islamiska föreningar i Sverige: 3,6 miljoner kronor
- Sveriges muslimska förbund: 3,4 miljoner kronor
- Evangeliska fosterlandsstiftelsen (EFS): 3,3 miljoner kronor. Förväntas inte godkännas för bidraget framöver då de inte är ett självständigt trossamfund utan en del av Svenska kyrkan.
- Serbisk-ortodoxa kyrkan: 1,9 miljoner kronor
- Grekisk-ortodoxa kyrkan: 1,8 miljoner kronor
- Jehovas vittnen: 1,7 miljoner kronor
- Svenska alliansmissionen: 1,5 miljoner kronor
- Sveriges Buddhistiska Gemenskap: 943 229 kronor
- Judiska Centralrådet: 627 200 kronor
- Frälsningsarmén: 531 629 kronor.
Källa: Myndigheten för stöd till trossamfund.
---
Equmeniakyrkan: Administrativa kraven besvärliga
Victoria Gejrot Holst är kyrkosekreterare för Equmeniakyrkan.
– Efter nyår ser vi över ansökningshandlingarna. Vi ska också träffa SST och se vilka förtydliganden vi kan få.
För Equmeniakyrkan handlar det framför allt om att förstå vilka uppgifter som kommer att landa på församlingarna.
– Vi har ett centralt medlemssystem, så många uppgifter har vi redan. Dessutom behöver SST bara kunna verifiera de medlemmar som vi söker statsbidrag för. Men för församlingarna kan nya administrativa krav bli besvärliga, så det måste vi reda ut, säger hon.
Det handlar framför allt om att ta in även födelsedatum för regelbundna besökare. När det gäller hur man definierar regelbundna besökare/deltagare finns sedan en tid en samsyn mellan frikyrkorna: en person som antingen går på minst tio gudstjänster i en viss församling under ett år, eller som deltar i Alphakurser eller annan verksamhet tre gånger under ett år.
– I praktiken är detta ofta personer som är med i ett samfund som inte finns på orten och som i stället går i en av våra församlingar. De vill tillhöra en kristen gemenskap men har något som gör att de inte vill tas upp som medlemmar, säger Victoria Gejrot Holst.
När det gäller demokrativillkoren tror hon inte att de kommer att ställa till större problem för Equmeniakyrkan.
– Vi välkomnar alla initiativ som förhindrar att människors kränks. Sedan tror jag att de enskilda samfundens struktur kan göra det knepigt på sina håll. Men för vår del handlar det just nu mycket om att se till att den praktiska tillämpningen inte ska dränka våra församlingar i administration.
[ Kyrkor kan dra in miljoner i kyrkoavgift – om medlemmar säger ja ]
Måste analyseras internt
Även Stockholms katolska stift, som omfattar hela Sverige, håller just nu på att sätta sig in i alla regler.
– Vi vet att vi kommer att påverkas av reglerna och demokrativillkoren men exakt hur och vad som kommer att ha störst påverkan måste vi först analysera ordentligt internt, förklarar stiftets kommunikationschef Kristina Hellner för Dagen.
– Som det ser ut nu kommer vi att inleda det arbetet direkt efter årsskiftet.
Oroliga för kraven
Men Dagen har också talat med frikyrkliga företrädare som varnar för att de nya kraven skulle kunna få församlingar och samfund att avstå från att söka bidrag.
Civilsamhällesminister Jakob Forssmed (KD) hoppas att det inte ska gå så långt.
– Vårt syfte är att åstadkomma ett långsiktigt, rättssäkert och förutsägbart stöd för trossamfund som tillåter en bredd av kyrkor och samfund, med frihet vad gäller teologi och inre liv, säger han till Dagen.
– Samtidigt drar lagen upp vissa ramar för att säkra att samfunden ställer upp på grundläggande värden. Så länge man följer dessa finns goda möjligheter att få stöd. Nu blir det en ny process där man måste ansökan om stödet utifrån den nya lagstiftningen, och jag förstår att det uppstår lite osäkerhet i den här fasen. Men vi har försökt att vara så tydliga som möjligt i propositionen.
Ska ett samfund tryggt kunna hålla fast vid sin tro och sina medlemsvillkor, som dopet eller att man ställer upp på samfundets lära?
– Lagen beskriver ramarna, inte för samfundens tro utan för att verksamheten sker på ett sätt som inte förtrycker eller diskriminerar människor, eller där man ägnar sig åt våldsbejakande extremism, säger ministern.
– Ingen är tvingad att ta emot statligt stöd. Men om man läser propositionen så finns ett utrymme för olika teologiska uppfattningar och för att man ska kunna ha olika syn i lärofrågor. Det är klart att vi ska ha pluralism.
[ Ledare: Fina ord om trossamfund, regeringen - menade ni dem? ]
