De började granska islamismen i Sverige: ”Fanns en beröringsskräck”

Doku har de senaste åren gjort en rad avslöjanden om islamism i Sverige, och utgör med sin nischade bevakning en unik del av den svenska mediebranschen.

– Ofta är det muslimer själva som hör av sig och tipsar oss, berättar Sofie Löwenmark.

GÖTEBORG. I en moské hölls en bön för den avlidne Hamas-ledaren Ismail Haniya, vilket fick socialminister Jakob Forssmed (KD) att reagera. Salafister i Göteborg verkar också ha fått en oväntad ingång till socialtjänsten, snart kom svar på tal från socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) som lovade att hålla ett extra öga på det här.

Sedan har vi LVU-kampanjen och påståendena om att Sverige kidnappar muslimska barn, vilket för något år sedan satte hela rikets säkerhet på spel.

– Den var vi först med att rapportera om, berättar Sofie Löwenmark, från redaktionen Doku.

Hon är oftast ansiktet utåt för denna lilla redaktion, bland annat för att hon också skriver krönikor för Expressen. Men vid sin sida har hon journalistkollegan Lars Jonson och Dagen träffar denna Doku-duo på en restaurang i Göteborg, en plats som valts eftersom det inte finns någon redaktion att träffas på. För det är med relativt små medel Doku har lyckats sätta avtryck, där de radat upp avslöjanden om den islamistiska miljön i Sverige.

Inte religionskritik

– Egentligen är vi inte intresserade av själva religionen islam. De teologiska frågorna ligger utanför vårt område, det vi bevakar är avarterna, säger Lars Jonson.

Han får medhåll från Sofie Löwenmark som berättar att visst har de även kunskap om muslimsk teologi, men vad de gör är en traditionell journalistisk bevakning. Intresset för vad de gör är stort, och hela verksamheten finansieras helt av prenumeranter utan statligt stöd.

Varför behövs en redaktion som bara bevakar islam i Sverige?

– För att vi gör en granskning som är relevant för svensk politik, menar Lars Jonson.

– Mycket av det som vi bevakar, och som ministrar sedan reagerar på, handlar om frågor som plågar människor som bor i utsatta bostadsområden, exempelvis med hederskultur, fyller Sofie Löwenmark i.

Det här borde väl vanliga medier ha fångat upp?

– Ja, svarar de bägge samtidigt.

Men det är inte alltid så enkelt, för det handlar om att ha koll på miljöerna och vilka personer som är inflytelserika. Nu, menar Lars Jonson, har flera medier börjat bli bättre och han nämner specifikt Inas Hamdans bevakning för Sydsvenskan, bland annat hur hon avslöjat hur man på palestinademonstrationer ropat ut olika budskap på svenska och arabiska.

Började med IS-resenärer

Sofie Löwenmark berättar att när Doku grundades år 2018 så handlade mycket om hur svenskar reste ned och anslöt sig till terrorsekten Islamiska staten, något som tog många på sängen.

– Jag upplevde då att det fanns en beröringsskräck inför de här frågorna, säger hon.

Hon beskriver det som att flera svenska medier hade svårt att hantera det här, och tror själv att det kan bero på att många journalister utgår från det liv de själva lever, vilket är fjärran från de bostadsområdena där man värvade jihadister till Syrien.

– Det har också tagit ett tag innan man sett hur samhället har förändrats, menar hon.

De som inte gillar vad vi gör försöker ibland ge en bild av att vi skulle vara emot muslimer. Men många muslimer vänder sig faktiskt till oss för att berätta om vad som händer i deras närområden och vad de är rädda för, så vi har ett stort stöd där

—  Sofie Löwenmark

Knepiga mönster

Lars Jonson fyller på med att för många har det varit jobbigt att acceptera att med invandringen till Sverige så har det också dykt upp vissa extrema element.

– Vi har fått hit kulturmönster och religionsmönster som varit knepiga. Det här är något nytt i vårt land och det är märkligt att man inte har varit mer intresserad av att bevaka en så stor förändring som skett under vår livstid, säger han.

Själv tror han att det kan bero på att många hade hoppats att invandringen enbart skulle leda till positiva saker, att ingen ville tro att myndigheter och kommuner skulle få problem med kriminella klaner, hederskultur och islamism.

Muslimer tipsar

Det kan tyckas lite motsägelsefullt, men flera av Dokus avslöjanden bygger faktiskt på uppgifter som kommer från muslimer själva.

– De som inte gillar vad vi gör försöker ibland ge en bild av att vi skulle vara emot muslimer. Men många muslimer vänder sig faktiskt till oss för att berätta om vad som händer i deras närområden och vad de är rädda för, så vi har ett stort stöd där, säger Sofie Löwenmark.

Varför?

– För att de tycker att det vi gör är viktigt.

Lars Jonson fyller i att de muslimer som kommer med tips ser samma problem som många andra i samhället, som att det finns självpåtagna småpåvar som försöker styra människors liv, inte minst genom att begränsa kvinnor.

– De är väl precis som oss, de vill inte att det ska vara så.

Men ett problem är att många muslimer är rädda att höra av sig, då det finns ett stort socialt tryck inom vissa gemenskaper. Så tipsarna hålls anonyma.

Blir ni hotade?

– Nja, det där har gått lite i vågor, säger Sofie Löwenmark.

Sedan berättar hon hur hon hängdes ut med namn och bild under LVU-kampanjen, bland annat av stora sociala medier-konton i Mellanöstern. Men det hotet har försvunnit.

Kontakter med kristna

I sin bevakning av den muslimska miljön i Sverige händer det att Doku även berättar om vad som händer i interreligiösa samarbeten. Nyligen berättade de exempelvis om hur muslimer på sina egna sociala medier raljerade över samarbetet med kristna, bland annat att de inte ansågs ha någon andlig auktoritet och att ärkebiskop Martin Modéus hycklade då han gav studieförbundet Ibn Rushd sitt stöd i offentligheten.

Finns det en naivitet bland kristna i samarbete muslimer?

– Vi försökte lyfta det nyligen när vi skrev om Sveriges interreligiösa råd, säger Lars Jonson och hänvisar till det som beskrevs ovan.

Tyvärr, fortsätter han, ville ärkebiskop Martin Modéus inte uttala sig.

– Det var lite synd. För det finns en problematik här.

Projektet framåt är att göra en kartläggning av islamismens utbredning i Sverige, där man ska gå igenom situationen kommun för kommun. För ofta är det storstädernas förorter som hamnat i blickfånget, men Sofie Löwenmark berättar att radikal islam även fått fotfäste i flera mindre kommuner, vilket nu ska belysas.

[ Bön i svensk moské för dödade Hamasledaren Haniya ]

---

Fakta: Doku

• Doku startade år 2018 som en stiftelse av Magnus Sandelin och Sofie Löwenmark.
• Numera är man registrerade som ett aktiebolag och bedriver sin bevakning av den muslimska miljön i Sverige tack vare prenumeranter och stödjare.
• Redaktionen består i dag av Sofie Löwenmark och Lars Jonson, där man också har ett externt nätverk som stöd.

---