”Att fira jul under krig är något helt annat än att fira jul i fredstid”

Det var mer än fullsatt i S:t Johannes kyrka när ukrainare samlades till juldagsmässa på onsdagen.

– För många ukrainare har julen blivit en symbol för tron på att det goda ska segra över det onda och att fred en dag ska återvända till vårt land, säger Larysa Yatsyshyn, som undervisar ukrainska barn i kristen tro.

Det går knappt att tränga sig fram i sidogångarna ens när kören stämmer upp sin sång inför juldagsmässan, och fader Andrii Melnychuk svänger rökelsekaret, som ett tecken på rening och välsignelse.

S:t Johannes kyrka i centrala Stockholm tar 900 besökare i bänkarna, men är full intill bristningsgränsen denna tidiga eftermiddag. Här är fullt av barnfamiljer, och flera både barn och vuxna är iklädda vackert broderade blusar.

Larysa Yatsyshyn, som träffar Dagen strax före gudstjänsten, bär en sjal i den ukrainska flaggans blågula färger. Hon är en av kateketerna i den ukrainska grekisk-katolska gruppen, vilket innebär att hon undervisar barn i kristen tro.

Vad innebär det att fira jul när kriget pågår i Ukraina?

– Att fira jul under krig är något helt annat än under fredstid, säger Larysa Yatsyshyn.

– Julen som alltid varit en symbol för glädje, frid och familjevärme får en ny betydelse när smärta och osäkerhet och oro omger oss. För många ukrainare har julen blivit en symbol för tron på att det goda ska segra över det onda och att fred en dag ska återvända till vårt land.

Larysa, hennes man och deras två barn kom till Sverige för 15 år sedan, när mannen fick arbete i Sverige. Själv arbetar Larysa som pedagog i grundskolan, och har sedan krigsutbrottet senvintern 2022 också undervisat ukrainska barn i deras modersmål.

– Många barn som har kommit hit som flyktingar är traumatiserade. En gång var jag med om att en flicka brast ut i gråt mitt under lektionen. När jag frågade vad som hänt sa hon att hon saknade sin pappa, berättar Laryssa.

Har släktingar i Ukraina

Familjen har släktingar i både västra Ukraina och i Kiev, och Larysa Yatsyshyn säger att det första hon gör på morgonen, och det sista hon gör på kvällen, är att ta reda på hur de mår och vad som hänt i landet.

– I många hem finns inte längre ett överflöd av mat eller vackra, fina dekorationer till julen, säger hon.

– Det viktigaste är i stället gemenskapen, bönen och minnet av dem som befinner sig vid fronten och försvarar oss eller som redan har offrat sina liv.

När Dagen frågar fader Andrii Melnychuk om vad julen betyder för ukrainarna lyfter han fram hoppet, och att människorna i Ukraina trots allt har mat att äta och tak över huvudet.

”Mitt i detta utdragna krig tänder vi, ukrainare, med vårt vittnesbörd det oövervinnerliga ljuset av Guds sanning och kärlek,” skriver han till Dagen inför julen.

Exempel på dessa vittnesbörd är, menar han, de insatser som görs av militärer, frivilliga, läkare och präster, och de många sätt som ukrainare hjälper varandra på under kriget.

”På julen blir Guds Son en människa, en av oss. Det Gudomliga Barnet är för oss, ukrainare, Guds ljus i krigets mörker, värmen i Guds närhet i dagens svåra och omänskliga förhållanden”, avslutar han.