Privata gåvor ska bredda civilsamhällets intäkter

Socialminister Jakob Forssmed (KD) har under lång tid arbetat för att också företag ska kunna dra av skatt om de skänker pengar till forskning eller social verksamhet. Nyligen kom ett förslag som kommer att gå vidare på remiss.

– Det är glädjande att vi kunde tillsätta en utredning som nu presenterat ett förslag som är genomförbart och som jag tror kommer att stimulera fler företag att vara med och ge till olika välgörande ändamål, säger han.

Det är en Kristdemokratisk hjärtefråga som nu tagit ett första steg i lagstiftningsprocessen. Ett gåvoavdrag för privatpersoner infördes när Alliansen satt vid makten, slopades sedan av Socialdemokraterna – och återinfördes av den borgerliga regeringen sommaren 2019.

En utredning om att utöka gåvoavdraget till juridiska personer tillsattes sommaren 2023 och lade fram sitt delbetänkande i veckan som gick.

Enligt förslaget ska en juridisk person som lämnar en gåva på minst 2 000 kronor vid ett gåvotillfälle till en godkänd social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning ha rätt till skattereduktion. För gåvor mellan 2 000 och 200 000 kronor föreslås en skattereduktion på 25 procent. Medan en skattereduktion med 5 procent föreslås för gåvobelopp över 200 000 kronor upp till 400 000 kronor.

– Det är glädjande att vi kunde tillsätta en utredning som nu presenterat ett förslag som är genomförbart och som jag tror kommer att stimulera fler företag att vara med och ge till olika välgörande ändamål, säger socialminister Jakob Forssmed till Dagen.

Varför är det här ett viktigt förslag?

– Jag tror mycket på samverkan mellan olika aktörer och på att det finns många som vill göra en insats, och som då borde få en liten uppmuntran. Staten ska möjliggöra ett givande som bidrar till att göra samhället mer medmänskligt och som underlätta livet för många, säger han.

– Det är angeläget, för behoven är stora och många organisationer skulle kunna göra med mer bättre förutsättningar. Det gör också att Sverige blir lite mer som andra länder, där det är en självklarhet med skattelättnader för gåvor.

Blir det inte så att privata gåvor väger upp för det staten ska stå för?

– Det offentliga har ett stort ansvar för människor, men jag ser också att det är bra att fler bidrar till ett bättre samhälle. Det handlar inte om att ställa det ena mot det andra, utan fler givare kan tillsammans hjälpa fler, säger Jakob Forssmed.

– Det finns ingen tanke om att man på detta sätt skulle underlätta för staten att dra sig tillbaka, utan det här blir ett sätt att komplettera det staten gör.

[ Religiösa mer generösa – om pengarna går till andra troende ]

Mindre beroende av staten

När civilsamhället får in mer pengar från privata givare, menar ministern, ökar organisationernas oberoende samtidigt som deras finansiella bas blir bredare.

– Så det är snarare ett sätt att utöka civilsamhällets möjligheter att få ett större oberoende i förhållande till statliga bidrag.

Förslagen som lagts fram har utarbetats inom Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet. Den fick på senhösten ett tilläggsdirektiv som handlar om sponsring.

– Vi har också gett ett tilläggsuppdrag till utredningen för att se om det går att förbättra sponsringsreglerna, så att fler verksamheter och ändamål kan dra nytta av sponsring. Också många kyrkor och samfund bedriver kulturverksamhet som kan sponsras på olika sätt, säger Jakob Forssmed.

Sponsring är en viktig finansieringskälla för stora delar av det civila samhället, inte minst idrottsrörelsen. Samtidigt är den en liten och till och med minskande del av finansieringen för kulturlivet, står det i direktivet. Det kan enligt regeringen bero på att skattereglerna uppfattas som otydliga. Därför vill man låta utreda behovet av att föra in särskilda bestämmelser om avdrag eller annan skattelättnad för sponsring i inkomstskattelagen.

[ Ledare: Nytt avdrag ett steg i rätt riktning ]