Gud blev veckans stora nyhets-snackis

På bästa sändningstid debatteras frågan om huruvida Gud finns. Kultursida upp och kultursida ned ägnar texter åt samma fråga. Jesus tros bli nästa års stora trend bland unga. Och en av landets största Youtubeprofiler berättar för omvärlden att han ger sina barn var sin bibel i julklapp.

I världens mest sekulära land har kristendom och gudstro plötsligt hamnat på allas läppar.

Under rubriken ”Tron på helig skrift bör betraktas som hittepå” skrev Eric Rosén, Aftonbladets biträdande kulturchef, texten som blev den tändande gnistan till de senaste veckornas stora debatt i den svenska offentligheten. ”Och det fattade jag, redan som idiot”, skrev Rosén med syftning på sig själv i 20-årsåldern, ”att det där var en patetisk vanföreställning till snuttefilt som de religiösa gosade in sig under”. Detta förmenta gosande föreföll Rosén ”skrattretande”.

Gnistan har snabbt blivit en eld som dragit fram över den svenska kulturparnassen, ty reaktionerna på Eric Roséns text har inte låtit väntat på sig.

På DN Kultur härledde Sandra Stiskalo under veckan begreppet ”patetisk” i religionskritisk argumentation till Ingemar Hedenius, filosofiprofessorn vars bok Tro och vetande gav upphov till den livliga religionsdebatt som rasade under sommaren 1949. Stiskalo gick sedan vidare till att, i Sveriges största morgontidning, beröra betydelsen av det gamla förbundet och det nya förbundet i kristendomen.

”14-åringens guide till religionskritik”

Här i Dagen menade ledarskribenten Öyvind Tholvsen, strax efter att Rosén publicerat sin artikel, att yngre läsare ”ganska lätt” kunde ”genomskåda Eric Roséns argumentation som otillfredsställande rent intellektuellt”.

Vill man vara en ”intressant religionskritiker” räcker det inte att man ”bara är intresserad av kritik” – man måste vara intresserad ”också av religion”, ansåg DN:s ledarskribent Erik Helmerson. Vid sidan av formuleringarna ”patetisk vanföreställning” och ”hittepå” saknade Helmerson ”bara det skarpa angreppet mot ’hjärnspöken’ och ordet ’sagoböcker’ för att ’14-åringens guide till religionskritik’ ska vara komplett”.

I den vänsterorienterade tidningen Dagens ETC tyckte ledarskribenten Henrik Jalalian att ”det är något särskilt att anklaga andra för arrogans och självupptagenhet, när man själv verkar anse att man nått fram till modernitetens ändstation. Civilisationens absoluta och upphöjda slutpunkt, den egna ateismen.”

”Häpnadsväckande tecken i tiden”

Och så förstås det som tycks ha överraskat många under de senaste veckornas debatt om gudstro: den nästan tio minuter långa debatten om Guds existens i Aktuellt. På den andra kvällstidningens kultursida meddelade Joel Halldorf, professor i kyrkohistoria vid Enskilda högskolan Stockholm, att Aftonbladets Eric Rosén nog egentligen inte alls var en så övertygad ateist som han gav sken av. ”Kombinationen av högt tonläge och svaga argument väcker min misstänksamhet”, skrev Halldorf och menade att Rosén höjde rösten ”i takt med att argumenten blir tunnare” för att ”tysta sin egen molande tvekan”.

Rosén i sin tur blev ”lite illa till mods” över dessa ord från Halldorf. I ett svar på Aftonbladet Kultur skrev han att Halldorf ”argumenterar nämligen, med missionärens övertygelse, för att jag inte alls är ateist. Det jag skriver ska man inte ta på allvar, för Halldorf vet bättre om mig.”

Vid det laget var manegen krattad för den sammandrabbning som de två herrarna bjöd på i tv på bästa sändningstid i början av veckan. ”Ett häpnadsväckande tecken i tiden”, skrev journalisten Hannah Fahl på DN Kultur om det hela.

[ Guds existens debatterades i Aktuellt ]

”Underbart korus av röster”

Den som trodde att debatten i Aktuellt satte punkt för diskussionen trodde fel. Roséns kollega på Aftonbladet Kultur, Sven Anders Johansson, hade efter debatten problem med Joel Halldorfs ideologi, men undrade om det större problemet ändå inte var att Svenska kyrkan under de senaste decennierna blivit allt mer upptagen av att ”stå för en vacker, liberal värdegrund”, snarare än av religion.

I tidskriften Fokus saknade Jacob Rudenstrand, Svenska evangeliska alliansens biträdande generalsekreterare, bättre argument för Guds existens i tv-debatten: ”För räcker det att tala om gudstro som tilldragande för att säga att den är sann?”

Och med avstamp i Halldorfs ord i Aktuelltstudion om att religion och kultur hör ihop berättade DN:s biträdande kulturchef Åsa Beckman på söndagen i en personlig krönika om hur kyrkans texter för henne har smält samman med skönlitteratur och poesi: ”Tillsammans har de skapat ett underbart korus av röster, som det heter i författaren Viktor Rydbergs klassiska julpsalm ’Gläns över sjö och strand’.”

Inte bara i finkulturen

Men det är inte bara i de finkulturella salongerna som religionens återkomst på sistone har gjort sig gällande i landet som ofta beskrivs som världens mest sekulariserade (kulturkartan World Value Survey placerar dock länder som Japan och Sydkorea högre än Sverige i fråga om sekulära värderingar). Allt fler svenskar har under de senaste åren aktivt gått med i Svenska kyrkan, i skånska Kviinge kyrka har Svenska kyrkan sett en sådan tillströmning av nya människor att gudstjänstdeltagare inte längre får plats, och Ungdomsbarometern, som bygger på en analys av svar från 17 000 ungdomar mellan 15 och 24 år, pekar på Jesus som en av nästa års tydliga trender bland unga.

Just unga utgör också målgruppen för Youtubeprofilen Joakim Lundell, som med över en miljon prenumeranter på Youtube är en av landets största så kallade influerare. Nyligen berättade han i sin kanal att hans barn i år får var sitt exemplar av Barnens bästa bibel i tidig julklapp.

– Jag är inte en religiös människa, men gillar barnen att läsa om Jesus så är det jättebra. Det är jätteroligt att de har fastnat för det, säger Joakim Lundell i klippet, som på söndagseftermiddagen hade visats nästan 300 000 gånger.

[ Jesus och andlighet trendar bland unga under 2025 ]

[ Influencern Joakim Lundells oväntade bibelhyllning ]

Men huruvida religionens återkomst i det svenska samhället är ett verkligt fenomen råder det olika uppfattningar om. Kulturjournalisten Petter Larsson menar på Aftonbladets kultursida att föreställningen att ”kristendomen fått nytt grepp, framför allt om ungdomen” egentligen bara är ”en tidningsanka som guppar på den breda och långa sekulariseringsvågen”. Det som uppfattas som ett ökat religionsintresse i samhället handlar, enligt Larsson, i själva verket om ”kulturjournalistikens återkommande misstag att förväxla sina egna trender med verkligheten”.

Hur det än är med den saken kan man konstatera att ryktet om religionens död i det svenska samhället i varje fall är kraftigt överdrivet.

[ Dagen på plats i Kviinge: "Man är inte van att se människor så hängivna" ]