Krav för bidrag: Kyrkor ska vara redo att lämna uppgifter om kyrkobesökare

En revisor måste kontrollera att trossamfunden har namn och födelsedatum för både medlemmar och regelbundna besökare. Det framgår av den förordning som kom nyligen, och som beskriver hur ett samfund ska göra för att få rätt till statligt stöd.

Det har varit känt länge att trossamfund måste svara upp mot nya demokrativillkor efter årsskiftet för att ha rätt till statliga bidrag. Villkoren finns med i den nya lagen om statsbidrag till trossamfund och som också gäller för de trossamfund som vill ha statens hjälp med att ta in sin medlemsavgift via skattsedeln.

Till exempel måste ett trossamfund framöver ha minst 2 500 medlemmar för att bli berättigat till statligt stöd. Vidare är det endast registrerade trossamfund som kan få stöd, vilket gör att Evangeliska fosterlandsstiftelsen (EFS), som är en rörelse inom Svenska kyrkan, faller bort. Dessutom måste samfunden registrera inte bara sina medlemmar med namn, adress och födelsedatum, utan också de personer som är ”regelbundna deltagare” i olika grupper och samlingar.

Andra villkor som lyfts det senaste året är att ett samfund riskerar att mista sitt bidrag om en företrädare eller talare begår något övertramp genom att diskriminera eller kränka en persons grundläggande fri- och rättigheter.

Trossamfunden kommer heller inte att kunna välja bort personer vid en anställning för att de inte delar samfundets värderingar - bortsett från om det gäller präster, imamer, rabbiner eller andra “religiösa funktionärer”, så som diakoner, ungdomsledare eller församlingspedagoger.

Ansökan öppnar i januari

Nu närmar sig dagen för när samfunden kommer att behöva utgå från de nya reglerna när de ansöker om både statligt bidrag och hjälp med att ta in medlemsavgiften.

Myndigheten för statligt stöd till trossamfund (SST), som ansvarar för processen, lanserar det digitala ansökningsförfarandet i mitten av januari.

– Alla trossamfund som vill vara bidragsberättigade måste ansöka på nytt och det kommer att ta tid att hantera. Men vår ambition är att bli klara med de allra flesta före 1 november, då Skatteverket måste ha besked om uppbördshjälpen för 2026, säger SST:s myndighetschef Isak Reichel till Dagen.

– Min uppfattning är att inget i ansökan kommer som någon större överraskning. Vi har genomgående försökt att vara så transparenta som möjligt, även om en del villkor kom först i den förordning som presenterades i november.

Av den förordningen framgår att det inte räcker att ett samfund förklarar sig ha ett visst antal medlemmar och regelbundna besökare. Utan en auktoriserad eller godkänd revisor måste verifiera att samfundet verkligen har en förteckning med de enskilda personernas namn, adress och födelsedatum.

– Det här blir en stor skillnad mot tidigare, säger Isak Reichel.

– För att vara bidragsberättigad ska man ju ha fler än 2 500 betjänade och den uppgiften ska kunna beläggas. Det är ett nytt administrativt krav, men ett krav som redan finns när det gäller mycket annan bidragsgivning till civilsamhället.

[ Hyllningar av Hamas och Hizbollah i Sverige väcker reaktioner ]

Ta ställning till medlemskap

Revisorn ska också göra minst 30 stickprov för att kontrollera att registrerade medlemmar aktivt ”tagit ställning för ett medlemskap” vartannat år, till exempel genom att ha betalat in medlemsavgift.

– Många trossamfund kräver inte att man måste betala medlemsavgiften med uppbördshjälp. Men då måste man ändå med regelbundenhet få frågan om man vill stå kvar i matriklarna. Vi säger inte precis hur det här ska bekräftas, eller exakt hur ofta, säger Isak Reichel.

Om ett trossamfund inte har 2 500 medlemmar, ska revisorn slumpmässigt kontrollera att regelbundna besökare har gått med på att stå med som just ”regelbundna besökare”. Hur en regelbunden besökare definieras avgör dock samfunden själva.

För att trossamfunden ska kunna förbereda sig inför den nya ansökningsprocessen har SST på sin hemsida lagt upp ett utkast till de frågor och formulär som kommer att finnas med.

”Säkerställer trossamfundet att barn som har fyllt 12 år samtycker till inträde eller utträde i trossamfundet?”, lyder en av frågorna under rubriken Demokrativillkor.

Fråga om omvändelseförsök

En annan fråga gäller om ”trossamfundet, någon av dess församlingar eller en företrädare som agerar inom ramen för trossamfundets eller en församlings verksamhet [har] utövat våld, tvång eller hot i syfte att påverka en hbtqi-persons sexuella läggning och/eller identitet”.

”Om ja, beskriv när det skedde och hur trossamfundet hanterat händelsen”, står det sedan.

Två andra frågor är om samfundet eller någon företrädare ”utsatt närstående till någon som lämnat eller önskat lämna trossamfundet för hot om skadliga konsekvenser”, eller om man ”nekat medlemskap eller uteslutit en person på grund av dennes val av livspartner? Exempelvis att personen har en livspartner av samma kön eller som tillhör en annan religion”.

Ytterligare en gäller om det uttalats ”stöd för en odemokratisk regim, en terrorgrupp eller en stridande part som begår handlingar i terrorismsyfte”, och hur trossamfundet i så fall hanterat händelsen.

Alla frågorna är dock inte spikade ännu och kan komma att ändras innan ansökan öppnas.

Isak Reichel tror inte att de nya demokrativillkoren kommer att leda till att fler hör av sig till SST om kränkningar eller diskriminering.

– Men uppenbarligen är det så att det blir mer av kontroll. Det kan man notera – att statens relation till civilsamhället har gått till mer av kontroll, säger han.

– Det jag har tagit upp med trossamfunden är vikten av att det fortsatt ska finnas ett förtroende mellan staten och trossamfunden. Trossamfunden är viktiga för samhället och vi behöver en god dialog i allt det här, och vi behöver kunna prata om svåra frågor.

[ Oro för att kyrkor blir utan bidrag när demokrativillkoren träder i kraft ]