Biståndsreformen tvingar missionsrådet att lägga om sitt arbete

Framöver kommer Svenska missionsrådet, SMR, inte att kunna förmedla Sida-pengar till sina medlemsorganisationer för biståndsarbete i andra länder. Istället gör sig SMR beredd att gå in som biståndsaktör, i armkrok med några av sina medlemmar. Samtidigt vill man fortsätta att stötta övriga i nätverket.

– Vi försöker att göra vårt bästa för att de lokala samarbetsparterna inte ska bli lidande, säger generalsekreterare Charlotta Norrby.

Just nu pågår ett paradigmskifte inom det svenska biståndet. Som en del av detta kommer Sida att bryta upp det system som innebär att vissa större organisationer har kunnat vidareförmedla Sida-medel till sina medlemmar, vilka i sin tur använder dessa i sitt samarbete med partnerorganisationer i mottagarländerna.

Just så har Svenska missionsrådet, SMR, gjort ända sedan 1980, då man fick sitt första så kallade ramavtal med Sida. Sedan dess har SMR årligen fördelat som mest runt 200 miljoner kronor till sina medlemsorganisationer, såsom Erikshjälpen, Adra Sverige, Evangeliska frikyrkan, Equmeniakyrkan och Frälsningsarmén.

Nu är det dock slut på detta. Flera av medlemsorganisationer har fått möjlighet att söka egna direktavtal med Sida, såsom Läkarmissionen och Pingstmissionens utvecklingssamarbete (PMU). Även SMR måste nu söka nya sätt att verka, både i relation till Sida och till sina 29 medlemsorganisationer – varav omkring hälften haft Sida-medel genom SMR.

– Sida valde SMR som en av de organisationer som man vill ska finnas kvar som aktör med ett direktavtal. Men eftersom vi inte kommer att kunna vidareförmedla medel behöver vi hitta sätt att vara aktör inom ramen för de möjligheter som finns, säger Charlotta Norrby till Dagen.

Konsortieliknande ansökan

En sådan möjlighet, säger hon, är att gå in med en ”konsortieliknande” ansökan till Sida, tillsammans med några medlemsorganisationer.

– Vi föreställer oss att SMR skulle vara den samordnande parten i ansökan, och att de organisationer som är med har separata avtal med Sida och skickar in egna finansiella rapporter. Men detta är ännu under förhandling.

På ett liknande sätt resonerar en annan paraplyorganisation ForumCiv, som har drygt 200 medlemmar.

– Vi håller på att resonera med våra medlemmar om att kunna göra en ansökan till Sida i form av ett konsortium. Men hur många och i vilken form är ännu långt ifrån klart, säger generalsekreterare Anna Stenvinkel till GlobalBar.

Regeringens nya biståndsstrategi för civilsamhället öppnar för att mindre organisationer ska kunna söka upp till 5 miljoner kronor om året direkt från Sida. För en del av SMR:s medlemmar skulle detta innebära nya administrativa krav. Andra kanske inte önskar ha ett direktavtal med biståndsmyndigheten.

– Generellt försöker vi nu se till så att alla medlemmar som vill ska kunna ha kvar någon form av engagemang. Exempelvis skulle SMR kunna kliva in som avtalspart med den lokala samarbetsparten, medan den svenska medlemsorganisationen inte blir en del av transaktionskedjan, men ändå kan ha kvar ett partnerskap, säger Charlotta Norrby.

– Vi försöker att göra vårt bästa för att de lokala samarbetsparterna inte ska bli lidande.

Kapacitetsutveckling

SMR har också kommit att spela en roll för medlemmarnas kapacitetsutveckling, både inom frågor som rör religionsfrihet, miljö och klimat, men också vad gäller administration, ekonomi och metodutveckling.

– Det vore väldigt olyckligt om den här plattformen skulle försvinna. Så vi kommer att be om finansiering för kapacitetsutveckling i den gemensamma ansökan till Sida, i tanke att det ska komma alla våra medlemmar till godo, säger Charlotta Norrby.

Parallellt med arbetet kring en kommande ansökan till Sida pågår en process inom SMR om organisationens framtid. Den ska utmynna i ett förslag till reviderad strategi för SMR, inför årsmötet i maj 2025.

– I den här processen kommer vi att få se om medlemmarna vill att fokuset ska skifta på något sätt, säger Charlotta Norrby.

[ Fortsatt oro för hur Sida tolkar biståndsstrategin ]