Därför har begreppet ”existentiell hälsa” letat sig in i svensk politik

Går det att bedriva en politik för att människor ska hitta en mening i sin tillvaro? Nu har Folkhälsomyndigheten kommit med sin första delrapport om existentiell hälsa.

– Det här är en förbisedd dimension, säger socialminister Jakob Forssmed (KD) som är den som lagt ut uppdraget på myndigheten.

Att Jakob Forssmed (KD) brinner för frågan är tydligt. Det är han som minister gett Folkhälsomyndigheten i uppdraget att titta närmare på begreppet existentiell hälsa, och nu har de kommit med en första delrapport. Ett första steg handlar om att ringa in vad existentiell hälsa är.

– Vi har tidigare inte pratat om det här, det har varit underdiskuterat trots att WHO slagit fast att existentiell hälsa är viktigt för människors välbefinnande. Därför har det varit angeläget för mig att ge det här uppdraget till Folkhälsomyndigheten, säger Jakob Forssmed till Dagen.

Hittills är han nöjd med resultatet, framför allt eftersom han lyckats få upp frågan på agendan. Socialministern berättar om hur många som hör av sig till honom och att man i flera myndigheter börjat diskutera frågor som har med existentiell hälsa att göra. Jakob Forssmed själv beskriver det här som en förbisedd dimension i svensk politik.

– Så jag är glad att det bubblar i den här frågan, att många är engagerade. I ett samhälle där fler upplever en meningsförlust är det viktigt att förstå att fler arbetar aktivt med det här.

Liv och död

Nu visade det sig, enligt den aktuella rapporten, att de flesta myndigheter inte arbetar med begreppet existentiell hälsa. Jakob Forssmed förklarar att det främst förekommer i verksamheter där man kommer i kontakt med liv och död, som i den palliativa vården, inom Försvarsmakten och polisen.

– Men det går att utveckla det här även i andra delar av det offentliga, menar Jakob Forssmed.

– Man kan sammanfatta, om man inte ser en mening i tillvaron, varför ska man då ta sin medicin, man kan ha perfekta medicinska värden, men ändå sakna något om man inte har existentiell hälsa. För behovet av mening, ett sammanhang, att förstå sig själv, det är viktigt.

Slöseri med resurser

Det har kommit en del kritik mot regeringens arbete med existentiell hälsa, exempelvis beskriver SvD:s ledarskribent Mattias Svensson det som KD:s sätt att bedriva propaganda genom staten och menar att de fem miljoner kronor som avsatts för det här mest kommer att sysselsätta några byråkrater. Slöseri med statens resurser, med andra ord.

Vad säger du om kritiken?

– Jag skulle vilja säga att åsikterna är rätt delade, för väldigt många är positiva, svarar Jakob Forssmed.

Själv argumenterar han att det här handlar om att komma till rätta med en växande ohälsa bland unga samt att många svenskar inte känner någon mening med tillvaron.

– Det vore ett fattigdomsbevis om vi inte kunde arbeta med det. Gensvaret som vi fått talar också emot dem som kritiserar det här. Vi är många som är intresserade av hur vi ska kunna stärka den existentiella hälsan, säger Jakob Forssmed.

– Sedan ska staten inte plädera för en viss tro eller religion, men att det ska finnas verktyg att hantera människors existentiella frågeställningar är inte så konstigt.

Kritiken som ändå finns, tror Jakob Forssmed, hänger antagligen ihop med individualismen som finns i Sverige där man tänker att det här enbart hör till privatlivet.

– Så är det också i någon mening, men samtidigt måste vi erkänna den här dimensionen.

Har du själv några förslag på hur vi kan förbättra den existentiella hälsan?

– Det ska inte jag föregripa, där har Folkhälsomyndigheten i uppdrag att se vilka insatser som kan vara aktuella, säger Jakob Forssmed.

– Men en hel del arbete görs redan, inte minst av kyrkor och andra.

Själva slutrapporten kommer i mars nästa år, då ska även myndigheten presentera förslag på hur regeringen politiskt kan gå vidare med att stärka den existentiella hälsan.

[ "Regeringen kan så klart inte besluta vad som är meningen med livet" ]