Vilken plats har kristen tro i det politiska kulturkriget? Teologen Joel Halldorf beklagar sig över att många på högerkanten använder kristendomen i sitt politiska projekt, även de som själva inte är troende, medan högerdebattören Ivar Arpi är mer irriterad över kyrkornas uppenbara vänsteragenda.
Dagen sammanförde de bägge för ett samtal.
”Jesus är för sexig för högerns kulturkrigare”, löd rubriken i Expressen. Joel Halldorf skrattar gott åt den kreativa rubriksättningen.
– Det var starkt, med tanke på att jag inte använde ordet sexig, säger han till Dagen.
Vad som däremot fanns i hans text var en tuff kritik mot politiker på högerkanten som använder kristendom i sitt politiska projekt.
– Paradoxalt nog är många av dem som betonar det här inte personligt kristna, utan snarare kulturkristna, säger Joel Halldorf.
En av dem som namnges är exempelvis KD:s Alice Teodorescu Måwe, en politiker som betonar vikten av de judisk-kristna värderingarna utan att själv vara troende.
– Det finns en tendens att man gör kristendomen till en ideologi, som en resurs för ett politiskt projekt, och det är det som jag vänder mig mot, säger Joel Halldorf.
Ensidig kritik
Hans artikel i Expressen fick inte stå oemotsagd. Det var samhällsdebattören Ivar Arpi som på sin egen kanal ”En rak höger” gick ut och kritiserade Joel Halldorf för att vara ensidig i sin kritik eftersom han bara vevar mot politiker på högerkanten, men håller tyst när kristen tro används för att driva på för en vänsteragenda.
Dagen förde samman de båda för ett samtal, där de fick utveckla sina ståndpunkter ytterligare.
– Jag tycker att det är roligt med alla diskussioner som har med religion och teologi att göra, säger Joel Halldorf om upplägget.
Sedan förklarar han sin grundhållning, att kyrkan inte ska reduceras till ett politiskt redskap. Visst, kyrkan ska inte vara opolitisk, men Joel Halldorf vill lyfta ett varningens finger för politiker som säger sig vilja ha kristna värderingar, men inte verkar särskilt intresserade av själva kristendomen.
– När de vill ha kyrkan, men inte Jesus.
USA får ses som ett exempel på detta, inte minst hur de vita evangelikala kristna slutit upp bakom Donald Trumps politiska projekt.
Titta på hela samtalet här:
Tydlig slagsida
Ivar Arpi håller med Joel Halldorf på en central punkt, nämligen att kristen tro i grund och botten är så mycket mer än höger eller vänster. Men Ivar Arpi berättar att han samtidigt kollat upp allt som Joel Halldorf skrivit i ämnet kyrka och politik och konstaterar att det finns en väldigt tydlig slagsida.
– Det är bara när högern pratar om kristen tro som det är kulturkrig, säger han.
– När politiseringen sker från vänster håller Joel Halldorf tyst.
Ivar Arpi tar som exempel Svenska kyrkan som han menar gjort en rad utspel som tydligt rimmar bäst med en vänsteragenda, han hänvisar till en genomgång vi i tidningen Dagen har gjort där vi jämförde alla kyrkans politiska utspel med vad riksdagens partier tycker. Där visade det sig att Svenska kyrkans nästan alltid landade i samma politiska slutsats som V och MP.
Dessutom, fortsätter Ivar Arpi, använder sig kyrkan av begrepp som godhet och tolerans i sina utspel.
– Vilket är ett sätt att stämpla ut människor med en annan åsikt.
Som exempel lyfter han transvården, att man måste tycka en viss sak annars får man från kyrkliga företrädare höra hur dålig man är som människa.
Två olika frågor
– Jag tycker faktiskt att det här är två olika frågor, svarar Joel Halldorf.
– Den ena är om Svenska kyrkan i sina utspel sammansmälter med en vänsteragenda, vilket kan diskuteras. Den andra är om det finns en rörelse från vänster som försöker appropriera kristendomen och göra den till en del av sitt politiska projekt. Hör man exempelvis vänsterdebattörer som säger att Sverige är ett kristet land och därför ska vi ha en välfärdsstat?
Hans eget svar på frågan är nej, det är enbart på den politiska högersidan kristendomen används på det här sättet och det är orsaken till att han som teolog reagerar.
Utöver det menar Joel Halldorf att det bland de stora kyrkorna finns en konsensus när det gäller frågor som berör migration och klimat, där man ser global solidaritet som sitt viktiga uppdrag.
Även kristna i USA som röstat på Trump som vill ha stängda gränser?
– Det är möjligt att kyrkor och kristna kommer till andra slutsatser, svarar Joel Halldorf på frågan.
Kristna får också landa fel, alla har också rätt att ha en dåligt underbyggd teologi. Men när det handlar om politiska frågor, menar Joel Halldorf, är det viktigt att se var tyngdpunkten finns och han menar att det finns en samstämmighet som omfamnas av nästan alla kyrkor.
– Om man inte tycker att det är några problem att förstöra skapelsen eller förtrycka invandraren, då har man en teologisk uppförsbacke, summerar han.
Brist på ödmjukhet
Här reagerar Ivar Arpi. Han tycker att det är konstigt att man som kristen måste landa i en politisk slutsats i vissa frågor. Inte minst i de två frågor som pekats ut, miljö och migration, där han tycker att det är olyckligt att det målas upp som att man vill förtrycka invandraren eller förstöra skapelsen om man inte ställer upp på de premisser som vissa teologer målat upp.
– Här finns det en brist på teologisk ödmjukhet, säger han till Joel Halldorf.
Ivar Arpi framför sedan sina synpunkter, att det finns flera överdrivna varningar när det gäller klimatfrågan, samt att migrationsfrågan inte är så enkel som många vill göra den till.
– Anledningen till att jag gav mig in i migrationsdebatten var att det var en så förljugen debatt, säger han.
Ivar Arpi tycker själv att den tidigare svenska hållningen med generös migrationspolitik varit inhuman, och förklarar att han beskrivits i mörka ordalag av företrädare för Svenska kyrkan för att ha uttryckt sig så. I retur vill han nu i stället kritisera kyrkan som ska börja utreda polyamori.
– Det är också kulturkrig, varför har du inte kritiserat Svenska kyrkan om det här? frågar han Joel Halldorf.
– Jag har kritiserat Svenska kyrkan om flera utspel, kontrar Joel Halldorf.
– Och jag kan hålla med dig om att ibland finns det en oförmåga att adressera komplexa problem på olika sätt.
Måste protestera
Trots mothugg vill Joel Halldorf inte ge sig när det gäller högerpolitikernas användning av kristen tro. När det gäller USA menar han exempelvis att Donald Trumps stängda gräns mot Mexiko knappast handlar om kristna värderingar, utan den försvaras snarare med en hård och rasistisk retorik.
Även i Sverige, med Tidöprojektet, menar han att det inte landar i den kristna synen på solidaritet. Han argumenterar att det visserligen inte bara finns ett rätt sätt att visa solidaritet, så han hade som teolog kunnat köpa att man minskade invandringen om man samtidigt valde att satsa på ökat bistånd.
– I stället gick man hårt fram på alla områden, med både sänkt bistånd och minskad migration. Då finns det alla skäl att protestera om man står i en tradition där internationell solidaritet är viktigt.
Avhugget huvud
Joel Halldorf menar också att om man är man kristen och politiker, då borde ens värderingar hänga ihop.
– Annars måste man vara beredd på att Joel Halldorf kommer och härjar, skämtar Ivar Arpi.
Sedan kastar han in abortfrågan i debatten, ska man även i det fallet harmoniera sin religiösa övertygelse med sin politiska? Frågan får i det här samtalet inget svar. Ivar Arpi, som velar om han är kristen eller bara kulturkristen, avrundar till sist samtalet en ganska blodig jämförelse när han börjar tänka högt om hur rimligt det är att i längden bedriva en politik som bygger på kristna värderingar om man själv inte är kristen.
– Som kulturkristen är man lite som en höna man har huggit huvudet av, men som fortfarande springer runt ett tag till.
[ Ivar Arpi: Det finns något fundamentalt omanligt i att vara kristen ]
